Undantag från skalbolagsbeskattning vid s.k. intern aktieöverlåtelse.
Skalbolagsbeskattning ska inte ske.
A innehar via ett holdingbolag mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i Y AB som är moderbolag i en koncern med Z AB som närmaste dotterbolag. Han äger även samtliga aktier i X AB som innehar resterande aktier i Z AB. I syfte att renodla ägarstrukturen i nämnda koncern överväger X AB att överlåta hela eller delar av aktieinnehavet i Z AB till Y AB till ett pris som högst motsvarar de överlåtna aktiernas marknadsvärde. Mot bakgrund av att Z AB kommer att vara ett skalbolag enligt25 akap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vid den planerade avyttringen av aktierna frågas om X AB ska skalbolagsbeskattas enligt paragrafens första stycke.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Av RÅ 2006 not. 145 följer att en överlåtelse av ifrågavarande slag (s.k. intern aktieöverlåtelse) ska beskattas enligt skalbolagsreglerna endast om det föreligger särskilda omständigheter enligt25 akap. 12 § IL.
Skatteverkets inställning kan sammanfattas med att sådana omständigheter inte kan anses föreligga under förutsättning att de inkomstskatter avseende Z AB som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår betalas innan Y AB eventuellt vidareförsäljer aktierna. Ett motsvarande förbehåll görs för det fall Z AB skulle fusioneras med ett annat koncernbolag vars aktier därefter avyttras externt. X AB har i svar på Skatteverkets yttrande förklarat, som Skatterättsnämnden uppfattar bolaget, att angivna förutsättningar kommer att uppfyllas.
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden att sådana omständigheter som avses i25 akap. 12 § IL inte föreligger. X AB ska därför inte beskattas enligt 9 §.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
