Kravet på självständighet har ansetts uppfyllt när en anställd övergår till att bedriva verksamhet med egna kunder i ett nybildat aktiebolag som han äger tillsammans med arbetsgivaren.
Fråga 1
Inkomsterna ska beskattas hos X AB.
Y AB bedriver [viss verksamhet] på franchise-basis och är verksamt under [varumärket Z]. För att stärka (…) konceptet avser Y AB att tillsammans med en av bolagets anställda (…) A, bilda ett nytt bolag – X AB. Arbetet i det nya bolaget kommer att bedrivas i Y AB:s lokaler och liksom Y AB ska X AB utåt sett verka under [varumärket Z].
A ska inledningsvis vara ensam anställd i X AB och bedriva verksamhet där med egna kunder. X AB kommer att ta fullt ansvar för utförda tjänster och fakturera sina kunder utan mellanhand. Administrativa tjänster som är nödvändiga för (…) verksamheten ska dock köpas in från Y AB. Enligt ett utkast till samarbetsavtal som bifogats ansökan ska X AB betala 73 procent av erhållna nettoprovisioner till Y AB vilket uppges motsvara marknadsmässig ersättning för Y AB:s direkta och indirekta kostnader för marknadsföring, ekonomifunktion, hemsida, och lokaler m.m.
Mellan Y AB och A ska gälla ett aktieägaravtal. Av ett utkast på avtal följer bl.a. att A ska ägna hela sin arbetstid åt anställningen i X AB. Om anställningen upphör har Y AB rätt att förvärva samtliga A:s aktier i bolaget. A har rätt att ta ut sin del av bolagets vinst som antingen lön eller utdelning.
X AB ska ha A-aktier och B-aktier med röstvärde 10:1 till förmån för A‑aktierna. Y AB kommer att äga A-aktier motsvarande 10 procent av kapitalet och 90 procent av rösterna i bolaget. A ska äga B-aktier som motsvarar 90 procent av kapitalet och 10 procent av rösterna. Skälet till ägarfördelningen uppges vara att Y AB önskar se till att det samarbetsavtal som parterna tecknat består så länge som Y AB vill. Detta för att Y AB måste anpassa sina administrativa kostnader efter både sin egen och X AB:s verksamhet.
X AB och A vill ha klarhet i om de inkomster som erhålls från [verksamheten] ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos X AB eller om inkomsterna, till den del de är hänförliga till bolagets fysiske ägare A, ska anses utgöra lön till honom (fråga 1).
Under ärendets handläggning har en ytterligare fråga ställts som syftar till att klarlägga om en annan fördelning av ägandet i X AB förändrar bedömningen (fråga 2).
Sökandena och Skatteverket anser båda att inkomster från [verksamheten] ska beskattas hos X AB.
Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska enligt andra stycket särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.
I rättspraxis har hinder i princip inte ansetts föreligga att – med verkan även i beskattningshänseende – i aktiebolagets form bedriva verksamhet som i allt väsentligt bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Vid beskattningen har emellertid i vissa fall bortsetts från aktiebolaget och ägaren av bolaget har påförts de inkomster som härrör från verksamheten. Frågan huruvida beskattningen ska ske hos bolaget eller hos ägaren personligen har regelmässigt avgjorts på grundval av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter, jfr exempelvis RÅ 1993 ref. 55, RÅ 2000 not. 189 och RÅ 2004 ref. 62.
Fråga 1
Av ansökan framgår att A:s anställning övergår från Y AB till ett nybildat dotterbolag, X AB. Inledningsvis ska A vara ensam anställd i X AB och där utföra arbetsuppgifter som motsvarar de som han tidigare utfört åt Y AB. Vidare ska arbetet bedrivas i den tidigare arbetsgivarens lokaler.
X AB ska dock inte utföra några uppdrag åt Y AB utan endast mot externa kunder som i det här fallet är (…). Av de utkast till samarbetsavtal och aktieägaravtal som givits in med ansökan framgår att Y AB:s röstmajoritet i X AB inte kommer att innebära några inskränkningar i X AB:s självständighet vid valet av uppdrag eller uppdragens utförande. Vidare ska A äga 90 procent av kapitalet i X AB vilket innebär att en tydlig ekonomisk riskövergång sker för honom.
Mot den bakgrunden anser Skatterättsnämnden att kravet på självständighet kommer att uppfyllas och att inkomster från [verksamheten] ska beskattas hos X AB.
Fråga 2
Som det får förstås blir det alternativa förfarande som beskrivs i fråga 2 endast aktuellt om svaret på fråga 1 är att inkomsterna från [verksamheten] ska beskattas hos A. Frågan får därmed anses förfalla.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
