Utskiftning vid likvidation, skatteavtalet med Tyskland

Ett svenskt aktiebolag med hemvist i Tyskland enligt skatteavtalet omfattas av kupongskattelagen. Utskiftning vid likvidation av bolaget till begränsat skattskyldiga ska enligt artikel 21 i skatteavtalet endast beskattas i Tyskland.

Diarienummer
95-20/D
Meddelandedatum
2021-02-17
Lagrum
  • Kupongskattelagen (1970:624)
  • Skatteavtalet med Tyskland
Sökande
A, B och X AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

Kupongskattelagen är tillämplig.

Fråga 2

Skatteavtalet med Tyskland förhindrar Sverige att beskatta en utskiftning i samband med en likvidation av X AB.

BESLUT

Skatterättsnämnden avvisar X AB:s ansökan.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A och B bor i Tyskland och är obegränsat skattskyldiga där. De har aldrig varit obegränsat skattskyldiga i Sverige.

A och fyra andra personer ägde via ett bolag i Luxemburg aktier i det svenska bolaget Y AB. Inför en extern försäljning av aktierna i Y AB överlät bolaget i Luxemburg A:s andel av aktierna i Y AB till X AB till underpris. X AB anskaffades av A och hans hustru för detta ändamål. X AB har ingen personal eller lokal i Sverige och bedriver ingen aktiv verksamhet här. Bolagets verkliga ledning och styrning finns i Tyskland. Ägarna är styrelseledamöter i bolaget. I Sverige finns endast en delgivningsbar person.

Försäljningen av aktierna i Y AB resulterade i en vinst för X AB. Enligt ansökan beskattas A och B i Tyskland för den uppkomna vinsten såsom för dold utdelning och får tillgodoräkna sig ett nytt omkostnadsbelopp för aktierna i X AB baserat på den beskattningen.

I X AB finns nu främst kontanta medel. A och B avser att avveckla ägandet, i första hand genom att likvidera bolaget. Det alternativet är dock bara aktuellt om de inte blir beskattade i Sverige. En annan möjlig lösning är att sälja bolaget.

Frågorna och parternas inställning

Sökandena vill inledningsvis veta om kupongskattelagen (1970:624) är tillämplig (fråga 1). Om den är det frågar de om skatteavtalet med Tyskland förhindrar Sverige från att beskatta utskiftningen i samband med likvidationen av X AB (fråga 2). Om kupongskatt ska betalas vill de veta om de redan i samband med innehållandet av skatten får tillgodoräkna sig ett på visst sätt beräknat omkostnadsbelopp för aktierna (frågorna 3 och 4).

Sökandena anser inte att kupongskattelagen är tillämplig. Om den anses vara tillämplig ska utskiftningen i samband med likvidationen ändå endast beskattas i Tyskland med hänsyn till skatteavtalet.

Sökandena anför att X AB inte nödvändigtvis är att betrakta som ett svenskt aktiebolag eftersom det har hemvist i Tyskland enligt tillämpligt skatteavtal. Vidare att om kupongskattelagen är tillämplig ska inkomsten i fråga i första hand ses som en övrig inkomst enligt skatteavtalet. Beskattning får då bara ske i hemviststaten.

Skatteverket anser kupongskattelagen är tillämplig men att inkomsten från X AB i samband med bolagets likvidation är undantagen från beskattning i Sverige enligt skatteavtalet med Tyskland.

Enligt Skatteverket är bolaget ett svenskt aktiebolag. Bolaget har dock hemvist i Tyskland enligt skatteavtalet. Den aktuella inkomsten ska därför undantas från beskattning i Sverige eftersom den tyska uppfattningen att inkomsten är en realisationsvinst i skatteavtalets mening bör godtas. Även ur ett svenskt perspektiv torde det vara fråga om en realisationsvinst i skatteavtalets mening när ett tyskt bolag likvideras med tanke på att inkomsten behandlas som en kapitalvinst i inkomstskattelagen (1999:1229).

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Kupongskatt ska enligt kupongskattelagen betalas till staten för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag (1 §). Med utdelning avses även utskiftning vid ett bolags likvidation (2 § andra stycket punkt 2).

