A äger samtliga aktier i X AB som äger bl.a. samtliga aktier i Y AB. Dotterbolaget bedriver entreprenadverksamhet och har cirka 15 anställda. B är verkställande direktör och styrelseledamot i bolaget.

Avsikten är att genomföra en omstrukturering av koncernen, bl.a. på grund av att det bedöms som värdefullt för Y:s verksamhet att låta B komma in som delägare i bolaget. Omstruktureringen är avsedd att gå till på följande sätt. A bildar tillsammans med B ett nytt aktiebolag, Nyab, i vilket A skall äga 85 procent och B 15 procent av aktierna. Nyab förvärvar sedan samtliga aktier i Y för ett pris som understiger marknadsvärdet.

B vill få klarlagt om det uppkommer några skattemässiga konsekvenser för honom med anledning av underprisöverlåtelsen till Nyab (fråga 4).

Skatteverket anser att B skall beskattas i inkomstslaget tjänst för den del av underpriset för aktierna i Y som belöper på hans aktier i Nyab. Som stöd för sin uppfattning anför Skatteverket att överlåtelsen i denna del får anses ske till marknadsvärdet såsom avseende ersättning för de arbetsinsatser som B utför i sin anställning i Y. Reglerna i 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är därmed inte tillämpliga (jfr 23 kap. 2 § andra stycket IL). Alternativt anser Skatteverket att B skall beskattas på den grunden att tecknandet till nominellt belopp av aktier i Nyab — som i samband med bildandet tillförs stora värden genom förvärvet av Y — utgör en förmån som är ett direkt utflöde av hans anställning i Y.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning

Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget X. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket IL kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga.

Enligt 23 kap. 11 § första stycket första meningen IL skall vid en överlåtelse av tillgångar mellan företag i ett fall som det förevarande inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av första stycket andra meningen 2 i paragrafen följer att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget.

Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a.prop. s. 54). 

Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a.prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges  att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a.prop. s. 73). 

Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av Y finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga.   

Fråga 5, en följdfråga till fråga 4 som ställs av sökandebolagen, förfaller.

Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds