A har varit anställd i Y AB (bolaget) (…). Hon gick i pension [år].

X (föreningen) är en ideell förening som bildades [år]. Efter en tid köpte föreningen [mer än 50] procent av aktierna i bolaget. Föreningens ändamål var att (…). De personer som bildade föreningen var också dess initiala medlemmar. Endast en av personerna var anställd hos [bolaget].

[Under 2000-talet] sålde föreningen [större delen] av aktierna i bolaget till (…). [Några år senare] sålde föreningen sedan sina resterande (…) procent av aktierna i bolaget till samma köpare.

Efter försäljningen av aktierna kan föreningen inte längre fullgöra sitt ändamål och ska därför avvecklas. Avvecklingen har dock fördröjts till följd av att (…). (…)

Avsikten är nu att föreningen ska avvecklas och att dess tillgångar i enlighet med (…) stadgarna ska fördelas på de personer som var anställda hos [bolaget] någon gång under tiden den (…)–den (…). Alla personer ska erhålla ett lika stort belopp. Destinatärerna är A och ytterligare knappt (…) personer. Ingen av destinatärerna är eller har varit medlem i föreningen. Föreningen har tillgångar som är värda ca (…) kr som ska omvandlas till kontanta medel inför utskiftningen. Medlen har uteslutande sin grund i försäljningarna av föreningens aktier i bolaget.

A vill veta om utskiftningen av kontanta medel från föreningen i samband med dess avveckling föranleder inkomstbeskattning av henne.

A anser att utskiftningen inte bör föranleda någon inkomstbeskattning av henne, eftersom beloppet som utges varken utgör anställningsinkomst eller ersättning för prestation i annan inkomstgivande verksamhet. Det föreligger inte ett tillräckligt samband mellan föreningen och bolaget för att beskattning ska ske. Föreningen har aldrig haft något ekonomiskt syfte utan dess syfte har varit strikt ideellt/(…). Föreningen har inte heller tagit emot någon utdelning eller annan värdeöverföring från bolaget. Någon ekonomisk intressegemenskap har således aldrig funnits mellan föreningen och bolaget. Ingen destinatär är eller har varit anställd hos föreningen eller utfört något arbete för föreningen.

Skatteverket anser att beloppet som erhålls utgör skattepliktig lön för A. Föreningen ägde det bolag där A hade sin anställning. Ett sådant koncernförhållande är ett exempel på sådan intressegemenskap som regelmässigt medför skatteplikt. Det saknas anledning att anta att syftet med att ekonomiskt gynna de anställda är något annat än att ge en extra belöning till den personal som genererat de medel som föreningen ansamlat.

Enligt 10 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) räknas till inkomstslaget tjänst inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Av 11 kap. 1 § framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt.

Av praxis framgår att en förutsättning för att en förmån som en anställd har erhållit från någon annan än arbetsgivaren ska anses ha sin grund i anställningsförhållandet är att det finns en ekonomisk intressegemenskap eller något annat samband mellan arbetsgivaren och den som har lämnat förmånen som gör att förmånen kan härledas från arbetsgivaren (se t.ex. RÅ 1997 ref. 1, RÅ 1999 ref. 41 och HFD 2017 ref. 38 I–III). När ett sådant samband inte funnits har den omständigheten att anställningen varit en förutsättning för förmånen inte ansetts tillräcklig för att beskattning ska ske (se t.ex. RÅ 1976 ref. 131 II och RÅ 1999 ref. 41).

Av praxis framgår vidare att även när ett tillräckligt samband föreligger mellan arbetsgivaren och förmånsgivaren ska inkomstbeskattning av förmånen i vissa fall underlåtas, om omständigheterna är sådana att förmånen kan anses ha sin grund i annat än anställningen (jfr t.ex. RÅ 1997 ref. 1 och HFD 2017 ref. 38 I–III).

Ett grundläggande villkor för att det ska vara aktuellt att betrakta beloppet som A erhåller från föreningen som ersättning för hennes arbete i bolaget är att det finns ett tillräckligt starkt samband mellan föreningen och bolaget.

Föreningen har tidigare varit majoritetsägare i bolaget. I praxis har kravet på samband ansetts vara uppfyllt när ett penningbelopp erhållits från en tidigare majoritetsägare (se RÅ 1997 ref. 1). Mot den bakgrunden är Skatterättsnämndens uppfattning att det nämnda ägarförhållandet medför att det finns ett tillräckligt samband mellan föreningen och bolaget. Den omständigheten att det har gått ett antal år sedan föreningen sålde sina aktier i bolaget föranleder inte någon annan bedömning.

Det ska då prövas om utbetalningen från föreningen ändå kan anses ha sin grund i annat än A:s anställning i bolaget.

Eftersom alla destinatärer ska erhålla ett lika stort belopp finns det inte en tydlig koppling mellan beloppet och respektive destinatärs arbetsinsats i bolaget (jfr RÅ 1997 ref. 1, där penningbeloppen varierade på ett sätt som tydde på att de bestämts med hänsyn till mottagarens befattning).

Destinatärerna är dock personer som var anställda i bolaget under en period då föreningen var majoritetsägare. Det har inte heller uppgetts att det har funnits någon annan relation mellan föreningen och A än hennes tidigare anställning i bolaget. Enligt Skatterättsnämndens bedömning ger omständigheterna i ärendet inte stöd för att anta att syftet med utbetalningen från föreningen är ett annat än att belöna A för utfört arbete. Vidare är beloppet som ska betalas ut inte så stort att det av den anledningen är orimligt att betrakta det som ersättning för arbete (jfr t.ex. HFD 2017 ref. 38 II).

Mot den bakgrunden får utbetalningen från föreningen anses ha sin grund i A:s anställning i bolaget. Hon ska därmed beskattas i inkomstslaget tjänst för beloppet som hon erhåller.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.