Ett kommunalt bostadsaktiebolag ska med stöd av den s.k. ventilen medges avdrag för ränta avseende lån från ägaren (kommunen). Skuldförhållandena har bedömts som huvudsakligen affärsmässigt motiverade.
X AB ska dra av de aktuella ränteutgifterna.
X AB har som huvudsaklig uppgift att tillsammans med sin ägare Y kommun medverka till att bostadsbehovet inom kommunen tillgodoses.
För att säkerställa tillgången till kapital och minimera upplåningskostnaderna lånar kommunen i eget namn upp medel på certifikatsmarknaden och vidareutlånar viss del till X AB. Det är emellertid X AB som administrerar kommunens upplåning och enligt fullmakt genomför affärsavsluten för kommunens räkning. X AB använder lånen för bolagets löpande drift och inte för förvärv av delägarrätter.
Alla transaktioner mellan X AB och kommunen sker på affärsmässiga villkor i enlighet med vad som anges i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Förutom ränta efter en räntesats motsvarande den som gäller för kommunens egen upplåning gör kommunen vissa marknadsmässiga påslag i förhållande till X AB. Påslagen tas fram genom jämförelser med vad som gäller för andra kommunala fastighetsbolag som för egen räkning lånar upp medel externt.
X AB vill veta om bolaget har rätt till avdrag för ränta på lån enligt fem ingivna skuldebrev som X AB tagit upp av kommunen under hösten 2012. Löptiderna varierar mellan [ca 90] och [ca 100] dagar och kreditbeloppen mellan 100 och 200 miljoner kr. X AB har begränsat frågan till att avse den del av räntan som belöper på tid efter den 31 december 2012.
Enligt X AB ska avdrag medges eftersom uteslutande affärsmässiga skäl ligger bakom lånen. Några skattefördelar finns inte jämfört med om bolaget skulle låna upp medlen externt mot kommunal borgen. Bolaget har god resultatutveckling, hög soliditet och en stabil finansiell situation och behöver därför inte få tillskott. Med kapitaltillskott skulle bolaget få en kapitalstruktur som inte är affärsmässig jämfört med kapitalstrukturen hos motsvarande privata konkurrenter.
Skatteverkets uppfattning är att skuldförhållandena är huvudsakligen affärsmässigt motiverade och att avdrag för ränteutgifter hänförliga till de aktuella lånen ska medges. En förutsättning är att X AB använder de upplånade medlen till att betala externa parter eller till den löpande driften.
Ränteutgifter är avdragsgilla enligt den allmänna regeln för inkomstslaget näringsverksamhet i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229). Rätten till avdrag för utgiftsränta begränsas emellertid i vissa fall genom särskilda bestämmelser som finns i 24 kap. 10 a–10 f §§.
Ett företag som ingår i en intressegemenskap får enligt 10 b § som huvudregel inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen. Från denna bestämmelse görs undantag i 10 d och 10 e §§.
Bestämmelserna fick sin nuvarande lydelse år 2012 och tillämpas på ränteutgifter som belöper på tiden efter den 31 december 2012.
Att kommunen och X AB omfattas av 10 b § framgår av praxis (HFD 2012 ref. 6). Det undantag som aktualiseras i ansökan är 10 e §, den s.k. ventilen.
I paragrafens första stycke sägs att ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Vid den prövningen ska enligt tredje stycket särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget.
Vad gäller skulder som inte avser ett förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, är det enligt förarbetena tillräckligt att den skattskyldige kan visa att det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Därvid ska det göras en samlad bedömning av de omständigheter som har samband med skuldförhållandet varvid skatteeffekter inte ska beaktas (prop. 2012/13:1 s. 256 f.).
Beträffande den kommunala sektorn framhålls att om kommunen har finansierat interna lån med externt lånade medel ska den omständigheten att en kommun är helt undantagen från skattskyldighet inte ensamt medföra att skuldförhållandet inte kan anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat vid tillämpningen av ventilen. Det avgörande bör i ett sådant fall vara om det finns andra omständigheter som innebär att skuldförhållandet inte kan anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Som exempel på sådana omständigheter nämns internt finansierade interna förvärv samt en märkbart hög intern räntenivå (a. prop. s. 260).
X AB har redogjort för bakgrunden till de aktuella skuldförhållandena. Av utredningen i övrigt framgår vidare inte annat än att det är fråga om lån för bolagets löpande drift samt att räntenivåerna är marknadsmässiga.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande av övriga omständigheter är det enligt Skatterättsnämndens mening fråga om skuldförhållanden som är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. X AB ska därför medges avdrag för de ränteutgifter som ansökan gäller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Palmstierna
Föredragande: Rentrop
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
