Interna tjänster

Tjänster avseende funktioner benämnda Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet har ansetts omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML. Tjänster inom funktioner benämnda Ledning, Strategiskt inköp, Ekonomi och IT har inte ansetts omfattas av undantaget.

Diarienummer
22-14/I
Meddelandedatum
2015-04-10
Lagrum
  • 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen (1994:200)
Sökande
X AB, Y AB och Z AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Omsättning av tjänster inom funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet, enligt (…)avtal[et], omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, under förutsättning att den skattepliktiga verksamheten hos Z AB (…) inte omfattas av tjänsterna i avtalet.

Omsättning av tjänster inom funktionerna Ledning, Strategiskt inköp, Ekonomi och IT enligt avtalet omfattas inte av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § ML.

Motivering

Bakgrund

Sökandena har angett sammanfattningsvis följande angående omständigheterna i ärendet.

X AB (…) Y AB samt Z AB [ingår i samma koncern]. X AB tillhandahåller äldreomsorg. Y AB tillhandahåller omsorg som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Z AB bedriver verksamhet som avser vård och omsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453). Samtliga dessa verksamheter är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § ML.

I syfte att effektivisera sina verksamheter avser bolagen att ingå avtal om att dela på ett begränsat antal interna resurser avseende centrala funktioner för ledning och administration. Idag är de centrala funktionerna spridda på bolagen. (…). Det är bolagens avsikt att teckna ett avtal (…) mellan X AB, Y AB och Z AB (anm: fortsättningsvis betecknat (…) ”avtalet”). Vart och ett av bolagen kommer att bära sin andel av kostnaderna för de aktuella funktionerna. Det finns ingen möjlighet för bolagen att ta ut vinstpåslag eller ytterligare kostnadsersättning. Det är fråga om en ren kostnadstäckning, fördelad per bolag efter andel av kostnaderna enligt i avtalet angivna delningsgrunder.

De centrala funktionerna anges i avtalstexten omfatta följande tillhandahållanden:

  • Ledning.  (…).
  • Kvalitet.  (…).
  • Strategiskt inköp. (…).
  • Affärsutveckling/Fastighet. (…).
  • Ekonomi – (…)
    • Ekonomichef. (…).
    • Affärscontroller. (…).
    • Resultatuppföljning och redovisning. (…).
    • Löneadministrationen. (…).
  • IT. (…).

(…).

(…). I den utsträckning det hos ett av bolagen finns behov av någon av de koncerninterna funktionerna, som inte utförs av egna anställda, kommer ett av de andra bolagen att tillhandahålla en tjänst. Det bolaget ska då ersättas för kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten. (…).

Vid sidan av sin skattebefriade verksamhet bedriver Z AB en skattepliktig verksamhet, (…). Denna verksamhet utgör cirka tio procent av bolagets omsättning. Ifrågavarande verksamhet är en helt egen verksamhetsgren och omfattas inte av (…)avtalet. X AB och Y AB bedriver helt skattefri verksamhet så när som på cirka en procent av omsättningen. Den del av verksamheten som omfattas av skattskyldighet i dessa två bolag kan inte särskiljas från övrig verksamhet och kommer därför att omfattas av (…)avtalet.

Sökandena har lämnat in (…)avtalet. (…).

Frågan i ärendet och parternas inställning

Sökandena vill veta om deras tillhandahållanden enligt (…)avtal[et] omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § ML.

