Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett marknadsnoterat aktiebolag, som har ett holländskt moderbolag, delar ut aktierna i ett dotterbolag. Utdelningen omfattas inte av Lex Asea.
Som ett alternativ överlåter aktiebolaget aktierna i dotterbolag till ett av aktiebolaget nybildat svenskt aktiebolag (Nyab) och delar ut aktierna i nya. Detta har inte ansetts vara en partiell fission eftersom aktierna i dotterbolaget inte har ansetts utgöra en verksamhetsgren. Även fråga om eventuell verkan av fusionsdirektivet.
Utdelningen är skattepliktig.
Sökanden äger aktier i Y AB (Y). Y är dotterbolag till det nederländska bolaget X BV som äger aktier med 66,2 procent av rösterna och 40,5 procent av kapitalet i bolaget. Y överväger att dela ut samtliga aktier i sitt helägda dotterbolag Z AB (Z). Som ett alternativ härtill överväger Y att överlåta aktierna i Z till ett helägt nybildat svenskt dotterbolag (Nyab) och därefter dela ut aktierna i Nyab.
Fråga är om utdelningen av aktierna i Z är skattefri för sökanden enligt reglerna i 42 kap. 16 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (Lex Asea), eller om utdelningen av aktierna i Nyab är skattefri på grund av bestämmelsen i 16 b § i samma kapitel om utdelning av aktier vid partiell fission. Närmare bestämt gäller ansökan om villkoret i punkten 4 i Lex Asea – att andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte får innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget – eller villkoret för en partiell fission i 38 a kap. 2 § 1 IL – att överlåtelsen skall avse en verksamhetsgren – är uppfyllt. Enligt ansökan kommer samtliga övriga villkor för skattefri utdelning att vara uppfyllda.
Sökanden anser att utdelningen är skattefri enligt såväl Lex Asea som reglerna om partiell fission. Skatteverket anser att utdelningen inte i något fall är skattefri.
Nämnden gör följande bedömning.
Lex Asea
Enligt 2 kap. 2 § IL skall de termer och uttryck som används i den lagen också omfatta motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Uttrycket ”svensk koncern” definieras i 2 kap. 5 § IL som en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern. I förarbetena anges att om det i en bestämmelse i IL står ”koncern” avses också utländska koncerner (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 25). Som ett exempel härpå nämns den nu aktuella bestämmelsen i Lex Asea.
Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till att Lex Asea omfattar utdelning inte bara från svenska aktiebolag utan även från vissa utländska bolag (jfr 4 kap. 16 a § IL) ligger det enligt nämndens mening närmast till hands att anse att med företag som tillhör samma koncern som moderföretaget i bestämmelsen i 42 kap. 16 § första stycket punkten 4 IL avses i förekommande fall även utländska företag. Eftersom aktier i Z efter utdelningen kommer att ägas av moderföretaget X BV är bestämmelserna i Lex Asea inte tillämpliga på Y:s utdelning av aktier i Z.
Partiell fission
Med en partiell fission avses, såvitt nu är i fråga, en sådan ombildning som enligt 38 a kap. 2 § 1 och 2 IL innebär att ett överlåtande företag överlåter en verksamhetsgren till ett annat företag (övertagande företag) men behåller minst en verksamhetsgren. Enligt punkten 3 i samma lagrum skall ersättningen (för den överlåtna verksamhetsgrenen) vara marknadsmässig och lämnas till aktieägarna i det överlåtande företaget. Vidare framgår av punkten 4 att ersättningen skall lämnas i form av andelar i det övertagande företaget eller pengar. Enligt 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b § IL skall ersättning i form av andelar i övertagande företag inte tas upp hos andelsägarna i överlåtande företag (men föranleda justering av omkostnadsbelopp enligt 48 kap. 18 a § IL).
I förevarande ärende är det fråga om aktierna i Z kan anses utgöra en verksamhetsgren (jfr prop. 2006/07:2 s. 62 och 115). Med verksamhetsgren avses enligt 2 kap. 25 § IL en sådan del av en rörelse som lämpar sig att avskiljas till en självständig rörelse. Enligt 2 kap. 24 § första meningen IL definieras rörelse som annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas dock innehavet, enligt paragrafens andra mening, till rörelsen.
Regeringsrätten har i RÅ 2001 not. 24, RÅ 2003 not. 132 och RÅ 2004 ref. 1 funnit att ett innehav av värdepapper (andelar i ett utländskt bolag respektive svenska handelsbolag) i sig inte är en sådan verksamhetsgren som avses i 2 kap. 25 § IL. Vid tillämpningen av reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL anses däremot enligt kapitlets 7 § innehav av andelar i aktiebolag och därmed jämställda juridiska personer i vissa fall utgöra en näringsverksamhet eller en verksamhetsgren.
De aktuella svenska reglerna är ett led i genomförandet av direktiv 2005/19/EG om ändring av direktiv 90/434/EEG (fusionsdirektivet) i svensk rätt. Direktivet berör i och för sig partiella fissioner mellan bolag i olika medlemsstater. Emellertid bör den svenska lagstiftningen även vid fission mellan svenska bolag så långt det är möjligt tolkas som om uppdelningen omfattades av direktivet (jfr RÅ 2000 ref. 23).
Enligt artikel 2 b a) i fusionsdirektivet avses med partiell fission, såvitt nu är i fråga, ett förfarande varigenom ett bolag utan att upplösas överför en verksamhetsgren till ett befintligt bolag, varvid åtminstone en verksamhetsgren förblir i det överlåtande bolaget, i utbyte mot att ägarna får aktier i övertagande bolag i proportion till ägandet i överlåtande bolag. Med verksamhetsgren avses enligt artikel 2 i) ”samtliga tillgångar och skulder i en del av ett bolag som från organisatorisk synpunkt utgör en oberoende verksamhet, dvs. en enhet som kan fungera på egen hand”. Med hänsyn till hur begreppet verksamhetsgren definierats kan det inte uteslutas att aktier i ett dotterbolag kan anses utgöra en verksamhetsgren i direktivets mening (jfr Kristina Ståhl, Fusionsdirektivet, Svensk beskattning i EG-rättslig belysning, 2005, s. 177).
Ordalydelsen av de aktuella svenska reglerna kan emellertid enligt nämndens mening inte ges en så vidsträckt tolkning att en verksamhetsgren kan utgöras av enbart aktier i dotterbolag. Förutsättningar för att tillämpa bestämmelserna om partiell fission föreligger därför inte.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.
Utbetalningar från en amerikansk trust har inte medfört inkomstbeskattning av förmånstagarna.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.