Inkomstskatt: Självständigt bedriven näringsverksamhet

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-04-03 (dnr 80-16/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Nej.

Kravet på självständighet har ansetts uppfyllt när en anställd övergår till att bedriva verksamhet med egna kunder i ett nybildat aktiebolag som han äger tillsammans med arbetsgivaren.

Lagrum

13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A och X AB

Motpart

Skatteverket

FörhandsbeskedFråga 1

Inkomsterna ska beskattas hos X AB.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

Y AB bedriver [viss verksamhet] på franchise-basis och är verksamt under [varumärket Z]. För att stärka (…) konceptet avser Y AB att tillsammans med en av bolagets anställda (…) A, bilda ett nytt bolag – X AB. Arbetet i det nya bolaget kommer att bedrivas i Y AB:s lokaler och liksom Y AB ska X AB utåt sett verka under [varumärket Z].

A ska inledningsvis vara ensam anställd i X AB och bedriva verksamhet där med egna kunder. X AB kommer att ta fullt ansvar för utförda tjänster och fakturera sina kunder utan mellanhand. Administrativa tjänster som är nödvändiga för (…) verksamheten ska dock köpas in från Y AB. Enligt ett utkast till samarbetsavtal som bifogats ansökan ska X AB betala 73 procent av erhållna nettoprovisioner till Y AB vilket uppges motsvara marknadsmässig ersättning för Y AB:s direkta och indirekta kostnader för marknadsföring, ekonomifunktion, hemsida, och lokaler m.m.

Mellan Y AB och A ska gälla ett aktieägaravtal. Av ett utkast på avtal följer bl.a. att A ska ägna hela sin arbetstid åt anställningen i X AB. Om anställningen upphör har Y AB rätt att förvärva samtliga A:s aktier i bolaget. A har rätt att ta ut sin del av bolagets vinst som antingen lön eller utdelning.

X AB ska ha A-aktier och B-aktier med röstvärde 10:1 till förmån för A‑aktierna. Y AB kommer att äga A-aktier motsvarande 10 procent av kapitalet och 90 procent av rösterna i bolaget. A ska äga B-aktier som motsvarar 90 procent av kapitalet och 10 procent av rösterna. Skälet till ägarfördelningen uppges vara att Y AB önskar se till att det samarbetsavtal som parterna tecknat består så länge som Y AB vill. Detta för att Y AB måste anpassa sina administrativa kostnader efter både sin egen och X AB:s verksamhet.

Frågorna och parternas inställning

X AB och A vill ha klarhet i om de inkomster som erhålls från [verksamheten] ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos X AB eller om inkomsterna, till den del de är hänförliga till bolagets fysiske ägare A, ska anses utgöra lön till honom (fråga 1).

Under ärendets handläggning har en ytterligare fråga ställts som syftar till att klarlägga om en annan fördelning av ägandet i X AB förändrar bedömningen (fråga 2).

Sökandena och Skatteverket anser båda att inkomster från [verksamheten] ska beskattas hos X AB.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättsligt

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska enligt andra stycket särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

I rättspraxis har hinder i princip inte ansetts föreligga att – med verkan även i beskattningshänseende – i aktiebolagets form bedriva verksamhet som i allt väsentligt bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Vid beskattningen har emellertid i vissa fall bortsetts från aktiebolaget och ägaren av bolaget har påförts de inkomster som härrör från verksamheten. Frågan huruvida beskattningen ska ske hos bolaget eller hos ägaren personligen har regelmässigt avgjorts på grundval av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter, jfr exempelvis RÅ 1993 ref. 55, RÅ 2000 not. 189 och RÅ 2004 ref. 62.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Av ansökan framgår att A:s anställning övergår från Y AB till ett nybildat dotterbolag, X AB. Inledningsvis ska A vara ensam anställd i X AB och där utföra arbetsuppgifter som motsvarar de som han tidigare utfört åt Y AB. Vidare ska arbetet bedrivas i den tidigare arbetsgivarens lokaler.

X AB ska dock inte utföra några uppdrag åt Y AB utan endast mot externa kunder som i det här fallet är (…). Av de utkast till samarbetsavtal och aktieägaravtal som givits in med ansökan framgår att Y AB:s röstmajoritet i X AB inte kommer att innebära några inskränkningar i X AB:s självständighet vid valet av uppdrag eller uppdragens utförande. Vidare ska A äga 90 procent av kapitalet i X AB vilket innebär att en tydlig ekonomisk riskövergång sker för honom.

Mot den bakgrunden anser Skatterättsnämnden att kravet på självständighet kommer att uppfyllas och att inkomster från [verksamheten] ska beskattas hos X AB.

Fråga 2

Som det får förstås blir det alternativa förfarande som beskrivs i fråga 2 endast aktuellt om svaret på fråga 1 är att inkomsterna från [verksamheten] ska beskattas hos A. Frågan får därmed anses förfalla.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)