Omedelbar beskattning av en överlåtelse av en norsk filials verksamhet till ett norskt bolag har ansetts strida mot EES-avtalet och EUF-fördraget.
Fråga 1
X AB (X) ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärde och skattemässigt värde på filialens inkomstbeskattade tillgångar.
Fråga 2
En tillämpning av artiklarna 31 och 34 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) samt artiklarna 49 och 54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) leder till att bolaget inte ska beskattas omedelbart.
X (…) bedriver verksamhet i Sverige och Norge. Företaget överväger att bolagisera sin norska verksamhet som hittills bedrivits genom en filial. Det ska gå till så att filialens samtliga tillgångar och skulder överlåts till ett norskt bolag (AS) vid en apportemission. Ur ett norskt perspektiv kan överlåtelsen ske utan omedelbar beskattning.
(…)
X undrar (…) om överlåtelsen till AS enligt svenska regler medför att bolaget ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan de ifrågavarande tillgångarnas marknadsvärde och skattemässiga värde (fråga 1).
Om svaret är jakande vill X veta om en sådan beskattning är förenlig med EES-avtalet (fråga 2).
Parterna är ense om att beskattning ska ske med stöd av intern rätt men att en sådan beskattning inte är förenlig med EES-avtalet.
I 22 kap. [inkomstskattelagen (1999:1229)] finns bestämmelser om uttag ur näringsverksamhet. Enligt 5 § räknas som uttag bl.a. att skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör. I 7 § sägs att uttag av en tillgång ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet dvs. uttagsbeskattning.
I 38 kap. finns emellertid bestämmelser om verksamhetsavyttringar som medger undantag från omedelbar beskattning på vissa villkor. Enligt kapitlets 6 och 7 §§ krävs att transaktionen företas mellan skattesubjekt som är skattskyldiga i Sverige för den överlåtna verksamheten. Eftersom AS inte kommer att vara skattskyldigt i Sverige är villkoret i 7 § inte uppfyllt.
Om villkoret i 7 § inte uppfylls ges i 19 § möjligheter för det bolag som uttagsbeskattas att få s.k. fiktiv avräkning av utländsk skatt på sätt som föreskrivs i 37 kap. 30 §. I detta fall kan emellertid 19 § inte tillämpas eftersom AS inte hör hemma i en EU-medlemsstat.
Det anförda innebär att X ska uttagsbeskattas utan möjligheter till fiktiv avräkning vid en överlåtelse av de aktuella tillgångarna i den norska filialen till AS.
Av praxis framgår att en sådan beskattning inte har ansetts förenlig med EES- och EU-rätten och att beskattning får ske först när det förvärvande bolaget avyttrar de övertagna tillgångarna (jfr RÅ 2010 ref. 92 och RÅ 2008 ref. 30, se även Finansdepartementets promemoria den 27 februari 2015, dnr Fi2015/1141, om utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag).
Frågorna ska besvaras i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