Sökandena anser sammanfattningsvis följande. Den grupp som de kommer att bilda genom avtalet kommer att utgöra en sådan fristående grupp som avses i 3 kap. 23 a § ML. Även övriga villkor för skattefrihet enligt denna bestämmelse är uppfyllda. Villkoret om att tjänsterna ska vara direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten ska tolkas så att undantaget från skatteplikt omfattar tjänster som är direkt nödvändiga för att utöva eller, med mervärdesskattedirektivets ord, bedriva den verksamhet som utgörs av att omsätta skattefria transaktioner. Undantaget från skatteplikt omfattar således inte enbart tjänster som är direkt nödvändiga för de skattefria transaktioner som utgör omsättning av omsorgstjänster. Konkurrensvillkoret i såväl ML som mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) är uppfyllt. Om konkurrensvillkoret i ML inte anses uppfyllt, ska mervärdesskattedirektivets bestämmelse ges direkt effekt. De tjänster som tillhandahålls av de centrala funktionerna är så specifika och integrerade att bolagen gör bedömningen att det är omöjligt att upphandla dessa tjänster från någon extern leverantör. Att köpa endast enstaka moment i några av tjänsterna från någon extern leverantör skulle vara teoretiskt möjligt men skulle vara synnerligen ineffektivt och kostsamt. Risken för en konkurrenssnedvridande effekt får betraktas som utesluten. Det är fråga om typiska interna tjänster som tillhandahålls som en följd av att bolagen ingår i samma koncern och inga av tjänsterna kan tillhandahållas av någon annan. En eventuell konkurrenssnedvridning framstår som högst teoretisk. Oavsett om undantaget från skatteplikt skulle anses vara tillämpligt eller inte, så kommer de centrala funktionerna i bolagen att tillhandahålla de aktuella tjänsterna. Bolagen kommer alltså inte att vända sig till någon extern leverantör.

Skatteverket delar sökandenas bedömning att (…)avtalet medför att en fristående grupp enligt 3 kap. 23 a § ML bildas samt att paragrafens villkor avseende beräkningen av ersättningen är uppfyllt. Skatteverket anser i övrigt sammanfattningsvis följande. Undantaget från skatteplikt är inte tillämpligt, eftersom två av bolagen bedriver verksamhet som inte är till 100 procent undantagen från skatt utan att det är fråga om ”egna” skattepliktiga verksamhetsgrenar. Dessa tjänster framstår i stället som integrerade i den sociala omsorgen. Vidare är endast funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet att anse som sådana tjänster vilka är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten enligt vad som föreskrivs i den aktuella bestämmelsen. Detta krav på direkt nödvändighet bör innebära att skattefriheten omfattar endast sådana tjänster som har en direkt anknytning till den typ av undantagna tjänster som gruppmedlemmarna tillhandahåller. Tjänsterna bör alltså i det här fallet vara specifika för just äldreomsorg och annan social omsorg. Undantaget från skatteplikt bör alltså inte anses omfatta tjänster som är av mer generell karaktär och som efterfrågas även av företag som är verksamma inom andra branscher. Konkurrensvillkoret är uppfyllt eftersom bolagen har organiserat sin verksamhet på ett sätt som utesluter konkurrens från externa tjänsteleverantörer och bolagen därför är garanterade att få behålla varandra som kunder oberoende av om tjänsterna undantas från skatteplikt eller inte.

Rättsligt

Enligt 3 kap. 23 a § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer, om

  • verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna,
  • tjänsterna är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten och
  • ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.

Undantaget avser enligt paragrafens andra stycke endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen.

Bestämmelsen ska tolkas mot bakgrund av regleringen i artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet. Enligt den punkten ska från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla medlemmarna av dessa grupper tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av sina medlemmar för deras andel av gemensamma utgifter, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Det följer av artikel 131 i direktivet att bestämmelserna om undantag från skatteplikt ska tillämpas i enlighet med de villkor som medlemsländerna fastställer för att säkerställa en korrekt och enkel tillämpning av undantagen och förhindra skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk.

Eftersom fråga är om undantag från skattskyldighet kan medges, ska en restriktiv tolkning göras av bestämmelsens tillämpningsområde (jfr exempelvis EU-domstolens dom den 15 juni 1989 i mål C-348/87, SUFA, p. 13). Tolkningen får dock inte bli så restriktiv att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt (jfr EU-domstolens dom den 20 november 2003 i mål C-8/01, Taksatorringen, p. 62).

