Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Andelar i ett bolag i Nederländska Antillerna har ansett näringsbetingade
Utdelningen är skattefri.
A och B i (utlandet) äger hälften var av Y NV i Nederländska Antillerna, som i sin tur äger Z i (utlandet). Det sistnämnda bolaget äger C AB, som i sin tur äger D AB.
Sedan år 2008 äger A och B — utöver Y NV — X AB.
Y NV är enligt civilrättslig lagstiftning i Nederländska Antillerna ett "Naamloze Vennootschappen". Det omfattas av inkomstskattelagstiftningen där.
X AB avser att förvärva samtliga andelar i Y NV, för att därefter motta dess tillgångar (andelar i Z) genom utdelning, varefter Y NV ska likvideras.
X AB undrar om utdelning från Y NV är skattefri i enlighet med vad som gäller för näringsbetingade andelar. Den tveksamhet som X AB vill ha bedömd är om Y NV vid tillämpningen av definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Övriga villkor uppges vara uppfyllda.
Regleringen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13—16 §§ IL fick sitt nuvarande innehåll genom införandet av nya regler för beskattning av CFC-bolag i39 akap. Därvid upphävdes kravet på jämförlig inkomstbeskattning i 24 kap. 15 § för att en andel i ett utländskt företag skulle kunna vara en näringsbetingad andel.
I definitionen i 24 kap. 13 § IL anges att med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Även andelar i utländska motsvarigheter till dessa slag av företag omfattas (jfr 2 kap. 2 § IL och prop. 2002/03:96 s. 105).
Vad som ska bedömas vid en jämförelse mellan utländska och svenska företeelser är enligt förarbetena till 2 kap. 2 § IL om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna anses falla in under den svenska termen, såsom den används i IL (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 21 f.). I fråga om den nu aktuella jämförelsen anges i förarbetena att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomiska föreningar inte alltid har en identisk motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 2002/03:96 s. 105).
När det gäller de utländska företagens skattemässiga situation anges utöver hänvisningen till förekomsten av effektiva CFC-regler endast att andelar i delägarbeskattade utländska företag utesluts från tillämpningen (prop. 2002/03:96 s. 104—106 samt 110—112 om övervägandena avseende andelar i svenska handelsbolag).
Skatteverket anser att förutsättningarna är uppfyllda för att utdelning inte ska tas upp.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Avgörande för tillämpningen av 24 kap. 13 § IL i ett fall som det förevarande är alltså om det utländska företaget kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag.
Förarbetena ger inte någon närmare vägledning för hur jämförelsen ska göras eller vilken grad av överensstämmelse mellan företagsformerna som krävs i civilrättsligt hänseende.
Y NV har enligt lagstiftningen i Nederländska Antillerna företagsformen "Naamloze Vennootschappen". Enligt vad som upplysts om lagstiftningen synes ett bolag med den bolagsformen ha stora likheter med ett svenskt aktiebolag.
När det gäller den skattemässiga jämförelsen kan av förarbetena den slutsatsen dras att det utländska företaget ska ha en sådan anknytning till landet ifråga att det är en juridisk person som, enligt terminologin i IL, är obegränsat skattskyldig där.
Frågan är då om det innebär att det krävs att företaget också faktiskt är skattskyldigt för alla sina inkomster eller att skattenivån är av viss storlek.
Av sambandet mellan skattefriheten för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar och förekomsten av CFC-reglerna får enligt Skatterättsnämndens uppfattning anses följa att kravet på skattskyldighet kan uppfyllas även om företaget i enlighet med nämnda regler har lågbeskattade inkomster. Reglerna omfattar även fall där inkomsterna till följd av exempelvis vissa undantag i nationell lagstiftning inte är föremål för någon faktisk beskattning vid den aktuella tidpunkten.
Y NV är skattskyldigt till inkomstskatt i Nederländska Antillerna. Som s.k. offshorebolag omfattas det av tidsbegränsade lättnadsregler som innebär att skattesatsen uppgår till endast några få procent. Av det anförda följer att den omständigheten inte bör hindra att kravet på skattskyldighet anses uppfyllt.
Vid en sammantagen bedömning finner Skatterättsnämnden att Y NV får anses motsvara ett svenskt aktiebolag i det aktuella lagrummets mening.
Till följd härav och med beaktande av övriga för förhandsbeskedet givna förutsättningar är villkoren uppfyllda för att utdelning från bolaget ska vara undantagen från skatteplikt enligt 24 kap. 17 § IL.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.