Z AB (Z) utvecklar tjänster för (…). Bolagets ägarkrets är multinationell och består till ca 70 procent av riskkapitalfonder. Enligt aktieägaravtalet för Z kan upp till tio procent av aktierna i bolaget komma att allokeras till ett incitamentsprogram där anställda och uppdragstagare i Z och dess helägda (…) dotterbolag ska erbjudas att delta.

Strukturen för incitamentsprogrammet

X AB (X) är en av de befintliga aktieägarna i Z. Mot ersättning i form av ett engångsbelopp samt en löpande förvaltningsavgift från övriga aktieägare har X åtagit sig att sköta administrationen av incitamentsprogrammet samt att etablera en särskild bolagsstruktur för de anställdas investeringar.

X har bildat ett helägt dotterbolag, Å AB (Å), som i sin tur bildat dotterbolaget Y, ett svenskt aktiebolag med ett aktiekapital om 50 000 kr fördelat på (…) aktier. Syftet är att de aktier i Z som allokeras till incitamentsprogrammet ska ägas av Y. De anställda ska erbjudas att förvärva aktier i Y av Å och på så vis bli indirekta ägare i Z.

Z har för det ändamålet genomfört en riktad nyemission av (…) aktier till Å för ett pris motsvarande kvotvärdet per aktie. Å har i sin tur avyttrat de nyemitterade aktierna till Y för ett bedömt marknadsvärde om 125 US-dollar per aktie, vilket överstiger kvotvärdet. Köpeskillingen har betalats av Y genom en revers till Å med rörlig räntesats (STIBOR 3 månader + 1,5 procentenheter). Räntan beräknas årligen men kapitaliseras till skulden och ska erläggas först vid en exit, där Y:s aktier i Z löses in eller annars avyttras.

Utfästelsen att tillskjuta kapital till Y

De anställda ska erbjudas att förvärva aktier i Y av Å till ett bedömt marknadsvärde om 1,25 US-dollar per aktie, vilket får ses i ljuset av skuldförhållandet mellan Y och Å. Varje anställd som förvärvar aktier i Y förbinder sig genom ett aktieägaravtal samt en skriftlig utfästelse att finansiera Y genom ett kapitaltillskott som ska lämnas i samband med att räntan på Y:s skuld till Å erläggs, dvs. vid den tidpunkt då aktierna i Z avyttras, inlöses eller Y träder i likvidation. Tillskottsbeloppet beräknas enligt formeln (antal aktier * 125 US-dollar * [STIBOR 3 mån + 1,5 %] * antal år som aktierna innehafts).

Av ansökan framgår att kvittning av tillskottsbeloppet kan komma att ske mot ägarnas rätt till utdelning eller annan behållning på aktierna såsom skifte vid likvidation eller lösenersättning vid en aktielösen i Y. Skyldigheten att tillskjuta kapital begränsas vidare genom aktieägaravtalet såtillvida att tillskottet beloppsmässigt aldrig kan överstiga den avkastning aktieägarna i Y erhåller på aktierna i samband med en exit.

Villkoren för förvärvet av aktierna i Y

En av de anställda i Z som erbjudits att förvärva aktier i Y är A. Enligt förutsättningarna i ansökan blir han ägare till aktierna i Y och förs in i bolagets aktiebok i samband med att han ingår avtal med Å om förvärv av aktierna. Han har från den tidpunkten rätt till utdelning och rösträtt på bolagsstämman.

A:s rösträtt är delvis begränsad genom aktieägaravtalet i Y. I avtalet ges Å fullmakt att rösta på Y:s stämma i frågor om ändringar i bolagsordningen, antalet aktier, aktiekapitalet samt övriga emissioner i Y. Fullmakten i dessa frågor uppges syfta till att möjliggöra nya incitamentsprogram med minimal hantering.

Av aktieägaravtalet framgår att aktierna i Y inte är fritt överlåtbara. Aktier får dock överlåtas till en utomstående part under förutsättning att aktierna först erbjuds till Å på samma villkor som den utomstående erbjuder (right of first refusal). Vidare innehåller aktieägaravtalet villkor om drag along och tag along.

