Inkomstskatt: Skattskyldighet

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-11-01 (dnr 30-17/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolens dom/beslut: 2018-05-30 (mål nr. 6736-17)

Vistelser i Sverige har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse här. Innehav av en hyresfastighet där de skattskyldiga haft sin permanentbostad och delägande i ett fritidshus har inte ansetts medföra väsentlig anknVistelser i Sverige har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande ytning hit.

Lagrum

3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A och B

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

 

Frågorna 1 och 4

                                                                                                                           A och B ska inte anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

                                                                                                                  Makarna A och B avser att flytta till [utlandet] under hösten 2017. De har köpt en lägenhet för permanent boende där.

A äger en hyresfastighet med fyra lägenheter, varav en har varit makarnas bostad de senaste tre åren. Fastigheten avses att behållas efter utflyttningen. Makarnas bostad ska innan utflyttningen återställas till två separata lägenheter som ska hyras ut med fullt besittningsskydd. Förvaltningen av fastigheten ska överlåtas till ett externt företag. Fastigheten har ett taxeringsvärde på [ca 2 miljoner] kr och hyresintäkterna kommer att uppgå till ca 350 000 kr per år.

Makarna (…) ska även behålla sina svenska medborgarskap och ett fritidshus i [Sverige] som de äger tillsammans med sina vuxna barn.

Det fåmansföretag som A äger kommer att säljas eller avvecklas innan flytten till [utlandet] och B kommer att avsluta sin anställning i samband med flytten.

Makarna avser att vistas i Sverige under sommarmånaderna (juni–augusti) och därutöver göra kortare besök hos släkt och vänner om uppskattningsvis 30 dagar per år. De kommer inte att ha något schema för de kortare besöken. De kan komma att vistas i Sverige tre till fem dagar per gång fem till sex gånger under en niomånaders-period men det kan också gå fyra till fem månader mellan besöken och att de sedan vistas en vecka i Sverige.

Frågorna och parternas inställning

                                                                                                                           A och B vill få klarlagt om de efter flytten till [utlandet] kommer att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit (fråga 1).

Om svaret på fråga 1 är jakande, vill de veta om svaret ändras om de överför hyresfastigheten till sina barn genom gåva eller försäljning (fråga 2).

Om fråga 2 besvaras nekande, undrar de om bedömningen ändras om fastigheten säljs externt (fråga 3).

Makarna vill också veta om de efter utflyttningen kommer att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av att de vistas stadigvarande här (fråga 4).

A och B anser att de inte kommer att vistas stadigvarande i Sverige. Besöken i Sverige ska inte ske regelbundet efter ett visst mönster.

De anser inte heller att de kommer att ha väsentlig anknytning hit. I praxis har den som varit folkbokförd på en fastighet som behållits efter utflyttning ansetts obegränsat skattskyldig i Sverige. I deras fall är det dock fråga om en lägenhet i en näringsfastighet vilken ska delas upp och hyras ut. De kommer varken att ha behov av eller tillgång till lägenheten. Fastigheten behålls i kapitalplaceringssyfte.

Skatteverket anser att makarna (…) får anses vistas stadigvarande i Sverige. Vistelserna ska ske regelbundet efter ett visst mönster.

Skälen för avgörandet

 

Rättsligt                                                                                                                       

                                                                                                          Stadigvarande vistelse

Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige (se RÅ 1981 Aa 4). Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).

En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).

En läkare vars arbetstid vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och som på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens tid, omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).

Väsentlig anknytning

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är också obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 §).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).

Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Den omständigheten att den skattskyldige behåller sin tidigare permanentbostad efter utflyttningen har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige. Det gäller även om bostaden hyrs ut (se RÅ 2009 not. 84).

Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 14, 115 och 122).

En person som efter utflyttning skulle behålla en hyresfastighet där han haft en bostad före flytten har ansetts få väsentlig anknytning till Sverige. Fastighetens taxeringsvärde uppgick till drygt 37 miljoner kr och omsättningen till ca 3,5 miljoner kr (HFD 2013 not. 37).

Skatterättsnämndens bedömning

                                                                                                                      Fråga 4

Den fråga som först ska bedömas är om A och B efter flytten till [utlandet] ska anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Makarna avser att vistas i Sverige ca fyra månader per år. Vistelserna här ska vara återkommande. Enligt Skatterättsnämndens mening kan de dock inte anses vara regelbundna i den meningen att de ska återkomma med jämna mellanrum eller följa ett visst mönster. Det är möjligt men inte säkert att vistelsen i Sverige under sommarmånaderna kommer att föregås och efterföljas av avbrott som är kortare än vistelsen. Däremot kan avbrotten antas bli längre än övriga vistelser i Sverige om tre till fem dagar eller en vecka.

Oavsett den exakta längden på respektive avbrott är Skatterättsnämndens uppfattning att vistelsen i Sverige inte kommer att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande. Makarna (…) ska därmed inte anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Fråga 1

Efter utflyttningen kommer makarna (…), utöver sina svenska medborgarskap, att ha anknytning till Sverige genom A:s innehav av en hyresfastighet där makarna har haft sin permanentbostad före flytten och genom innehavet av ett fritidshus som de äger tillsammans med sina barn.

Fritidshuset kan inte tillmätas avgörande vikt i sammanhanget (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Makarnas bostad ska efter att den delats upp hyras ut med fullt besittningsskydd (jfr RÅ 2009 not. 84). Till skillnad mot vad som var fallet i HFD 2013 not. 37 är den aktuella hyresfastighetens taxeringsvärde och hyresintäkter förhållandevis låga. Fastigheten kommer vidare att förvaltas av ett externt företag. Den omständigheten att makarnas bostad ska återställas till två separata lägenheter medför också enligt Skatterättsnämndens uppfattning att hyresfastighetens karaktär av kapitalplacering stärks.

Nämnden finner vid en sammantagen bedömning att [makarnas] kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige inte leder till att de ska anses ha väsentlig anknytning hit.

Frågorna 2 och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)