Historik

Riksskattenämnden 1951

Möjligheten att få förhandsbesked i taxeringsfrågor infördes i Sverige år 1951. Samma år tillkom Riksskattenämnden, som skulle verka för att skattelagarna tillämpades likformigt i hela landet. En av nämndens många uppgifter var att meddela förhandsbesked. Det  svenska förhandsbeskedsinstitutet för skattefrågor är ett av de äldsta — om inte det äldsta — i sitt slag i världen.

Ursprungligen begränsades rätten att lämna förhandsbesked till vissa skatter av inkomstskattekaraktär samt förmögenhetsskatt och frågor som avsåg taxering av fastighet. Med tiden kom området för förhandsbesked att utvidgas och på den direkta beskattningens område kan numera förhandsbesked lämnas beträffande så gott som alla skatter.

År 1960 blev Riksskattenämnden också centralt organ för den allmänna varuskatten, som infördes detta år. Även för denna skatt skapades, på grund av de goda erfarenheter man fått, en befogenhet för nämnden att meddela förhandsbesked. Den allmänna varuskatten ersattes sedermera av mervärdesskatten.

Riksskatteverket 1971

År 1971 bildades Riksskatteverket genom en sammanslagning av ett antal myndigheter med uppgifter inom beskattningens område. Bland de sammanslagna myndigheterna fanns Riksskattenämnden och Kontrollstyrelsen. Den sistnämnda var central beskattningsmyndighet för de flesta punktskatter och hade sedan 1959 haft möjlighet att meddela förhandsbesked beträffande sådana skatter.

Inför sammanslagningen diskuterades huruvida även befogenheten att meddela förhandsbesked skulle läggas på Riksskatteverket eller brytas ut och läggas på en ny myndighet som var särskilt inrättad för ändamålet. Anledningen till diskussionen var att det nya Riksskatteverket skulle få åtskilliga fiskala uppgifter, medan funktionen att lämna förhandsbesked närmast var av judiciellt slag. Lösningen blev dock att uppgiften lades på Riksskatteverket, som fortsättningsvis skulle lämna förhandsbesked genom en för ändamålet särskilt inrättad nämnd, Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden, i dagligt tal rättsnämnden.

Skatterättsnämnden 1991

Skatterättsnämnden tillkom år 1991 genom en utbrytning av rättsnämnden. Utbrytningen föregicks av en diskussion motsvarande den som hade ägt rum inför Riksskatteverkets tillkomst. Nu drog man dock andra slutsatser. Man ansåg det angeläget att Riksskatteverket fick en mer aktiv roll när det gällde att styra rättsutvecklingen på skatteområdet. Detta kunde man uppnå genom att verket fick motpartsställning i förhandsbeskedsärendena. Det var då mindre lämpligt att verket genom rättsnämnden också var beslutande i ärendena.

Förhandsbesked kunde i början bara sökas av den skattskyldige om det var av synnerlig vikt för den skattskyldige. Senare, år 1960, infördes en möjlighet att också lämna förhandsbesked om det var av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Det var dock fortfarande bara den skattskyldige som kunde ansöka.

Reglerna om förhandsbesked var tidigare utspridda i ett antal lagar, som delvis innehöll olika förutsättningar för att ett förhandsbesked skulle få lämnas. År 1998 samlades samtliga regler om förhandsbesked i en enda lag, lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Samtidigt fick Riksskatteverket möjlighet att ansöka om förhandsbesked beträffande en enskilds beskattning som varit föremål för prövning vid taxeringen. Förutsättningarna var dock att beslutet gått den skattskyldige emot och att det var av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnades. Ett tidigare förslag om att verket skulle få möjlighet att ansöka om tolkningsbesked hos nämnden, dvs. att i ett teoretiskt fall kunna få fastslaget hur en skattebestämmelse skulle tillämpas, hade avvisats eftersom det ansågs ligga för nära en rent lagstiftande befogenhet, något som inte kunde överlämnas till en förvaltningsmyndighet. Riksskatteverkets möjlighet att ansöka om förhandsbesked togs över av det allmänna ombudet år 2004 i samband med att skatteförvaltningen slogs samman till en enda myndighet, Skatteverket.

Skriv ut

Relaterat

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)