Om A:s anställning upphör eller om aktierna i Y frånhänds honom följer av ett sidoavtal till aktieägaravtalet att Å har rätt att förvärva aktier av honom till pris motsvarande anskaffningsvärdet, eller marknadsvärdet om det är lägre. Antalet aktier som Å i sådana fall får förvärva beräknas enligt två olika scenarier.

Om A avskedas, försätts i konkurs eller förlorar aktierna i Y genom bodelning har Å rätt att förvärva samtliga hans aktier till det angivna priset.

Om A själv säger upp sig från sin anställning, blir uppsagd eller avlider, har Å rätt att till det angivna priset förvärva ett visst antal aktier som minskar gradvis för varje kvartal som anställningen fortlöper. Efter en total kvalifikationstid om tre år kan A realisera marknadsvärdet av samtliga sina aktier vid avslutad anställning etc.

Aktier som förvärvas av Å från de anställda enligt villkoren i aktieägaravtalet och sidoavtalet kommer att användas för att erbjuda nya anställda möjlighet att delta i incitamentsprogrammet. Å kommer dock alltid att inneha minst en aktie i Y samt ha rätt att utse styrelsen i bolaget.

Vinstdelning från X till övriga aktieägare i Z

Den riktade nyemissionen i Z till X dotterbolag Å innebär att övriga aktieägares innehav i Z späds ut. Samtidigt uppstår kapitalvinster hos Å som förvärvar de nyemitterade aktierna till kvotvärde och säljer aktierna vidare till Y för marknadsvärde. Å ska även sälja aktier i Y till de anställda. Dessa kapitalvinster får övriga aktieägare i Z inte ta del av eftersom de inte äger del i Å. Av den anledningen finns ett tillägg till aktieägaravtalet i Z där X förbinder sig att vinstdela all nettobehållning på aktierna i Å och Y med övriga aktieägare i Z.

Övriga förutsättningar

Som förutsättning gäller att ingen utdelning kommer att lämnas av Z under förhandsbeskedets giltighetstid. Vid en exit kommer nettobehållningen i Å således att bestå av ovan nämnda kapitalvinster samt ränta på reversen. Även värdet av ett okänt antal aktier i Z kan komma att ingå i nettobehållningen eftersom Å äger minst en aktie i Y vid alla tillfällen samt tillfälligt kan komma att inneha aktier som förvärvats med utnyttjande av Å:s förköpsrätt gentemot deltagarna i incitamentsprogrammet.

Distribution av nettobehållningen från Å till X kan komma att ske genom utdelning, inlösen av aktier eller likvidation av Å. Skatterättsnämnden kan utgå från att aktierna i Å är näringsbetingade hos X.

X vill ha klarhet i om utdelningen från Å till X respektive vinstdelningen till övriga aktieägare i Z medför skyldighet för X att innehålla kupongskatt med tillämpning av 4 § tredje stycket KupL (fråga 1).

A vill för sin del veta vid vilken tidpunkt han ska anses förvärva aktierna i Y (fråga 2 a). Om Skatterättsnämnden bedömer att villkoret att tillskjuta kapital till Y medför att förvärvstidpunkten för aktierna ska skjutas upp, vill han veta om svaret ändras om villkoret tas bort innan förvärvet (fråga 2 b).

Vidare frågar A om det förhållandet att han förvärvar aktier i en särskild struktur och enbart, utöver köpeskillingen för aktierna i Y, behöver tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott vid en exit, etc. i Z medför att en förmån utgår under tiden han äger aktier i Y (fråga 3).

Han vill även ha klarhet i om utfästelsen att tillskjuta kapital till Y, motsvarande respektive akties andel av skulden till Å, kommer att betraktas som ett ovillkorat aktieägartillskott med följden att han får rätt att lägga kapitaltillskottet till sitt omkostnadsbelopp på aktierna i Y (fråga 4). Om svaret på fråga 4 är jakande vill A slutligen veta vid vilken tidpunkt han ska anses ha tillskjutit kapitalet som tillskott till Y (fråga 5).

X anser att fråga 1 ska besvaras nekande. X har valts att agera ensam ägare till Å för att minimera administrationen av incitamentsprogrammet och inte för att undvika källskatt på vinstdelningen.

A:s inställning till frågorna 2 a och 2 b är att aktuella förfoganderättsinskränkningar och andra villkor för förvärvet av aktierna i Y inte medför att förvärvstidpunkten ska senareläggas.

Vid prövning av fråga 3 är det enbart det marknadsvärde som aktierna åsätts vid förvärvstidpunkten som är av intresse för frågan om en förmån ska anses utgå och inte det förhållandet att en särskilt struktur etablerats.

Vad gäller frågorna 4 och 5 så är en utfästelse om att lämna kapitaltillskott civilrättsligt giltig, förutsatt att givaren är solvent och utfästelsen är oåterkallelig. I det här fallet förbinder sig aktieägarna i Y att lämna ett tillskott vid exit i Z. A:s uppfattning är därför att utfästelsen ska betraktas som ett ovillkorat aktieägartillskott och att han ska få tillgodoräkna sig tillskottet vid beräkningen av omkostnadsbeloppet. I samband med att Y avyttrar aktierna i Z, eller att de löses in, kommer det ovillkorade tillskottet att bestämmas beloppsmässigt, varför det får anses lämnat i vart fall vid denna tidpunkt.

Skatteverkets uppfattning är att fråga 1 ska besvaras med att 4 § tredje stycket KupL är tillämplig på utdelningen från Å till X respektive vinstdelningen från X till övriga ägare i Z. När medel motsvarande amortering och räntor på reversen betalas ut från Å till X så utgör dessa medel utdelning. Hade övriga aktieägare i Z ägt del i Å hade även de fått utdelning från Å. Nu betalas istället en motsvarande vinstdelning från X vilket innebär utebliven källskatt. Det finns inga kommersiella skäl till arrangemanget eftersom motsvarande förenkling av administrationen kring incitamentsprogrammet hade kunnat uppnås genom ett aktieägaravtal i Å. För det fall Skatterättsnämnden inte anser att vinstdelningen är att jämställa med utdelning bör inget förhandsbesked lämnas eftersom förutsättningarna då är för oklara för att en tillämpning av bulvanregeln ska kunna uteslutas.

Vad gäller frågorna 2 a och 2 b anser verket att förvärvstidpunkten för aktierna i Y ska knytas till exit i Z. Till skillnad från tidigare avgöranden – där omfattande förfoganderättsinskränkningar kopplade till anställningen inte ansetts senarelägga förvärvstidpunkten – är inlåsningsperioden här obegränsad. Vidare finns det tillkommande omständigheter i nu aktuellt fall genom att A:s rösträtt är kraftigt begränsad genom aktieägaravtalet samt att rätten till utdelning är teoretisk då det på förhand står klart att ingen utdelning ska lämnas. A tar också en mycket låg risk, motsvarande 1,25 US-dollar per aktie, men får rätt till avkastning på en investering motsvarande 125 US-dollar.

Verkets inställning till fråga 3 är att frågan bör avvisas. En förutsättning i ansökan är att priset för aktierna är marknadsmässigt. Under sådana förhållanden uppstår ingen förmån. I det här fallet kan det dock ifrågasättas om marknadsvärdet är korrekt beräknat eftersom det inte tagits hänsyn till att något tillskott i praktiken aldrig ska behöva göras av A. Den initiala investeringen om 1,25 US-dollar per aktie i Y avser då förväntningsvärdet för all värdeökning i bolaget utöver reversen till Å.

Angående frågorna 4 och 5 anser verket att det som i ansökan benämns ovillkorat aktieägartillskott måste ses som en komponent i en serie transaktioner som är nära sammankopplade och beroende av varandra. I slutändan är villkoren i avtalen sådana att något tillskott aldrig ska behöva göras av A. Utfästelsen att tillskjuta kapital till Y ska därför inte betraktas som ett ovillkorat aktieägartillskott med följd att A får lägga kapitaltillskottet till sitt omkostnadsbelopp för aktierna i Y.