En gåva i form av aktier i ett aktiebolag till tidigare sambo som är anställd i bolaget har bedömts som ett skattefritt förvärv.
Aktiegåvan medför inte någon inkomstbeskattning för A.
A och B träffades 2001. De blev sambor samma år och fick ett barn 2011. Under 2002 startade de gemensamt (…)företaget X AB. B kom emellertid att vara ensam ägare till bolaget eftersom A då hade restförda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
De har delat upp arbetsuppgifterna mellan sig så att B sköter administrationen i bolaget med tonvikt på ekonomifrågor medan A ansvarar för personal- och (…)frågor samt kundhantering. Båda sitter i styrelsen och viktiga bolagsärenden avgör de tillsammans.
Sedan verksamheten startades har A och B i princip haft lika stora löneuttag från bolaget. Båda tar ut vad som får anses vara marknadsmässig lön som företagsledare. Uppgifter som inhämtats från fackförbund visar att A under de senaste åren haft en lön som i hög grad överstiger marknadsmässig lön för en arbetsledare i (…)branschen.
A och B separerade under 2013. De har emellertid fortsatt att bedriva verksamheten i bolaget på samma sätt som tidigare.
Separationen har dock inneburit att A och B har uppmärksammat följderna av att de inte formellt äger bolaget gemensamt.
B överväger därför att genom gåva skänka hälften av aktierna i X AB till A. Det är inte avsikten att något aktieägaravtal ska ingås mellan parterna.
A vill veta om aktiegåvan kan lämnas utan någon inkomstbeskattning för honom.
Han anser att så måste bli fallet eftersom gåvan inte har sin grund i hans anställning i X AB utan i den personliga relation som finns mellan honom och hans tidigare sambo. Även om han aldrig har varit formell ägare har han alltid framstått som ägare och företagsledare i såväl B:s som andras ögon. Detta framgår bl.a. av en artikel i (…) från 2011 som beskriver bolagets snabba tillväxt.
Skatteverket anser att överlåtelsen av aktierna inte ska ses som en skattefri gåva utan ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Verket anför bl.a. följande. Syftet med gåvan är enligt ansökan inte att genomföra ett generationsskifte. Den har sin grund i den relation som A och B haft men även i att A ska få del i den värdeökning i bolaget som upparbetats sedan verksamheten startades. Eftersom gåvan ges till en anställd i bolaget ska gåvan ses som ersättning för arbete och därmed inkomstbeskattas.
Frågan i ärendet är om överlåtelsen av aktierna till A är skattefri.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är förvärv genom gåva skattefria.
Av praxis framgår emellertid att inkomstbeskattning ofta ska ske när gåvotagaren är anställd av givaren (RÅ 1974 A 1277) eller det annars kan antas att gåvan har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ83 1:73 och RÅ 1997 ref. 1).
I de fall det funnits grund för att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en arbetsprestation har inkomstbeskattning däremot underlåtits (se t.ex. RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
En förutsättning för att en förmån som en anställd erhåller från någon annan än arbetsgivaren ska anses härröra från anställningen är vidare att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan arbetsgivaren och den som lämnat förmånen eller att det föreligger något annat samband mellan dem som gör att förmånen kan härledas från arbetsgivaren (se RÅ 1997 ref. 1 och där angivna rättsfall).
B äger samtliga aktierna i X AB. Vid sådant förhållande är kravet på samband mellan arbetsgivaren och gåvogivaren uppfyllt.
Till stöd för att den planerade aktiegåvan ska vara skattefri har anförts att B vill att A:s delaktighet i X AB formaliseras i ett samägande av bolaget. De har drivit verksamheten i bolaget gemensamt med delat inflytande. Att B kom att äga samtliga aktier i bolaget berodde på att A vid starten av bolagets verksamhet 2002 hade restförda skulder hos Kronofogdemyndigheten. Förändringen görs nu på grund av att A och B inte längre är sambor.
Mot den bakgrunden och med beaktande av lämnade uppgifter i övrigt finner Skatterättsnämnden att överlåtelsen av aktierna i X AB i allt väsentligt får anses ha sin grund i annat än A:s anställning i bolaget. Den omständigheten att aktiegåvan ska lämnas först nu föranleder ingen annan bedömning. Överlåtelsen är med hänsyn härtill av benefik karaktär och någon inkomstbeskattning ska därför inte ske.
I avgörandet har deltagit Peder André., ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Richard Hellenius, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
