En anställd köper aktier i det bolag där han arbetar. Köpet är förknippat med vissa förfoganderättsinskränkningar i ett aktieägaravtal. Med hänsyn till omständigheterna har förvärv ansetts ske vid tidpunkten för köpet. Framtida utdelning och vinst på aktierna skall därför inte behandlas som lön utan som inkomst av kapital.
X AB (X) och Y AB (Y) är inte berättigade till avdrag.
Y, som är ett helägt dotterbolag till X, lade ett kontantbud på aktierna i det börsnoterade Z AB i ... 2007. Budet fullföljdes under ... 2008 och Z AB blev ett helägt dotterbolag till Y.
X avser att sälja ... procent av aktierna i Y till A som kommer att ha en ledande befattning och vara anställd i både X och Y vid försäljningstillfället. Försäljningen avses ske till marknadspris.
I samband med köpet ska A och i förekommande fall andra personer i ledande ställning (deltagarna) ingå ett aktieägaravtal avseende aktierna med X, Y och Z AB. Avtalet ska främst reglera förhållandena mellan deltagarna och X. Av ansökan och det utkast till avtal som bifogats ansökan framgår bl.a. följande.
A:s köp av aktierna i kombination med aktieägaravtalet ger honom rätt till aktierna såtillvida att han efter köpet när som helst kan sälja till vem som helst som samtycker till att gå in som part i aktieägaravtalet. X har dock förköpsrätt till aktierna till samma pris som överenskommits mellan A och förvärvaren. Om anställningen upphör, bl.a. vid sjukdom eller dödsfall, har X rätt att köpa aktierna till marknadsvärde. I vissa andra fall, t.ex. om A själv säger upp sig, har X rätt att köpa aktierna till ett substansvärde beräknat med utgångspunkt i det pris som Y betalade vid förvärvet av Z AB på marknaden. Om A säger upp sig har han dock möjlighet att dessförinnan utnyttja sin rätt att sälja aktierna till annan varvid X:s förköpsrätt utlöses. Bolaget har rätt att under innehavstiden företräda deltagarna gentemot tredje man, t.ex. vid en avyttring av Y (s.k. exit) och på bolagsstämmor. X:s eget innehav av aktier i Y ska uppgå till mer än 90 procent av samtliga röster. A är skyldig att — om X så kräver — pantsätta sina aktier i Y till förmån för X som säkerhet för hans förpliktelser enligt aktieägaravtalet.
X och Y frågar om de är berättigade till avdrag såsom för t.ex. lönekostnad avseende ett belopp motsvarande den utdelning som A får på sina aktier i Y (fråga 1) och för ett belopp motsvarande hans kapitalvinst om han säljer aktierna till X när X utnyttjar sin förköpsrätt (fråga 2). Vidare frågas om något annat ska gälla i angivna hänseenden om det skulle visa sig att A förvärvat aktierna till ett pris som skulle bedömas understiga marknadsmässig köpeskilling (fråga 3).
Parterna är ense om att avdrag inte ska ges i något fall. Skatteverket påpekar att det vid underprisförvärv uppkommer en förmån i inkomstslaget tjänst vid tidpunkten för förvärvet (fråga 3).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Med hänsyn till de rättigheter till aktierna som A tillerkänns genom avtalen och till de övriga omständigheter som anges i ansökan finner Skatterättsnämnden att han ska anses förvärva aktierna vid avtalstidpunkten. Vid sådant förhållande kommer utdelning och kapitalvinst vid avyttring av aktierna att tillfalla honom i egenskap av aktieägare och inte som anställd och ska därför beskattas i inkomstslaget kapital hos honom. Detta leder till att det inte kan komma i fråga att medge X eller Y något avdrag i omfrågade hänseenden. Frågorna ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
