Väsentlig anknytning

En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.

Diarienummer
77-23/D
Meddelandedatum
2024-02-16
Lagrum
  • 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Förvärvet av aktier i det svenska holdingbolaget medför inte att A får väsentlig anknytning till Sverige.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A är finsk medborgare och har tidigare varit bosatt och arbetat i Sverige (…). I januari 2015 flyttade han [utomlands] och han är sedan november samma år begränsat skattskyldig i Sverige. Sedan 2020 äger han inte några fastigheter här.

A äger samtliga andelar i det cypriotiska holdingbolaget X som i sin tur äger [drygt 20] procent av aktierna i det svenska holdingbolaget Y AB. Y AB äger (…) aktier i det [utländska] rörelsedrivande bolaget Z. Vidare äger Y AB 95 procent av aktierna i det svenska rörelsedrivande bolaget Å AB. I [början av] 2023 beslutades om likvidation av Å AB. Bolaget finns dock fortfarande kvar i strukturen och det är ännu inte klarlagt när bolaget kommer att vara likviderat.

Tidigare fanns ytterligare ett svenskt bolag i strukturen, Ä AB. Bolaget bedrev aldrig någon rörelse. Det (…) upplöstes [under första halvåret] 2023.

X ägde tidigare aktier direkt i Z. Under 2023 genomfördes ett andelsbyte genom vilket X bytte sina aktier i Z mot aktier i Y AB.

Som ett led i majoritetsägarnas arbete med bolagsstrukturen har det nu föreslagits att X:s ägande ska flyttas upp ytterligare en nivå till det svenska holdingbolaget Ö AB, som är aktieägare i Y AB. Tanken är att X:s aktier i Y AB ska bytas mot aktier i Ö AB genom ett andelsbyte. X kommer att få ett ägande om [omkring 20] procent i Ö AB, som i sin tur kommer att ha ett ägande om ca 70–100 procent i Y AB. A är inte verksam inom koncernen eller de svenska bolagen och kommer även fortsättningsvis att vara en passiv investerare.

Frågan och parternas inställning

A vill veta om den omständigheten att hans bolag X genomför ytterligare ett andelsbyte och förvärvar aktier i ovanliggande holdingbolag medför att han får väsentlig anknytning till Sverige.

Parterna är överens om att frågan ska besvaras nekande.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, och liknande förhållanden.

Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se a. prop. s. 13 f.).

I praxis har aktieinnehav om tio procent eller mer ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet och detta har ansetts som en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2004 not. 215).

I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en person, som hade ett indirekt aktieinnehav i svenska bolag överstigande tio procent, inte hade väsentlig anknytning till Sverige. Personen ansågs ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, men vid den samlade bedömningen beaktades även att personen varit bosatt utomlands i 14 år och att det aktuella kapitalinnehavet erhölls först ca sex år efter flytten från Sverige.

Skatterättsnämndens bedömning

Andelsbytet kommer att medföra att A får ett indirekt ägande om [omkring 20] procent i ett svenskt holdingbolag, som i sin tur kommer att ha ett ägande om ca 70–100 procent i ett annat svenskt holdingbolag som äger 95 procent av aktierna i Å AB.

Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i de två svenska holdingbolagen kan A:s indirekta aktieinnehav i dessa bolag inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).

Det indirekta aktieinnehavet i det rörelsedrivande bolaget Å AB får däremot anses ge honom ett sådant inflytande i näringsverksamhet här, vilket normalt är en stark anknytningsfaktor (se t.ex. RÅ 2004 not. 215).

I sammanhanget ska dock beaktas att A är utflyttad från Sverige sedan 2015, att han varit bosatt här i endast [en dryg tredjedel av sitt liv] och att han inte är svensk medborgare eller har några andra anknytningsfaktorer. Vidare ska beaktas att det har beslutats om likvidation av Å AB och att A erhöll ett innehav i bolaget först 2023 (jfr HFD 2019 ref. 12). Vid en samlad bedömning anser Skatterättsnämnden att innehavet inte är tillräckligt för att medföra väsentlig anknytning.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.), Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen