Inkomstskatt: Kvalificerade andelar, skatteflykt

Förhandsbeskedet meddelat: 2015-10-26 (dnr 54-15/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolens dom/beslut: dom 2016-06-29 (mål nr. 6600-15)

Lagen mot skatteflykt har inte ansetts tillämplig när en andelsägare i ett fåmansföretag genom olika förfaranden överlåtit ett företag till närstående och placerat försäljningsintäkten i ett annat, indirekt ägt, företag och den närstående kunnat fortsätta verksamheten utan tillämpning av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. IL.

Lagrum

57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229)

2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt

Sökande

A

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

Fråga 1

A:s aktier i X AB (X) är inte kvalificerade andelar vid en försäljning 2016.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.

BAKGRUND

Omständigheterna i ärendet

A och en kompanjon ägde 45 procent var av aktierna i fåmansföretaget Z AB (Z), som bedriver viss [verksamhet]. Resterande andel ägdes av ett utländskt bolag. Eftersom de båda huvudägarna var verksamma i företaget i betydande omfattning var A:s aktier kvalificerade andelar.

Under 2010 såldes samtliga aktier i Z till Å AB. Det sistnämnda bolaget ägs av A:s son B.

Inför försäljningen av aktierna i Z förvärvade A samtliga aktier i X som i sin tur äger Y AB (Y). Därefter sålde han först sina aktier i Z till Y. Y och övriga aktieägare i Z sålde sedan samtliga aktier till Å AB.

Både A och hans son är verksamma i betydande omfattning i Z, A t.o.m. utgången av beskattningsåret 2015.

Däremot har varken A eller någon närstående varit eller kommer att vara verksam i betydande omfattning i [X eller Y]. X innehåller enbart tillgångar motsvarande aktiekapitalet och aktierna i Y. Y har aldrig delat ut medel till X.

A planerar att sälja X med underliggande bolag under 2016.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om hans aktier i X kommer att anses vara kvalificerade andelar enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vid en försäljning 2016 (fråga 1). Om så inte är fallet frågar han om skatteflyktslagen kan tillämpas på förfarandet (fråga 2).

Varken A eller Skatteverket anser att aktierna blir kvalificerade andelar vid en tillämpning av 57 kap IL. Enligt A kan inte heller skatteflyktslagen tillämpas på förfarandet.

Skatteverket menar däremot att samtliga rekvisit för en tillämpning av skatteflyktslagen torde vara uppfyllda.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Prövning enligt IL

Rättsligt

Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § första stycket andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att

1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.

Av kapitlets 20 och 21 §§ framgår att utdelning eller kapitalvinst på en kvalificerad andel, som enligt vissa schablonregler i kapitlet ska anses hänförliga till andelsägarens eller närståendes arbete i ett fåmansföretag som omfattas av regleringen, kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst i stället för kapital.

Skatterättsnämndens bedömning

A:s direktägda aktier i Z var kvalificerade andelar enligt 4 § första stycket 1. Genom införsäljningen 2010 av aktierna till Y blev i stället A:s aktier i X kvalificerade andelar med stöd av 4 § första stycket 2.

Inte vare sig A eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i [X eller Y] under den femårsperiod som går till ända vid ingången av beskattningsåret 2016, räknat från beskattningsåret 2010 då Y avyttrade sina aktier i Z. Av lagtext och praxis följer att A:s aktier i X upphör att vara kvalificerade andelar vid ingången av beskattningsåret 2016 (RÅ 2010 ref. 11 II, fråga 3).

Fråga 1 ska därför besvaras nekande.

Prövning enligt skatteflyktslagen

Rättsligt

Enligt 2 § skatteflyktslagen ska, vid fastställandet av underlag, hänsyn inte tas till en rättshandling, om

1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,

2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,

3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och

4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Detta fall har likheter med Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i två överklagade förhandsbesked (HFD 2015 ref. 17, I och II). I båda fallen hade andelsägarna genom olika transaktioner placerat ett fåmansföretags verksamhet i ett företag som de drev vidare och de likvida medel som upparbetats i verksamheten i ett annat, indirekt ägt, företag där inte vare sig andelsägarna eller närstående var verksamma.

