En samfällighetsförening har ansetts skattskyldig för omsättning av tjänst avseende basutbud av kabel-TV och bredband som föreningen tillhandahåller sina medlemmar.
X (Föreningen) är skattskyldig för omsättning av den tjänst avseende bredband och basutbud av kabel-TV som Föreningen tillhandahåller sina medlemmar. Vad Föreningen i övrigt tillhandahåller medlemmarna enligt ansökan omfattas inte av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
För att få tillgång till kabel-TV och bredbandstjänster har[ett antal] fastigheter i (…) inrättat en gemensamhetsanläggning för fibernät, [gemensamhetsanläggningen].
För förvaltningen av gemensamhetsanläggningen har Föreningen bildats.
Fibernätet har anlagts av Föreningen och ägs av dess medlemmar. Projektet har finansierats genom lån. Medlemmarna ersätter Föreningen för kostnaderna för nätet.
Föreningen har slutit avtal med två tjänsteleverantörer, (Y) och (Z).
Avtalet med Y avser aktivering av fibernätet och distribution av ett basutbud av kabel-TV-kanaler. Föreningen upplåter fibernätet utan ersättning till Y.
Enligt ansökan ägs och sköts den aktiva utrustning som ansluter fibernätet till stamnätet (…) och fibernätet med bostäderna (konvertern) av tjänsteleverantören.
Avtalet med Z innebär att Z tillhandahåller Föreningen bredbandstjänster bestående av bredband (…).
Båda avtalen ger Föreningens medlemmar möjlighet att köpa tilläggstjänster [t.ex.] fler TV-kanaler utöver basutbudet (…). Dessa tilläggstjänster omfattas inte av ansökan.
Föreningen har i ärendet gett in avtalen med Y och Z, (…), Lantmäteriets anläggningsbeslut avseende gemensamhetsanläggningen och dess beslut om andelstal. Föreningen har också gett in protokoll från sammanträde vid Lantmäteriet för bildandet av Föreningen och Föreningens stadgar. Även ett [Protokoll] fört vid extra föreningsstämma för Föreningen har getts in. Av protokollet framgår bl.a. att stämman beslutat ge styrelsen i uppdrag att slutförhandla och anta leverantör för tjänster [avseende internet och TV].
Föreningen vill veta om den är skattskyldig till mervärdesskatt för den i ansökan beskrivna verksamheten och anser att så bör vara fallet.
Skatteverket anser att Föreningen tillhandahåller medlemmarna tjänster i form av [TV och bredband]. Föreningen tillhandahåller också distributionen av tjänsterna från tjänsteleverantörerna till medlemmarna. Det gör man genom att bygga ett lokalt fibernät, förvärva tillgång till angränsande stamnät samt förvärva aktivering av det lokala nätet. Samtliga medlemmar får del av tjänsterna och betalar Föreningen för detta. Föreningen tillhandahåller därför medlemmarna tjänster mot ersättning och omsättning föreligger enligt 2 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Genom att bygga ett lokalt nät som kommer att användas till tjänsteomsättning bedriver Föreningen ekonomisk verksamhet och är därmed en beskattningsbar person enligt 4 kap. 1 § ML.
Den mervärdesskatterättsliga regleringen
Enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML ska mervärdesskatt betalas vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap.
Med beskattningsbar person avses enligt 4 kap. 1 § första stycket den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses enligt paragrafens andra stycke varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.
Med omsättning av tjänst förstås enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.
Bestämmelserna i ML ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i artiklarna 2.1 c och 9.1 mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG).
Enligt svensk rättspraxis har en samfällighetsförenings genomförande av den uppgift, för vilken den tillkommit, inte ansetts innebära att föreningen därigenom i yrkesmässig verksamhet omsätter varor eller tjänster, dock under förutsättning att tillhandahållandena avser delägarfastigheternas egna behov. Om däremot samfällighetsföreningen tillhandahåller utomstående varor eller tjänster mot ersättning har omsättning ansetts föreligga vilken, om den är skattepliktig, medfört skattskyldighet för föreningen om den görs i en yrkesmässig verksamhet (jfr RÅ 2002 ref. 13 och där anmärkta rättsfall).
Regleringen i anläggningslagen (1973:1149), AL och i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, LFS
Enligt 1 § AL kan en anläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). En gemensamhetsanläggning är samfälld för de fastigheter som deltar i anläggningen. För anläggningens utförande och drift utgör de deltagande fastigheterna en särskild samfällighet (14 § AL).
Vid anläggningsförrättningen bestäms för varje fastighet en andel av kostnaderna för anläggningens utförande och drift. För varje fastighet anges ett andelstal som beträffande anläggningens utförande bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta fastigheten har av anläggningen och beträffande driften bestäms med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen. Om det är lämpligt, kan föreskrivas att kostnaderna i första hand ska fördelas genom att avgifter tas ut för anläggningens utnyttjande (15 § AL).
Enligt 4 § LFS förvaltas en samfällighet antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Vid tillämpningen av LFS ska som samfällighet bl.a. anses samfällighet enligt AL (1 § första stycket 4 LFS).
En samfällighetsförening är en enligt LFS bildad sammanslutning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och vars medlemmar utgörs av delägarna i samfällighet (17 § LFS). En samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. Samfällighetsföreningen får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose (18 § LFS). Om en samfällighetsförenings medelsbehov inte täcks på annat sätt, ska bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna (40 § LFS).
