Inkomstskatt: Utrangeringsavdrag

Förhandsbeskedet meddelat: 2015-04-07 (dnr 78-14/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av sökanden.

Högsta förvaltningsdomstolens dom/beslut: dom 2015-12-16 (mål nr. Beslut 2757-15)

Omfattande rivningsarbeten utfördes på en byggnad som bestod av husdelar från olika tidsperioder men som i allt väsentligt nyttjades som en enhet för kontorslokaler. Då en större del av byggnaden, s.k. stomrena bärande delar, kvarstod efter rivningsarbetena och ingick i nybyggnation, ansågs byggnaden inte definitivt utrangerad.

Lagrum

19 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL

Sökande

X AB

Motpart

Skatteverket

FÖRHANDSBESKED


X AB har inte rätt till utrangeringsavdrag.


MOTIVERING


X AB, som ingår i en större koncern, äger sedan [år] fastigheten Y i centrala [stad]. Förvärvet är ett resultat av ett koncerninternt köp av ett mindre obebyggt markområde samt fastighetsreglering.

Y är uppdelad i två taxeringsenheter, båda hyreshusenheter med huvudsakligen lokaler (taxeringsåret 2011). Det är endast den ena av dem som ansökan gäller. På den enheten fanns tidigare en byggnad som gränsade till [gator i staden]. Byggnaden bestod av fyra hus uppförda under skilda perioder på 1900-talet vilka fungerade som byggnadsdelar och i allt väsentligt utgjorde en gemensam enhet använd för kontorsändamål.

Under 2013 avstyckades vissa delar av Y hänförliga till den aktuella taxeringsenheten. Avstyckningarna överläts koncerninternt under 2014.

Inom taxeringsenheten pågår nybyggnation av kontorslokaler och bostäder. Vid projekteringen av arbetet identifierades tre olika sätt att genomföra byggnationen. Gemensamt för de olika alternativen var att de förutsatte att den befintliga byggnaden på ca (…) m2 revs, dock i varierande grad. Det alternativ som innebar minst rivning och lägst totalkostnad per kvadratmeter bruttoarea valdes.

Rivningen inleddes under 2012 och var helt avslutad under 2013. Under projektets gång hade det visat sig nödvändigt att riva mer än enligt den ursprungliga planen, ca (…) m² revs jämfört med beräknade ca (…) m².

Kvar var s.k. stomrena bärande konstruktionsdelar. De kvarvarande stommarna har emellertid inte varit tillräckliga för den nya byggnationen, utan har tillsammans med grunden behövt kompletteras och förstärkas.

Sammanfattningsvis gjorde X AB vid tiden för ansökan bedömningen att kostnaden för att slutföra byggnationen kommer att överstiga det dyraste av de alternativ som togs fram vid projekteringen.

Mot den angivna bakgrunden vill bolaget veta i vad mån rivningen medför rätt till utrangeringsavdrag enligt 19 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för inkomståret 2013.

Förutom att påverka bolagets skattepliktiga inkomst för det aktuella året har avdragsfrågan betydelse vid bestämmandet av det skattemässiga värdet på Y vilket i sin tur är av vikt vid en framtida avyttring av fastigheten eller av koncernbolag som 2014 köpte de delar som hade styckats av.

Frågorna

1. Ska byggnaden, i det skick den befann sig efter rivningen, anses utrangerad och avdrag göras för hela det kvarvarande anskaffningsvärdet?

2. Om fråga 1 besvaras nekande, ska avdrag göras för det kvarvarande anskaffningsvärdet som är hänförligt till den del av byggnaden som rivits?

3. Om även fråga 2 besvaras nekande, ska avdrag göras för det kvarvarande anskaffningsvärdet som är hänförligt till klart avskiljbara delar av byggnaden som rivits?

