Förvärv av bostadsrättslägenhet för fritidsändamål och en vuxen sons återbosättning i Sverige har inte ansetts medföra väsentlig anknytning hit.
Enbart den omständigheten att familjen förvärvar en bostadsrättslägenhet i Sverige innebär inte att X ska anses obegränsat skattskyldig här på grund av väsentlig anknytning hit enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 jämfört med 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).
X är sedan fem år tillbaka bosatt [utomlands] tillsammans med sin familj. Ansökan vilar på förutsättningen att han inte har någon väsentlig anknytning till Sverige. Familjen avser nu att förvärva en bostadsrättslägenhet i Sverige i storleksordningen tre rum och kök som de ska använda som fritidsbostad i stället för det fritidshus de sålde år 2006. X vill veta om han genom ett sådant förvärv får väsentlig anknytning hit och om det spelar någon roll om han själv, hans hustru Y eller de båda tillsammans förvärvar bostadsrätten.
Skatterättsnämnden anser i likhet med Skatteverket att den anknytning till Sverige som förvärvet av en bostadsrättslägenhet innebär inte medför att X får en sådan väsentlig anknytning hit som avses i de i beskedet nämnda bestämmelserna. Den omständigheten att en vuxen son kan komma att studera vid ett universitet i Sverige saknar betydelse för bedömningen.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