Skatterättsnämndens bedömning

För att de aktuella tjänsterna enligt (…)avtal[et] ska kunna undantas från skatteplikt, måste samtliga fem villkor i 3 kap. 23 a § ML vara uppfyllda. Bestämmelsen i ML är grundad på artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet. Enligt EU-rätten är de nationella domstolarna vid tillämpning av nationell rätt skyldiga att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses med direktivet uppnås (se t.ex. EU-domstolens dom i mål    C-106/89, Marleasing SA, p. 8).

Kraven på fristående grupp och kostnadsdelning

Enligt Skatterättsnämndens mening kommer de tre sökandebolagen att utgöra en sådan fristående grupp som avses i 3 kap. 23 a § ML om de sluter avtal i enlighet med (…)avtalet (jfr RÅ 2001 ref. 34 I). Vidare medför den metod för utdebitering av kostnader som angetts i avtal(…)et att ersättningen för tjänsterna får – i enlighet med 3 kap. 23 a § ML – anses exakt motsvara respektive bolags andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.

Kravet på frånvaro av skattskyldighet

Som ytterligare villkor föreskrivs i 3 kap. 23 a § ML att verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna som ingår i gruppen. I direktivtexten uttrycks det som att undantaget omfattar ”tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person”. Skatterättsnämnden anser att villkoret är uppfyllt i detta fall. Till grund för ställningstagandet ligger följande överväganden.

Enligt Skatterättsnämndens mening ska villkoret tolkas så att endast de verksamheter som omfattas av den fristående gruppens interna tjänster ska ligga till grund för bedömningen av om detta villkor är uppfyllt. Eller, m.a.o., att bedömningen ska göras utan avseende på tjänster som gruppen eller en medlem i gruppen tillhandahåller i annan verksamhet/verksamhetsgren än den som ligger inom tillämpningsområdet för det avtal som konstituerar gruppen. Den [skattepliktiga] verksamhet som Z AB bedriver avseende (…) ska enligt förutsättningarna i ärendet inte omfattas av avtalet. Den förutsättningen är förenlig med den bedömning som nämnden nu gjort angående innebörden av villkoret i ML. Z AB:s [skattepliktiga] (…)verksamhet ska då inte påverka bedömningen av om villkoret är uppfyllt. Det medför att villkoret får anses vara uppfyllt beträffande Z AB.

X AB:s och Y AB:s omsättningar av sådana tjänster som utgör vård och omsorg är undantagna från mervärdesskatt enligt 3 kap. 4 § ML. I bolagens verksamheter ingår emellertid som en integrerad del skattepliktig omsättning svarande mot cirka en procent av respektive bolags totala omsättning. Den skattepliktiga delen av verksamheten kommer att omfattas av de interna tjänsterna. I svensk doktrin (se t.ex. Fink, Rabe och Svenneteg, Mervärdesskatt, s. 3:62 b, supplement 3, januari 1999) har framförts åsikten att det knappast torde krävas att verksamheten som omfattas av de interna tjänsterna till 100 procent ska vara skattefri eller ligga utanför ML:s tillämpningsområde utan att det synes vara tillräckligt att verksamheten inom sammanslutningen i allt väsentligt framstår som mervärdesskattefri. Den åsikten har också framförts av EU-kommissionen (jfr WP 654 VAT Committee).

Att begränsa tillämpningen av undantaget i 3 kap. 23 a § till endast sådana fall där de verksamheter som omfattas av tjänsterna till 100 procent är undantagna eller faller utanför tillämpningsområdet för ML, skulle enligt Skatterättsnämndens mening kunna leda till att undantaget nästan aldrig blir tillämpligt (jfr EU-domstolens resonemang i målet C-8/01, Taksatorringen). Det bör här noteras att mervärdesskattedirektivets lydelse inte heller ger stöd för en sådan tillämpning. Med hänsyn till det nu sagda bör en skattepliktig omsättning i så liten omfattning som det här är fråga om inte utesluta en tillämpning av undantaget. Av nu angivna skäl bör villkoret om att verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet anses uppfyllt även när det gäller X AB och Y AB.

