Utdelning av aktierna i ett dotterbolag har ansetts uppfylla villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229) att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget.
A ska inte ta upp utdelningen av aktierna.
A äger stamaktier i X AB. X AB [bedriven verksamhet]. I X AB finns stamaktier, preferensaktier och preferensaktier av serie B. Samtliga aktieslag är upptagna till handel på OMX Nasdaq Stockholmsbörsen.
Stamaktierna representerar [en större andel] procent av rösterna och [en större andel] procent av aktiekapitalet. Preferensaktierna representerar [en mindre andel] procent av rösterna och [en mindre andel] procent av aktiekapitalet medan preferensaktierna av serie B representerar [en mindre andel] procent av rösterna och [en mindre andel] procent av aktiekapitalet.
Preferensaktierna medför vardera en tiondels röst medan stamaktierna medför vardera en röst. Preferensaktierna har företrädesrätt till utdelning med (…) kr per år och preferensaktier av serie B med (…) kr per år men de båda aktieslagen har i övrigt ingen rätt till utdelning. Om utdelning inte kan lämnas upp till dessa belopp ska bristen betalas ut följande år innan utdelning på stamaktierna lämnas. Efter beslut av bolagsstämman kan preferensaktier lösas in till (…) kr per aktie. Preferensaktier av serie B kan på begäran av aktieägare, en gång om året, lösas in till (…) kr per aktie. X AB kan när som helst lösa in preferensaktier av serie B till (…) kr.
X AB överväger nu att knoppa av en verksamhetsgren genom att dela ut samtliga aktier i ett dotterbolag till stamaktieägarna i X AB. Syftet är att renodla verksamheten genom att dela upp bolaget i två affärsområden; (…).
A vill veta om villkoret i 42 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229), det s.k. proportionalitetsvillkoret, är uppfyllt så att den planerade utdelningen av aktier i X AB:s dotterbolag är skattefri för honom. Som förutsättning lämnas att övriga villkor i paragrafen är uppfyllda.
Enligt båda parters uppfattning är villkoret uppfyllt då det inte sker någon värdeöverföring mellan aktieägarna och villkoret inte kan anses förutsätta att utdelning sker i strid med bolagsordningen.
Enligt de s.k. Lex Asea-reglerna i 42 kap. 16 § ska utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag inte tas upp om de villkor som uppställs i paragrafen är uppfyllda. Ett av dessa villkor är enligt första stycket 1 att utdelningen ska lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget (proportionalitetsvillkoret).
Lex Asea infördes i avvaktan på en generell översyn av beskattningsfrågor i samband med omstruktureringar i syfte att möjliggöra uppdelning av aktiebolag på mindre enheter utan omedelbar beskattning (prop. 1990/91:167 s. 17). Proportionalitetsvillkoret avser att förhindra riktade utdelningar till en viss aktieägare eller en viss grupp aktieägare som innebär en värdeöverföring på ägarnivå (prop. 1998/99:15 s. 242 och 244).
Frågan i ärendet är om utdelningen av aktierna i X AB:s dotterbolag uppfyller villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1, att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget.
Bestämmelsens innebörd är inte klar men ordalydelsen ger närmast intryck av att utdelningen måste ges till moderbolagets samtliga aktieägare. Mot detta talar att syftet med villkoret enligt förarbetsuttalanden är att hindra en värdeöverföring på ägarnivå. En sakutdelning till bolagets stamaktieägare, men inte till bolagets övriga aktieägare, innebär inte någon sådan värdeöverföring. En sakutdelning till aktieägare som endast har rätt till kontantutdelning skulle också strida mot bestämmelser i X AB:s bolagsordning.
Vid bedömningen bör hänsyn tas till att lagstiftningen syfte är att underlätta omstruktureringar och delningar av bolag. En tillämpning av Lex Asea medför inte heller någon definitiv skattefrihet utan endast ett uppskov med beskattningen (jfr 48 kap. 8 §).
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning talar övervägande skäl för att utdelningen av aktierna uppfyller proportionalitetsvillkoret. Även övriga i 16 § uppställda villkor kommer enligt lämnade förutsättningar att vara uppfyllda. A ska därför inte ta upp utdelningen till beskattning.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
