Historik

Riksskattenämnden 1951

Riksskattenämnden bildades 1951 och hade till uppgift att verka för att skattelagarna tillämpades på samma sätt i hela landet. En av nämndens många uppgifter var att meddela förhandsbesked. Det svenska systemet med förhandsbesked i skattefrågor är ett av de äldsta i sitt slag i världen.

Ursprungligen kunde förhandsbesked lämnas avseende vissa skatter av inkomstskatte­karaktär samt förmögenhetsskatt och frågor som avsåg taxering av fastighet. Med tiden kom området för förhandsbesked att utvidgas och på den direkta beskattningens område kan numera förhandsbesked lämnas beträffande så gott som alla skatter.

Den allmänna varuskatten infördes 1960. Även för denna skatt skapades en befogenhet för Riksskattenämnden att meddela förhandsbesked. Den allmänna varuskatten ersattes senare av mervärdesskatten.

Riksskatteverket 1971

Riksskatteverket bildades 1971 genom en sammanslagning av ett antal myndigheter med uppgifter på beskattningsområdet. Bland de sammanslagna myndigheterna fanns Riksskattenämnden samt Kontrollstyrelsen med möjlighet att meddela förhandsbesked beträffande punktskatter.

Inför sammanslagningen diskuterades om befogenheten att meddela förhandsbesked skulle läggas på Riksskatteverket eller läggas på en ny myndighet som var särskilt inrättad för ändamålet. Anledningen till diskussionen var att Riksskatteverket skulle få åtskilliga fiskala uppgifter, medan uppgiften att lämna förhandsbesked närmast var av domstolsliknande slag. Lösningen blev att man inrättade en särskild nämnd inom Riksskatteverket som skulle lämna förhandsbesked, Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden).

Skatterättsnämnden 1991

1991 bildades Skatterättsnämnden som en egen myndighet. Anledningen var främst att det ansågs angeläget att Riksskatteverket fick en mer aktiv roll när det gällde att styra rättsutvecklingen på skatteområdet. Detta kunde man uppnå bl.a. genom att Riksskatteverket fick bli motpart i förhandsbeskedsärendena. Det blev då nödvändigt att flytta rättsnämnden från Riksskatteverket.

Reglerna om förhandsbesked var tidigare utspridda i ett antal lagar, som delvis innehöll olika förutsättningar för att ett förhandsbesked skulle få lämnas. 1998 samlades samtliga regler om förhandsbesked i en enda lag, lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Förhandsbesked kunde länge bara meddelas på ansökan av den skattskyldige. I samband med att lagen om förhandsbesked i vissa frågor infördes fick Riksskatteverket möjlighet att ansöka om förhandsbesked beträffande en enskilds beskattning som varit föremål för prövning vid taxeringen. Förutsättningarna var dock att beslutet gått den skattskyldige emot och att det var av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnades. Riksskatteverkets möjlighet att ansöka om förhandsbesked togs över av det allmänna ombudet 2004 i samband med att skatteförvaltningen slogs samman till myndigheten Skatteverket.