Kravet på direkt nödvändighet

Ett annat villkor för skattefrihet är att de interna tjänsterna ska vara direkt nödvändiga för den från skatteplikt undantagna omsättningen enligt vad som föreskrivs i 3 kap. 23 a § ML. Skatterättsnämnden finner att så kan anses vara fallet endas beträffande de tjänster som omfattas av funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet. Skälen för detta ställningstagande är följande.

I förarbetena till bestämmelsen uttrycks villkoret för skattefrihet som att tjänsterna direkt och uteslutande ska vara hänförliga till den skattefria verksamheten (prop. 1997/98:148 s. 64). I svensk doktrin (se t.ex. Fink, Rabe och Svenneteg, a.a., s. 3:62 c, supplement 3, januari 1999) har villkoret tolkats som att de undantagna omsättningarna ska vara till nytta endast för medlemmarna i den fristående gruppen och inte för några utomstående.

Med hänsyn till syftet med mervärdesskattedirektivets bestämmelse och den därpå grundade bestämmelsen i ML anser Skatterättsnämnden att villkoret bör tolkas på så sätt att endast sådana tjänster som är specifika för den skattefria verksamheten kan omfattas undantaget. Detta betyder att sådana tjänster som visserligen kan vara av avgörande betydelse för den enskilda verksamheten i fråga, men som också skulle vara till nytta för andra verksamheter, inte kan omfattas av undantaget (jfr motsvarande tolkning gjord av EU-kommissionen [WP 450 och 654 från VAT Committee]).

De tjänster som ska tillhandahållas enligt (…)avtalet är enligt ansökan, och det till ansökan fogade utkastet till avtal, Ledning, i betydelsen affärsområdeschefer, Kvalitet, Strategiskt inköp, Affärsutveckling/Fastighet, Ekonomin och IT, allt enligt vad som närmare angetts i det föregående under rubriken Bakgrund.

Utifrån den innebörd som villkoret har enligt Skatterättsnämndens mening finner nämnden att endast de tjänster som omfattas av funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet kan anses vara direkt nödvändiga för den från skatteplikt undantagna omsättningen enligt vad som föreskrivs i 3 kap. 23 a § ML. De tjänster som omfattas av övriga funktioner – dvs. Ledning, Strategiskt inköp, Ekonomi och IT – framstår däremot, enligt nämndens mening, som sådana mer allmänna tjänster som väsentligen skulle vara till nytta även för andra typer av verksamheter. Dessa tjänster kan alltså inte anses som specifika för den omsorgs- och vårdverksamhet som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § ML. Av nu angivna skäl kan dessa tjänster då inte omfattas av undantaget i 3 kap. 23 a § ML.

Kravet avseende frånvaro av konkurrenssnedvridning

En sista förutsättning för att en omsättning av tjänsterna ska kunna omfattas av undantaget 3 kap. 23 a § ML är enligt lagtexten att det är tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen. I artikel 132.1 i mervärdesskattedirektivet, som ligger till grund för bestämmelsen i ML, anges att undantaget förutsätter att det inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Eftersom tjänsterna inom funktionerna Ledning, Strategiskt inköp, Ekonomi och IT inte uppfyller villkoret om att de ska vara direkt nödvändiga för verksamheten, saknar Skatterättsnämnden anledning att pröva dessa tjänster mot konkurrensvillkoret.

Skatterättsnämnden anser att de tjänster som omfattas av funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet uppfyller konkurrensvillkoret. Skälen är följande.

