A vill veta om han kommer att anses ha väsentlig anknytning till Sverige vid olika vistelsealternativ. Enligt det första alternativet kommer han att vistas i Sverige maximalt 70 dagar för umgänge med barnen, 10 övriga vistelsedagar samt 10 dagbesök utan övernattning (fråga 1 a). Skulle han anses ha väsentlig anknytning vill han veta om maximalt 60 dagar för umgänge med barnen, 20 övriga vistelsedagar samt 10 dagbesök förändrar bedömningen (fråga 1 b). Om han ändå anses ha väsentlig anknytning undrar han slutligen om svaret blir annorlunda om han tar bort 10 dagbesök från alternativen ovan (fråga 1 c).

A vill också få klarhet i var han ska anses ha skatterättsligt hemvist enligt artikel 4 i skatteavtalet mellan Sverige och […] om han har väsentlig anknytning till Sverige (frågorna 2 a–c).

Parternas inställning

Parterna är överens om att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

A ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige med anledning av de i landet planerade vistelserna (fråga 1 a)

Fråga 1 a gäller om A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige med anledning av vistelser här för umgänge med barn.

Den som har varit bosatt i Sverige kan trots en flytt till ett annat land fortsätta att vara obegränsat skattskyldig här. Det gäller om personen anses ha väsentlig anknytning hit. Detta framgår av
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

En prövning av om väsentlig anknytning föreligger ska ske genom en samlad bedömning i det enskilda fallet utifrån de anknytningsfaktorer som räknas upp i 7 § (se prop. 1984/85:175 s. 13).

De faktorer som räknas upp i lagtexten och som är av intresse i detta ärende är:

• om personen är svensk medborgare
• hur länge personen var bosatt här
• om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk
• om personen har sin familj här
• om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
• liknande förhållanden

Familj är en anknytningsfaktor som ska beaktas. I praxis har familjebegreppet ansetts omfatta minderåriga barn även om föräldrarna är frånskilda (RÅ 2003 ref. 52, RÅ 2003 not. 140 och RÅ 2010 not. 78).

Antalet vistelsedagar i Sverige för umgänge med minderåriga barn har också tillmätts betydelse (RÅ 2003 ref. 52 och RÅ 2010 not. 78).

De vistelsedagar i Sverige för umgänge med barn som A uppger, dvs. högst 70 dagar och 10 dagbesök per år, är enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte av en sådan omfattning att de i sig medför väsentlig anknytning till Sverige.

Att behålla en tidigare permanentbostad vid utflyttningen är normalt sett en tungt vägande omständighet (HFD 2012 not. 51 och HFD 2016 not. 31). Enbart innehav av en bostad som fungerar som fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning (se bland annat HFD 2020 not. 27).

I samband med utflyttningen gjorde A sig av med sin permanentbostad i Sverige. Vidare överlät han gården som var hans barndomshem som gåva till sin mor 2023. Modern har nu hyrt ut bostadshuset på gården. Av omständigheterna framgår således att A inte innehar någon bostad som kan anses vara en permanentbostad i Sverige.

A innehar två mindre aktieposter som understiger fem procent i rörelsedrivande svenska bolag. I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Vid en samlad bedömning anser Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

I och med svaret på fråga 1 a förfaller frågorna 1 b–c och 2 a–c.

I avgörandet har Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Patricia Schömer, Olof Sundin och Eva Östman Johansson deltagit.

Ärendet har föredragits av Karin Schuster von Bärnrode