Högsta förvaltningsdomstolen, som instämde i Skatterättsnämndens bedömning, fann att kvalificeringen av andelarna i fåmansföretagen med de likvida medlen upphörde när en femårsperiod gått till ända efter de år uppdelningarna gjordes. Den åsyftade beskattningen enligt 57 kap. IL kunde därmed undvikas vid en tillämpning av dessa regler.

Skatterättsnämnden kom dock med hänvisning till RÅ 2009 ref. 31 fram till att skatteflyktslagen var tillämplig på förfarandena och att vid en försäljning av aktierna ifråga skulle andelsägarna ändå beskattas som om aktierna var kvalificerade andelar. Det fanns enligt Skatterättsnämndens uppfattning inget skäl att behandla de aktuella fallen på annat sätt än 2009 års fall även om beskattningen enligt 57 kap. endast undveks för en del av verksamhetens överskott. I bedömningen vägdes även in att andelsägarna fortsatte att driva verksamheten som tidigare, vilket innebar att motsvarande förfarande kunde upprepas. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde även i denna del samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Skatterättsnämndens bedömning

Genom den interna aktieöverlåtelsen 2010 varigenom A:s aktier i Z överläts till Y har han åstadkommit att inkomster som var hänförliga till hans arbetsinsatser i Z under beskattningsåret 2010 och tidigare fr.o.m. beskattningsåret 2016 ska beskattas som kapitalvinst enligt 48 kap. IL i stället för enligt de särskilda reglerna i 57 kap.

Under förutsättning att skalbolagsdeklaration lämnas i den mån det krävs för att undvika skalbolagsbeskattning får enligt vad som upplysts om bakgrunden till det aktuella förfarandet rekvisiten i 2 § 1–3 skatteflyktslagen anses vara uppfyllda på motsvarande sätt som i 2015 års fall. Det återstår då att pröva om även förutsättningar att tillämpa rekvisitet i 2 § 4 föreligger.

Till skillnad från i 2015 års fall har A vid den tidpunkt då kvalificeringen av andelarna i fåmansföretaget med de likvida medlen upphör inte längre något aktieinnehav i fåmansföretaget där verksamheten drivs vidare, dvs. Z.

Frågan är om det förhållandet att verksamheten ägs indirekt och drivs vidare av en närstående person till A innebär att en beskattning enligt IL ändå kan anses strida mot lagstiftningens syfte (jfr 57 kap. 4 § första stycket).

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning framstår tillvägagångssättet i detta avseende som ett fullbordat generationsskifte. Att så är fallet styrks av att B förvärvat även resterande aktier i Z av bolagets övriga ägare.

Mot denna bakgrund och då A inte på egen hand kan upprepa förfarandet kan hanteringen av aktierna i verksamhetsbolaget enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte anses vara ett led i ett förfarande som strider mot syftet med de aktuella reglerna i 57 kap. (jfr SOU 2002:52 del 1 s. 323).

Det bör emellertid även beaktas att Y, som A äger indirekt genom X, får anses bedriva samma eller likartad verksamhet som B:s indirekt ägda Z (jfr RÅ 2010 ref. 11 II, frågorna 1 och 2).

På grund av den redaktionella utformningen av 57 kap. 4 § första stycket 2 jämfört med första stycket 1 ska emellertid förekomsten av samma eller likartad verksamhet inte beaktas vid indirekt ägande när IL tillämpas. Det slogs fast i praxis första gången 2005 (RÅ 2005 ref. 3, fråga 3) och har inte föranlett något lagstiftningsingripande. Betydelsen av lagtextens utformning i ett fall som detta har emellertid inte ställts på sin spets vid tillämpning av skatteflyktslagen i den praxis som redovisas i detta besked.

Även med hänsyn tagen till det nu sagda finner Skatterättsnämnden att A:s avveckling av sin verksamhet inte kan anses strida mot syftet med de aktuella reglerna i 57 kap.

Rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen är då inte uppfyllt och skatteflyktslagen kan därför inte tillämpas på förfarandet.

Även fråga 2 ska alltså besvaras nekande.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)