Inkomstskatt: Stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning

Förhandsbeskedet meddelat: 2018-06-20 (dnr 36-17/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Nej.

Vistelser i Sverige har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse här. Innehav av en jordbruksfastighet med ett torp inrättat för åretruntboende samt uppdrag i svenska bolag har inte ansetts medföra väsentlig anknytning hit.

Lagrum

3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A

Motpart

Skatteverket

FÖRHANDSBESKED


Fråga 2

 

A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.

BAKGRUND


Omständigheterna i ärendet


A, som är svensk medborgare, flyttade från Sverige [under 1980-talet] och är sedan dess bosatt i [utlandet].

Han äger en jordbruksfastighet i [Sverige] med ett torp inrättat för åretruntboende. Fastigheten är på [omkring 50] hektar och har ett taxeringsvärde på ca 2 miljoner kr. Det har inte förekommit något aktivt jordbruk sedan köpet och skogen förvaltas av en skogsägarförening och ett skogsbolag. Fastigheten har genererat ett underskott alla år utom [år] då en avverkning skedde. Överskottet kvittades mot outnyttjat under-skott från tidigare år och kvarvarande överskott var ca 60 000 kr. Fastigheten har aldrig använts som permanentbostad.

A bedriver konsultverksamhet i sin [utländska] enskilda firma och har genom den enskilda firman ett konsultavtal med det [utländska] bolaget X. Från och med (…) till och med (…) innefattade konsultuppdraget att han var VD i två svenska dotterbolag i (…)koncernen, Y AB och Z AB. Arbetet som VD utfördes i Sverige i genomsnitt två dagar per vecka och A övernattade här i genomsnitt en till två nätter per vecka.

I konsultuppdraget ingår vidare att A är Chief Operating Officer (COO) i det svenska moderbolaget i (…)koncernen, Å AB. Arbetet utförs i [utlandet]. A har även deltagit vid styrelsemöten fyra gånger per år, antingen via videotelefoni eller i samband med besöken i Sverige för arbetet som VD.

Under perioden då VD-uppdragen ingick i konsultuppdraget erhöll A:s enskilda firma totalt ca 20 000-25 000 euro per månad för arbetet som han utförde för (...) koncernen, varav 20–40 procent avsåg uppdragen som VD och uppskattningsvis maximalt 10–20 procent uppdraget som COO. A är inte och har inte varit delägare i något bolag i (…)koncernen. Han har inte heller någon närstående som är delägare i något bolag i koncernen.

Frågorna och parternas inställning


Om A anses obegränsat skattskyldig i Sverige vill han veta om han är skattskyldig här för den ersättning som erhålls av det [utländska] bolaget för arbetet som utförts för de två svenska dotterbolagen (fråga 1).

Han vill också veta, såsom frågan slutligen formulerats, om han under tiden fram till och med (…) anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit (fråga 2).

Vidare undrar han om svaret på fråga 2 ändras om han även är VD i det [utländska] bolaget (fråga 3).

Parterna är överens om att A inte kan anses vistas stadigvarande i Sverige och inte heller kan anses ha väsentlig anknytning hit.

Skälen för avgörandet


Rättsligt


Stadigvarande vistelse

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är personer som stadigvarande vistas i Sverige obegränsat skattskyldiga här.

Begreppet stadigvarande vistelse är inte närmare definierat i inkomstskattelagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (prop. 2004/05:19 s. 30). Det krävs att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige för att det ska vara fråga om en stadigvarande vistelse (RÅ 81 Aa 4). Tillfälliga avbrott i vistelsen har inte tillmätts någon betydelse (RÅ 1997 ref. 25).

Av praxis följer vidare att om vistelsen i Sverige understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen av om den ska anses vara stadigvarande göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands (jfr RÅ 2008 ref. 16, RÅ 2008 ref. 56 och RÅ 2008 not. 166).

Väsentlig anknytning

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är personer som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatta här obegränsat skattskyldiga.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt a. prop. s. 14, 115 och 122).

Skatterättsnämndens bedömning


Fråga 2

Den fråga som först ska bedömas är om A ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här under tiden då han var VD i två svenska dotterbolag i (…)koncernen, dvs. från och med (…) till och med (…).

A har under den aktuella perioden övernattat i Sverige i genomsnitt en till två nätter per vecka. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning har vistelsen här inte varit av sådan omfattning att den ska anses som stadigvarande (jfr RÅ 1997 ref. 25). A ska därmed inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Nästa fråga som ska bedömas är om han under den nämnda perioden ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.

A har, utöver sitt svenska medborgarskap, haft anknytning till Sverige genom innehavet av en jordbruksfastighet med ett torp inrättat för åretruntboende samt uppdragen som VD i två svenska dotterbolag i (…)koncernen och som COO i koncernens svenska moderbolag.

Torpet har aldrig använts som permanentbostad och kan inte tillmätas avgörande vikt i sammanhanget (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Jordbruksfastigheten får enligt Skatterättsnämndens mening ses som en ren kapitalplacering. Vidare innebär A:s uppdrag som VD och COO inte att han innehar tillgångar som ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige och uppdragen utgör inte heller i övrigt sådana anknytningsfaktorer som medför väsentlig anknytning hit (jfr t.ex. RÅ 1992 not. 367, RÅ 2002 not. 151 och RÅ 2001 not. 41).

Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Frågorna 1 och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 2 förfaller frågorna 1 och 3.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)