I förarbetena till paragrafen framhålls att en starkt begränsande faktor är kravet på att undantaget inte får vålla snedvridning av konkurrensen (prop. 1997/98:148 s. 64). I dessa lagförarbeten anges vidare följande. Undantaget måste begränsas till omsättning av tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför sammanslutningen. Med en restriktiv tolkning kommer endast de tjänster att omfattas som är starkt knutna till den speciella inriktning som sammanslutningens verksamhet har, dvs. till sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls på den öppna marknaden. Härav följer att en stor del av de tjänster som skulle kunna inrymmas i bestämmelsens övriga rekvisit inte kan omfattas av skattefriheten vid omsättning, t.ex. bokföring, automatisk databehandling, kapitalförvaltning och liknande tjänster. Dessa tjänster är typiskt sett sådana som också kan tillhandahållas av annan.

Konkurrensvillkoret ska tolkas mot bakgrund av mervärdesskattedirektivets ordalydelse och syfte och hur motsvarande bestämmelse i direktivet har tolkats av EU-domstolen.

EU-domstolen har i målet C-8/01, Taksatorringen, prövat konkurrensvillkoret. I målet var bl.a. fråga om huruvida värdering av motorfordonsskador, som en sammanslutning utförde åt försäkringsbolag som var medlemmar i sammanslutningen, var undantagen från skatteplikt. Medlemmarna var skyldiga att anlita sammanslutningen för dessa värderingar men kunde säga upp sitt medlemskap.

EU-domstolen konstaterade följande. Det är undantaget från mervärdesskatteplikt i sig som inte får vålla snedvridning av konkurrensen och detta gäller på en marknad där konkurrensen under alla omständigheter påverkas av att det finns en aktör som tillhandahåller sina medlemmar tjänster och som inte får bedriva sin verksamhet i vinstsyfte (p. 58). Om gruppen är garanterad att få behålla medlemmarna som kunder – oberoende av huruvida skatteplikt eller undantag från skatteplikt föreligger – kan det inte anses att det är det undantag från skatteplikt som de beviljas som utestänger oberoende aktörer från marknaden (p. 59). Undantag ska nekas bara om det föreligger en verklig risk för att undantaget i sig, för närvarande eller i framtiden, kan vålla snedvridning av konkurrensen (p. 64).

Högsta förvaltningsdomstolen har i anslutning till 3 kap. 23 a § ML förklarat att en viss schablonisering vid prövningen av konkurrensrekvisitet får anses vara förenlig med direktivet och synes sakligt kunna vara motiverad (HFD 2014 ref. 20). Domstolen tillade dock följande. ”Det kan emellertid inte uteslutas att, i ett enskilt fall, mervärdesskattelagens begränsning av undantaget till sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan skulle kunna visa sig alltför långtgående. Mot bakgrund av EU-domstolens tolkning av direktivet bör avsteg då kunna medges från schablonregeln i mervärdesskattelagen. Om det klarlagts att ett undantag från skatteplikt avseende en viss tjänst inte innebär en verklig risk för konkurrenssnedvridning, för närvarande eller i framtiden, bör skattefrihet således vara möjlig även om tjänsten skulle kunna tillhandahållas av någon annan utanför gruppen.”

Varken (…) avtal[et], bolagens [ägar]förhållande[n] eller omständigheten hur bolagen organiserat sina verksamheter ger grund för en slutsats att bolagen skulle vara garanterade att vara varandras leverantörer och kunder oavsett om tillhandahållandet av tjänsterna är undantaget från skatteplikt eller inte. Frågan om konkurrenssnedvridning får i stället bedömas utifrån huruvida tjänsternas karaktär är sådan att en skattefrihet inte kan anses medföra att det uppstår en sådan konkurrenssituation som avses i 3 kap. 23 a § ML. I denna fråga gör Skatterättsnämnden följande överväganden.