Enligt debiteringslängden[år 1] betalar de fastigheter som har del i gemensamhetsanläggningen en avgift med (…) kr per fastighet till Föreningen. Under [år 2] kommer alla deltagande fastigheter (hushåll) att vara anslutna och Föreningen börjar då betala av på sina lån. Föreningens debitering till medlemmarna kommer att uppgå till (…) kr per mån och fastighet varav (…) kr för ränta och amortering och (…) kr för basutbudet av TV-kanaler och för bredbandstjänster.
Huvudfrågan i ärendet är om de belopp som Föreningen tar ut av sina medlemmar mervärdesskatterättsligt ska anses utgöra ersättning för tillhandahållanden av tjänster.
Gemensamhetsanläggningen har inrättats genom ett anläggningsbeslut som Lantmäteriet meddelat den (…). Gemensamhetsanläggningens ändamål är fibernät. (…). Deltagande fastigheter utgör en samfällighet som ska utföra anläggningen och ansvara för dess drift. [Kostnaderna] för anläggningens utförande (byggande) ska delas lika mellan deltagande fastigheter. Kostnaderna för anläggningens drift ska fördelas lika efter andelstalet 1. (…). Dock ska kostnaderna för leverans av tjänster (…) i nätet samt för tjänsterna nödvändig och specifik teknisk utrustning i första hand fördelas efter deltagande fastighets nyttjande av tjänster.
Föreningen är en samfällighetsförening som bildats och vars stadgar antagits i anslutning till inrättandet av gemensamhetsanläggningen. Av stadgarna framgår att Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningen. Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. Medlem i Föreningen är ägare till den fastighet som har del i samfälligheten.
Det belopp om (…) kr som Föreningen tar ut av sina medlemmar och som motsvarar kostnadstäckning för amortering och ränta på Föreningens lån avser enligt ansökan anläggningens utförande. Enligt debiteringslängden [år 1 ska medlemmarna vidare betala en avgift till Föreningen med (…) kr per fastighet (…). Avgiften utgör en anmälningsavgift som tas ut av alla medlemmar i Föreningen innan anläggningen börjat byggas. Skatterättsnämnden gör bedömningen att båda dessa belopp kan anses hänförliga till det förvaltningsuppdrag som Föreningen har enligt sina stadgar.
Medlemskapet i Föreningen och dess kostnadsuttag för uppförande av gemensamhetsanläggningen är baserat på myndighetsbeslut och inte på ett kontraktsförhållande mellan Föreningen och dess medlemmar. Myndighetsbesluten har i sin tur sin grund i regleringen i AL och i LFS. Beloppen tas ut kollektivt av medlemmarna, oavsett om medlemskapet eller uppförandet av gemensamhetsanläggningen kommer den enskilde medlemmen till godo eller inte. Beloppen kan därför inte anses utgöra ersättning för några av Föreningen tillhandahållna tjänster (jfr RÅ 2005 ref. 74). Vid sådant förhållande föreligger inte någon omsättning i mervärdesskattehänseende.
När det härefter gäller det belopp om (…) kr per månad och fastighet som Föreningen tar ut i kostnadstäckning för aktivering av fibernätet och för basutbudet av kabel-TV enligt avtalet med Y samt för bredbandstjänster enligt avtalet med Z kan [såvitt framgår av avtalen, beloppet] (…) i huvudsak endast anses avse programutbudet av kabel-TV, distributionen av programmen samt en viss angiven bredbandshastighet. Driftskostnader i form av underhåll och avhjälpande av fel och skador på fibernätet ingår inte i den kostnadstäckning som nu är aktuell. Att fylla gemensamhetsanläggningen (fibernätet) med innehåll (signaler) och att distribuera innehållet kan enligt nämndens mening inte anses utgöra åtgärder hänförliga till anläggningens drift som sådan. Kostnadstäckningen i fråga ingår därmed inte i Föreningens stadgeenliga förvaltningsuppdrag avseende gemensamhetsanläggningen.
Den tjänst som Föreningen tillhandahåller fastighetsägarna mot [den aktuella] kostnadstäckningen (…) kan närmast beskrivas som tillgång till kabel-TV och bredband. Att fastighetsägaren kan välja att utnyttja tjänsten eller inte förtar inte dess karaktär av att vara ett tillhandahållande mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål C-174/00 Kennemer Golf & Country Club). Enligt Skatterättsnämndens mening finns också genom [Protokollet] ett rättsförhållande mellan Föreningen och dess medlemmar enligt vilket det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer så att den kostnadstäckning som Föreningen erhåller utgörs av det faktiska motvärdet av den tillhandahållna tjänsten (jfr t.ex. p. 14 i domen i mål nr C-16/93 R. J. Tolsma). Av EU‑domstolens praxis följer vidare att det för att skattskyldighet ska uppstå måste finnas en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahålls och det motvärde som erhålls (se p. 12 i domen 154/80 Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA). Av Föreningens avtal med tjänsteleverantörerna framgår att det finns en direkt koppling mellan de tjänster som Föreningen köper in och som den sedan tillhandahåller medlemmarna.
Kostnadstäckningen som Föreningen tar ut av sina medlemmar för tillgång till basutbudet av TV-kanaler och bredband utgör därför ersättning för av Föreningen tillhandahållna tjänster. En omsättning enligt 2 kap. 1 § tredje stycket ML föreligger därmed. Omsättningen omfattas inte av något undantag från skatteplikt.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet med de föregående redovisade övervägandena. I den mån ansökan inte har besvarats genom förhandsbeskedet avvisas den.
I avgörandet har deltagit Marianne Svanberg, ordf., Carl-Gustav Ohlson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Kristina Harmsen Hogendoorn, Jan Larsson och Anita Odéen.
Ärendet har föredragits av Karin Norberg.
I den slutliga handläggningen har även Karin Korpinen deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