Skattskyldighet föreligger bl.a. för utdelningsberättigad fysisk person som är begränsat skattskyldig (4 §).

För skattskyldiga enligt inkomstskattelagen hade i stället kapitalvinstbeskattning aktualiserats eftersom ett värdepapper enligt 44 kap. 7 § anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation.

I artikel 3 punkt 2 i skatteavtalet med Tyskland finns den s.k. tolkningsregeln som säger att uttryck som inte definierats i avtalet har den betydelse som uttrycket har enligt den tillämpande statens lagstiftning om sammanhanget föranleder detta och inte de behöriga myndigheterna överenskommit om en gemensam tolkning.

Enligt avtalets artikel 4 punkt 1 åsyftas vid tillämpningen av avtalet uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” i fråga om skatter på inkomst och förmögenhet, person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

Av punkt 3 framgår att då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

I artikel 10 finns bestämmelser om utdelning. Enligt punkt 1 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten beskattas i denna andra stat.

Enligt punkt 2 får utdelningen beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat.

Med utdelning förstås enligt punkt 4 bl.a. inkomst av aktier.

Realisationsvinst behandlas i artikel 13. Av artikeln framgår att vinst på grund av överlåtelse av aktier, med vissa undantag för aktier i fastighetsförvaltande bolag, endast ska beskattas i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Av artikel 21 punkt 1 framgår att inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas dock enligt punkt 2 inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom, om mottagaren av inkomst har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 (komst av rörelse) respektive artikel 14 (självständig yrkesutövning).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

X AB är ett svenskt aktiebolag. Det förhållandet påverkas inte av var bolaget har sin verkliga ledning eller hemvist enligt skatteavtalet. Kupongskattelagen är alltså tillämplig.

Fråga 2

A och B är begränsat skattskyldiga i Sverige. De blir därför enligt kupongskattelagen skattskyldiga till kupongskatt vid en utdelning från bolaget. Skattskyldigheten kan dock begränsas av skatteavtalet med Tyskland.

Enligt kupongskattelagen är en utskiftning i ett fall som detta att betrakta som utdelning. I Tyskland behandlas utskiftningen enligt ansökan i stället som en kapitalvinst.

Av kommentaren till artikel 10 (punkt 28) respektive artikel 13 (punkt 31) i OECD:s modellavtal (2017 års version) framgår att medlemsstaterna kan ha olika uppfattningar om hur en ersättning i samband med ett bolags likvidation avtalsmässigt ska behandlas. Det är således möjligt att betrakta den aktuella inkomsten som antingen utdelning eller kapitalvinst beroende på hur inkomsten klassificeras i den nationella rätten.

A och B har hemvist i Tyskland enligt skatteavtalet. X AB är ett svenskt aktiebolag men det har sin verkliga ledning i Tyskland och har således också hemvist där. Med hänsyn till att både det utdelande bolaget och personerna som får utdelningen har hemvist i samma stat kan artikel 10 inte tillämpas i detta fall. Intern svensk rätt, dvs. kupongskattelagen, klassificerar som nämnts inkomsten som utdelning. Den klassificeringen bör, med beaktande av att den aktuella inkomsten har sin källa i Sverige, ha företräde framför den klassificering som görs av Tyskland. Artikel 13 är därför inte tillämplig. Att inkomsten klassificeras som en kapitalvinst i inkomstskattelagen ändrar inte den bedömningen.

Enligt Skatterättsnämnden faller därför inkomsten in under artikel 21. Den ska då enligt punkt 1 endast beskattas i Tyskland om inte omständigheter som anges i punkt 2 föreligger. Några sådana omständigheter föreligger inte här. Skatteavtalet med Tyskland förhindrar därmed Sverige från att beskatta inkomsten.

Med hänsyn till svaret på fråga 2 förfaller frågorna 3 och 4.

Beslutet

Enligt 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får förhandsbesked lämnas efter ansökan av en enskild i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

De frågor som ställs i ansökan rör inte X AB:s skattskyldighet eller beskattning. Bolagets ansökan ska därför avvisas.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Anders Bengtsson, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

Senaste förhandsbesked inom Kupongskatt

Visa alla
Till toppen