Skatterättsnämnden anser att de här aktuella tjänsterna, dvs. tjänsterna inom funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet, är nära knutna till den vård och omsorg som är skattebefriad enligt 3 kap. 4 § ML. Kännetecknande för tjänsterna är vidare att ett tillhandahållande av dem får anses förutsätta en ingående kännedom om de enskilda bolagens specifika verksamheter. Även om det under en längre tid har funnits inte bara offentliga utan även privata aktörer inom områden som vård och omsorg av nu aktuellt slag, har de privata aktörernas verksamhet normalt omfattat enbart tillhandahållande av de skattebefriade tjänsterna som sådana, exempelvis sjukvårdstjänster eller indirekt genom uthyrning av läkare eller annan sjukvårdspersonal. De privata aktörerna inom dessa verksamhetsområden har emellertid normalt inte tillhandahållit sådana stödjande tjänster som avses här för funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet såsom dessa funktioner beskrivs i ansökan, detta med beaktande av att tjänsterna framstår som specifika för just den vård- och omsorgsverksamhet som de aktuella bolagen bedriver. Det framstår därför inte som sannolikt att tjänsterna nu, eller inom överskådlig framtid, skulle kunna tillhandahållas av någon annan utanför gruppen. Därmed är konkurrensvillkoret såsom det utformats i den svenska lagstiftningen uppfyllt för tjänsterna inom de båda angivna funktionerna.En sådan utgång är förenlig med regleringen i mervärdesskattedirektivet.

Skatterättsnämndens samlade bedömning

Samtliga villkor för undantag enligt 3 kap. 23 a § ML ska anses vara uppfyllda endast såvitt avser tjänsterna inom funktionerna Kvalitet och Affärsutveckling/Fastighet enligt avtalet.

Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt från de i det föregående redovisade övervägandena. I den mån sökandenas frågor inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att sådant besked inte bör lämnas och avvisar ansökan i den delen.

I avgörandet har deltagit Carl-Gustav Ohlson, ordf., Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Ulrika Hansson (skiljaktig), Anita Odéen, Stefan Olsson och Anna Sandberg Nilsson (skiljaktig).

Ärendet har föredragits av Charlotta Wesslau.

I den slutliga handläggningen har även Lena Bohm deltagit.

Skiljaktig mening

Ulrika Hansson och Anna Sandberg Nilsson är skiljaktiga och anför följande.

Kravet på direkt nödvändighet

Till skillnad från majoriteten anser vi att i de interna tjänster som ska anses vara direkt nödvändiga för den från skatteplikt undantagna omsättning, enligt vad som föreskrivs i 3 kap. 23 a § ML, även ska inräknas övriga tjänster dvs. Ledning, Strategiska inköp, Ekonomi och IT.

Även dessa funktioner syftar till att bolagen ska kunna leva upp till de krav som lagstiftningen ställer på bolagens verksamhet och är därmed direkt nödvändiga för att utöva verksamheten som består av de undantagna transaktionerna. Verksamheten kan inte fungera utan en Ledningsfunktion då verksamheten är beroende av att någon är ytterst ansvarig. I en särskilt reglerad verksamhet som den i förevarande fall ställs dessutom extra krav på ledningsfunktionen som måste utövas med hänsyn till den reglering som gäller. Strategiska inköp verkar för att säkra och kvalitetstestade produkter används. Även detta måste ske med beaktande av den särskilda regleringen av verksamheten. Ekonomi och IT-funktionen säkerställer att verksamheten uppfyller lagkrav på redovisning och de specifika funktioner som är nödvändiga med hänsyn till exempelvis patientdatalagen och journalhantering mm.

Kravet avseende frånvaro av konkurrenssnedvridning

Eftersom vi anser att tjänsterna inom funktionerna Ledning, Strategiska inköp, Ekonomi och IT uppfyller villkoret för att vara direkt nödvändiga för verksamheten ska även dessa tjänster prövas mot konkurrensvillkoret.

Även funktionerna Ledning, Strategiska inköp, Ekonomi och IT anser vi kännetecknas av att en ingående kunskap om de enskilda bolagens specifika verksamheter krävs för att kunna tillhandahålla tjänsterna. Vidare är tjänsterna så specifika för just den vård- och omsorgsverksamhet som de aktuella bolagen bedriver att det inte framstår som sannolikt att undantaget skulle innebära en verklig risk för konkurrenssnedvridning.

Senaste förhandsbesked inom Mervärdesskatt

Visa alla
Till toppen