Näringsbetingade andelar

Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.

Diarienummer
29-19/D
Meddelandedatum
2019-09-23
Lagrum
  • 2 kap. 2 § och 24 kap. 35 § samt 25 a kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
X AB
Motpart
Skatteverket

Förhandsbesked

Utdelning och kapitalvinst på andelarna är skattefri. 

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X AB överväger att förvärva mer än fem procent men mindre än 25 procent av andelarna i en liechtensteinsk juridisk person (Y). Y är ett s.k. anstalt utformat som ett bolag och vid tidpunkten för ansökan ännu inte bildat. 

Anstalt är en associationsform och en egen juridisk person enligt liechtensteinsk civilrätt. Ett anstalt kan i princip ha två olika inriktningar. Inriktningen väljs i samband med bildandet. Ett anstalt utformas antingen som en juridisk person att likna vid en stiftelse med förmånstagare och en avskild förmögenhetsmassa avsedd för vissa specifika ändamål, eller som ett bolag där andelsägarnas ansvar är begränsat till andelen av bolagskapitalet. Har ett anstalt initialt bildats som ett bolag kan det ombildas till en stiftelseliknande juridisk person.

Ett anstalt utformat som ett bolag ansvarar för sina skulder med samtliga sina tillgångar. Det ska ha ett visst minsta bolagskapital. Bolagskapitalet är uppdelat på procentuella andelar. Andelsägaren har en rösträtt som motsvarar andelsägarens andel.

Ett anstalt som har sitt säte eller sin verkliga ledning i Liechtenstein är obegränsat skattskyldig i Liechtenstein för sina inhemska och utländska inkomster. Bolagsskattesatsen är 12,5 procent.

Y kommer att ha säte i Liechtenstein. Verksamheten ska huvudsakligen bestå av att indirekt äga och förvalta andelar i en helägd koncern inom […] med huvudkontor i [land] och verksamhet i Europa, Asien och USA. En förutsättning för förhandsbeskedet är vidare att Y inte kommer att ombildas till en stiftelseliknande juridisk person och att andelarna inte kommer att vara marknadsnoterade.

X AB:s verksamhet kommer uteslutande bestå i att äga och förvalta andelarna i Y. Andelarna kommer således att utgöra kapitaltillgångar i sökandens verksamhet.

Frågan och parternas inställning

X AB frågar om utdelningar och kapitalvinster på andelar i Y, dvs. ett anstalt strukturerat som ett bolag, är skattefria i enlighet med vad som gäller för reglerna om innehav av näringsbetingade andelar. 

Både sökanden och Skatteverket anser att frågan ska besvaras jakande.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar är enligt 24 kap. 35 § och 25 a kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) som huvudregel skattefri. Enligt 24 kap. 32 § avses, under vissa närmare angivna förutsättningar, med näringsbetingad andel bl.a. en andel i ett aktiebolag. I 2 kap. 2 § anges att de termer och uttryck som används i lagen också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

I förarbetena till 2 kap. 2 § uttalas att det inte är möjligt att ange hur nära den utländska företeelsen ska överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna. Detta måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519). Det får i det enskilda fallet avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara det som avses med den svenska termen (a. prop. del 2 s. 22).

Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 100 slagit fast att eftersom syftet med bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar är att undvika beskattning i flera bolagsled krävs det, för att ett utländskt företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag, att företaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Vad gäller den civilrättsliga jämförelsen lade domstolen vikt vid att delägarna inte var personligt ansvariga för bolagets skulder. Att delägarna inte hade aktier utan procentuella andelar ansågs däremot sakna betydelse.

Skatterättsnämndens bedömning

Av utredningen i ärendet framgår att det civilrättsligt finns stor överensstämmelse mellan ett anstalt strukturerat som ett bolag och ett svenskt aktiebolag. Exempelvis kan i likhet med vad som gäller för svenska aktiebolag delägare inte göras ansvariga för bolagets skulder. Vidare är ett anstalt föremål för inkomstbeskattning i hemlandet.

Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden att Y kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen