Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Ett indirekt aktieinnehav i verksamhetsdrivande svenska aktiebolag har ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet här – men inte väsentlig anknytning.
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A är svensk medborgare. Han flyttade från Sverige 1976 och är sedan 1979 bosatt i Storbritannien.
A äger tre bostäder i Sverige, en bostadsrättslägenhet i [stad] och två fritidsfastigheter. Lägenheten i [stad] använder A vid besök i [stad]. Antalet övernattningar uppgår till ca 20 per år. Bostäderna har förvärvats efter det att han flyttade från Sverige.
Han äger vidare en tredjedel av aktierna i X AB. Aktierna har erhållits genom gåva och arv under 2018 och 2021. Resterande aktier i bolaget ägs av A:s syskon. Bolagets verksamhet består uteslutande av att förvalta ett större fastighetsbestånd. Bolaget har (…) heltidsanställda. Varken A eller hans syskon har varit verksamma i bolaget.
Sedan 2010 innehar han 75 procent av aktierna i Y AB. Innehavet utgör en passiv kapitalinvestering. Bolagets verksamhet består i att genom dotterbolag äga och driva [verksamhet]. Verksamheten bedrivs i sin helhet av bolagets minoritetsägare.
A äger även 25 procent av aktierna i Z Aktiebolag. Han erhöll aktierna i gåva från sin far under 1994. Resterande aktier i bolaget ägs av hans bror. Z AB har en omsättning på ca (…) miljoner kronor per år och har ca (…) personer anställda. Han har ingen aktiv roll i bolaget men ingår i styrelsen.
A avser att under 2022 flytta till Bahamas och bosätta sig där. Bahamas har inte något skatteavtal med Sverige. Han vill därför ha svar på om han efter flytten kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande vill han veta om svaret förändras om han minskar sitt aktieinnehav i Y AB och/eller i Z AB till under tio procent samt utträder ur Z AB:s styrelse (fråga 2).
A anser inte att han har väsentlig anknytning till Sverige. Som skäl för att ett förhandsbesked bör lämnas – trots att svaret på frågan synes följa av HFD 2019 ref. 12 – har han lyft fram underrättsdomar som inte tycks vara förenliga med praxis (se t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr 921–925-21). Vidare har Skatteverket i processer hävdat att rättsverkan av HFD 2019 ref. 12 är begränsad till fall då endast en mindre del av verksamheten bedrivs i Sverige.
Skatteverkets uppfattning i detta ärende är att sökanden inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bland annat om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.
Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att syftet med regleringen i 7 § var att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.
Enbart innehav av fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
A:s aktieinnehav i X AB får ses som en ren kapitalplacering. Innehavet av aktier i Y AB och Z AB innebär dock att han har väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.
Frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska emellertid avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13, se även prop. 1966:127 s. 49). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (jfr RÅ 2002 ref. 70).
A flyttade ut från Sverige 1976. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan dess kan det ekonomiska engagemanget här inte ensamt medföra att han ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr HFD 2019 ref. 12). Vid bedömningen bör också beaktas att aktieinnehaven i de svenska aktiebolagen erhölls först långt efter det att han flyttat från Sverige.
Övriga anknytningsfaktorer – såsom innehavet av fritidsbostäder – kan under lämnade förutsättningar inte tillmätas någon större betydelse.
Vid en samlad bedömning kan A inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.