Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Omedelbar beskattning av en överlåtelse av en norsk filials verksamhet till ett norskt bolag har ansetts strida mot EES-avtalet och EUF-fördraget.
Fråga 1
X AB (X) ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärde och skattemässigt värde på filialens inkomstbeskattade tillgångar.
Fråga 2
En tillämpning av artiklarna 31 och 34 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) samt artiklarna 49 och 54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) leder till att bolaget inte ska beskattas omedelbart.
X (…) bedriver verksamhet i Sverige och Norge. Företaget överväger att bolagisera sin norska verksamhet som hittills bedrivits genom en filial. Det ska gå till så att filialens samtliga tillgångar och skulder överlåts till ett norskt bolag (AS) vid en apportemission. Ur ett norskt perspektiv kan överlåtelsen ske utan omedelbar beskattning.
(…)
X undrar (…) om överlåtelsen till AS enligt svenska regler medför att bolaget ska beskattas för ett belopp motsvarande skillnaden mellan de ifrågavarande tillgångarnas marknadsvärde och skattemässiga värde (fråga 1).
Om svaret är jakande vill X veta om en sådan beskattning är förenlig med EES-avtalet (fråga 2).
Parterna är ense om att beskattning ska ske med stöd av intern rätt men att en sådan beskattning inte är förenlig med EES-avtalet.
I 22 kap. [inkomstskattelagen (1999:1229)] finns bestämmelser om uttag ur näringsverksamhet. Enligt 5 § räknas som uttag bl.a. att skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör. I 7 § sägs att uttag av en tillgång ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet dvs. uttagsbeskattning.
I 38 kap. finns emellertid bestämmelser om verksamhetsavyttringar som medger undantag från omedelbar beskattning på vissa villkor. Enligt kapitlets 6 och 7 §§ krävs att transaktionen företas mellan skattesubjekt som är skattskyldiga i Sverige för den överlåtna verksamheten. Eftersom AS inte kommer att vara skattskyldigt i Sverige är villkoret i 7 § inte uppfyllt.
Om villkoret i 7 § inte uppfylls ges i 19 § möjligheter för det bolag som uttagsbeskattas att få s.k. fiktiv avräkning av utländsk skatt på sätt som föreskrivs i 37 kap. 30 §. I detta fall kan emellertid 19 § inte tillämpas eftersom AS inte hör hemma i en EU-medlemsstat.
Det anförda innebär att X ska uttagsbeskattas utan möjligheter till fiktiv avräkning vid en överlåtelse av de aktuella tillgångarna i den norska filialen till AS.
Av praxis framgår att en sådan beskattning inte har ansetts förenlig med EES- och EU-rätten och att beskattning får ske först när det förvärvande bolaget avyttrar de övertagna tillgångarna (jfr RÅ 2010 ref. 92 och RÅ 2008 ref. 30, se även Finansdepartementets promemoria den 27 februari 2015, dnr Fi2015/1141, om utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag).
Frågorna ska besvaras i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst