Överlåtelse av fastighet har ansetts uppfylla villkoret att avse en verksamhetsgren.
Villkoret för underlåten uttagsbeskattning i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är uppfyllt.
Sökandebolagen, som ingår i en koncern med Z AB som moderbolag, äger var sin fastighet med terminalbyggnader. Byggnaderna hyrs ut för användning bl.a. som lager och i godsdistribution. Avsikten är fastigheterna ska till underpris överlåtas till ett eller två nybildade bolag ägda av Z AB eller annat bolag inom koncernen. Den av X AB ägda fastigheten har beteckningen ... och den av Y AB ägda fastigheten ... . Frågan i ärendet är om respektive fastighetsöverlåtelse uppfyller villkoret i 23 kap. 17 § IL. Det villkoret är uppfyllt om en överlåtelse avser en verksamhetsgren. Frågan ställs mot bakgrund av att koncernbidragsrätt inte kommer att gälla för respektive sökandebolag och förvärvare under överlåtelseåret. Överlåtelsen av fastigheten ... kan komma att ske genom fastighetsreglering.
Skatteverket anser att respektive fastighet utgör en verksamhetsgren.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Begreppet verksamhetsgren definieras i 2 kap. 25 § IL som en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Förvaltning av fastighet är inte undantagen från definitionen av rörelse och en fastighet kan således bilda en verksamhetsgren. Mot bakgrund av vad som i ärendet framgår om fastigheterna och deras användning får de med avseende på respektive överlåtelse anses bilda en ändamålsenlig och självständig förvaltningsenhet. Det aktuella villkoret för underlåten uttagsbeskattning är således uppfyllt.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
