Väsentlig anknytning

Fråga om väsentlig anknytning till Sverige p.g.a. väsentligt inflytande i näringsverksamhet.

Diarienummer
30-18/D
Meddelandedatum
2018-10-02
Lagrum
  • 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Frågorna 1 och 2

A är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit. Väsentlig anknytning föreligger inte längre om hennes ekonomiska engagemang i näringsverksamhet i Sverige ändras i enlighet med fråga 2.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A är (…) år och [medborgare i ett annat EU-land]. Hon är numera bosatt i [utlandet]
tillsammans med sin [utländske] make och sina (…) barn. 

A flyttade till Sverige [i mitten av 1990-talet] och var bosatt här till och med (…) 2010. Hon planerar inte att återvända till Sverige och har ingen släkt eller övrig familjerelation kvar här. Tillsammans med sin make har hon fram till maj 2018 ägt en bostadsrätt i Sverige. Makarna har även ägt en villa här som sålts och som tillträtts av ny ägare den (…) juli 2018. Villan var familjens permanentbostad innan utflytten 2010. Ingen av bostäderna har nyttjats av
familjen efter flytten. A besöker Sverige 4–5 gånger per år. Vistelsetiden perbesök är 3–4 dagar.

Sedan 2003 innehar A 12,21 procent av andelarna i det svenska fåmansbolaget X AB.
Resterande andelar i bolaget ägs av två andra, ej närstående personer. En av dessa innehar 61,05 procent av andelarna indirekt via ett helägt holdingbolag och den andre 26,74 procent genom direkt ägande.

X AB innehar 94,25 procent av andelarna i Y AB samt en investeringsportfölj där
investeringarna är rena kapitalplaceringar. Y AB innehar samtliga andelar i 14 underliggande bolag varav 8 är svenska. A är verksam i två av de 14 bolagen, dels som VD och styrelseordförande i Z Ltd med säte i [utlandet], dels som styrelseordförande i Å med säte i [ett annat EU-land]. Det senare bolaget har en svensk filial. Hon har tidigare suttit som styrelseledamot i Y AB och ett av det bolagets svenska dotterbolag men frånträdde de uppdragen under våren 2018.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om hon ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter den (…) juli
2018 (fråga 1) och om svaret i så fall påverkas av att hennes andelsinnehav i X AB minskas till maximalt 9,9 procent (fråga 2).

A anser inte att hon har väsentlig anknytning till Sverige.

Skatteverket anser att A har väsentlig anknytning till Sverige på grund av väsentligt
inflytande i näringsverksamhet här. Om hon minskar sitt innehav i X AB tillmaximalt 9,9 procent har hon däremot inte sådan anknytning hit.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är
obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bl.a. beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och om han har en fastighet här (3 kap. 7 §).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår att frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning i det enskilda fallet där samtliga omständigheter av betydelse ska beaktas. Rena kapitalplaceringar i Sverige bör inte påverka bedömningen, däremot tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige. Detta oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (prop. 1984/85:175 s. 13 f.).

I praxis har ett aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt
inflytande i näringsverksamhet (se HFD 2016 not. 28 och däri anmärkta rättsfall). Ett innehav om tio procent eller mer ger dock sådant inflytande och det är i sin tur en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2006 ref. 67 och RÅ 2004 not. 215).

Skatterättsnämndens bedömning

Frågorna 1 och 2

A får på grund av innehavet av bostadsrätten, den tidigare permanentbostaden och innehavet i X AB anses ha haft väsentlig anknytning till Sverige i vart fall fram till det att den tidigare permanentbostaden tillträtts av ny ägare. Frågan om hon har väsentlig anknytning efter den (…) juli 2018 får således bedömas utifrån den förutsättningen.

Genom sitt innehav om 12,21 procent i X AB har A väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Med hänsyn till vilken vikt denna anknytningsfaktor tillmätts i praxis medför det enligt Skatterättsnämndens mening att hon har väsentlig anknytning till Sverige även efter den (…) juli 2018. Om A minskar sitt innehav i X AB till maximalt 9,9 procent får hon inte längre väsentligt inflytande i näringsverksamhet och därmed inte heller väsentlig anknytning hit.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson (avvikande mening).

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit (avvikande mening).

Avvikande mening

Per-Arvid Gustafsson och Krister Rentrop är av avvikande mening och anför följande.

Vi instämmer i majoritetens mening att A bör ha haft väsentlig anknytning till Sverige fram till det att den tidigare permanentbostaden tillträtts av ny ägare. Vi anser också att hon genom sitt innehav av 12,21 procent i X AB har väsentligt inflytande i näringsverksamhet.

Av förarbetena framgår dock att syftet med regeln om väsentlig anknytning är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Den tidsrymd under vilken personen i fråga har varit bosatt i Sverige ska därvid beaktas, likaså svenskt medborgarskap. Det framhålls särskilt att det är fråga om att göra en samlad bedömning i det enskilda fallet varför alla omständigheter av betydelse måste beaktas (prop. 1984/85:175 s. 13).

A har i likhet med sin make inte svenskt medborgarskap. Även om hon visserligen får anses ha varit obegränsat skattskyldig i Sverige till dess att hon frånträtt den tidigare permanentbostaden är hennes anknytning hit förutom ägandet i X AB endast att hon före utflytten 2010 varit bosatt i landet i ca 15 år. Mot denna bakgrund och med hänsyn till syftet med bestämmelsen kan hon enligt vår mening inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter den (…) juli 2018.

Med hänsyn till vårt svar på fråga 1 förfaller fråga 2.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Fusion

Skattskyldighetsvillkoret i 37 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts uppfyllt när ett privatbostadsföretag är övertagande företag i en fusion. Inkomster och utgifter hänförliga till en genom fusionen övertagen fastighet omfattas däremot inte av 39 kap. 25 § när den övertagna verksamheten varit konventionellt beskattad. Fusionsspärren i 37 kap. 24 § är tillämplig och inkomster från en övertagen verksamhet får kvittas mot tidigare års underskott först efter att fusionsspärren upphört.

Visa alla
Till toppen