Parternas inställning

Enligt X AB:s uppfattning är det fråga om en definitiv utrangering eftersom det inte gick att använda byggnaden för dess ursprungliga ändamål eller på något annat sätt i det skick den var efter rivningen. Stommarna som var kvar behövde förstärkas i betydande omfattning för att kunna användas vid nybyggnationen. Därtill kommer att taxeringsenhetens marknadsvärde vid rivningens slut låg på ca (…) kr medan det skattemässiga värdet då uppgick till (…) kr varav ca (…) kr avsåg byggnad. Att det skattemässiga värdet översteg marknadsvärdet med ca (…) kr visar att de avskrivningar som gjorts inte varit tillräckliga för att resultera i ett rättvisande värde. Till bilden hör att det inte är en absolut förutsättning för utrangeringsavdrag att en byggnad faktiskt har rivits ner (SOU 1968:26 s. 83).

Bolaget anför i andra hand att de delar av byggnaden som rivits bör anses definitivt utrangerade. Rätt till avdrag föreligger därför i motsvarande proportion. I tredje hand föreligger rätt till avdrag för i vart fall den del av det kvarvarande anskaffningsvärdet som motsvarar klart avskiljbara och rivna delar av byggnaden.

Skatteverket anser att samtliga frågor ska besvaras nekande och anför följande till stöd för sin inställning. Den ursprungliga byggnaden, bestående av delar från skilda tidsperioder, utgjorde i allt väsentligt en gemensam enhet som användes för samma ändamål. När rivningen inleddes var det därför fråga om en och samma byggnad. Efter rivningen finns vissa delar kvar vilka ingår som element i den nya byggnationen. Den ursprungliga byggnaden är alltså inte utrangerad i sin helhet vilket enligt verkets uppfattning är en förutsättning för att avdrag ska kunna medges enligt 19 kap. 7 §.

Rättsligt

För inkomstslaget näringsverksamhet gäller enligt 16 kap. 1 § att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad.

Särskilda bestämmelser om avdrag hänförliga till byggnader finns i 19 kap.

Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (4 §). Utrangeras en byggnad ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare (7 §). Anskaffningsvärdet för en byggnad som förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt är utgiften för förvärvet (9 §). Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde (11 §).

Rätt till värdeminskningsavdrag på byggnad fanns i kommunalskattelagen (1928:370), KL, sedan lagen infördes i inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse, senare kompletterad med bestämmelser om utrangeringsavdrag.

Då dessa inkomstslagen ersattes med inkomstslaget näringsverksamhet vid 1990 års skattereform samordnades avskrivningsreglerna för alla näringsfastigheter i punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL. Ändringen medförde enbart redaktionella justeringar av utrangeringsavdraget (anvisningspunktens nionde stycke, jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 666).

Bestämmelsen överfördes i allt väsentligt oförändrad till 19 kap. 7 § IL (se prop. 1999/2000:2 del 2 s. 251).

Skatterättsnämndens bedömning

Den fråga som Skatterättsnämnden ska bedöma är om den aktuella byggnaden är utrangerad med anledning av de utförda rivningsarbetena.

Utrangeras en byggnad ska enligt 19 kap. 7 § avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte dragits av tidigare. För att avdrag ska medges för en byggnad krävs att utrangeringen framstår som definitiv (jfr prop. 1969:100 s. 130 och SOU 1968:26 s. 83).

Innan de rivningsarbeten som föranlett ansökan påbörjades bestod den aktuella byggnaden av fyra olika hus. De utgjorde i allt väsentligt en gemensam enhet använd för kontorsändamål och har i fråga om värdeminskningsavdrag behandlats som en enda byggnad.

De aktuella arbetena har inneburit att delar av den befintliga byggnaden rivits. En större del av byggnaden, bestående av s.k. stomrena bärande konstruktioner, har dock sparats och ingår, efter förstärkning och komplettering, i den nya byggnaden.

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning saknas under sådana förhållanden förutsättningar för utrangeringsavdrag (jfr HFD 2011 ref. 72).

Ansökan avvisas i den mån frågorna inte har besvarats.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Merja Lohela och Ulrika Lundström.

Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)