Skatterättsnämnden logotyp
Skatterättsnämnden logotyp
Sök Meny
Stäng
Stäng
  • Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt

Skriv ut Dela sidan

Fråga om undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper är tillämpligt med avseende på fördelning av gemensamma kostnader och personalresurser.

Diarienummer
68-25/I
Meddelandedatum
2025-11-03
Lagrum
  • 10 kap. 19 § mervärdesskattelagen (2023:200)
Sökande
X AB, Y AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja

Förhandsbesked

Undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper är inte tillämpligt med avseende på bolagens fördelning av gemensamma kostnader och personalresurser.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X AB har nyligen bildat dotterbolaget Y AB. Båda bolagen bedriver finansiell investeringsverksamhet. (…)

Dotterbolaget har endast tillgångar i form av likvida medel. Moderbolaget ska därför ansvara för gemensam administration, lokaler och personal. Fördelning av kostnader ska ske i proportion till nyttjandet, utan påslag eller vinst. Moderbolaget ska fakturera dotterbolaget månadsvis i efterskott.

Som underlag till ansökan har bolagen gett in ett avtalsutkast.

Frågan och parternas inställning

Bolagen vill veta om undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper i 10 kap. 19 § mervärdesskattelagen (2023:200) är tillämpligt avseende fördelningen av gemensamma kostnader och personalresurser.

Bolagens uppfattning är att undantaget från skatteplikt ska tillämpas.

Enligt bolagen framgår det av ordalydelsen och intentionerna bakom bestämmelsen i 10 kap. 19 § att den inkluderar icke-allmännyttiga verksamheter. I detta avseende hänvisas till uttalanden i förarbetena till 2023 års mervärdesskattelag. Bolagen menar att svensk rättstillämpning är inaktuell och bör omprövas.

Enligt bolagen är den svenska bestämmelsen en nationell särreglering inom mervärdesskattedirektivets (2006/112/EG) ramar. Bolagen hänvisar till artikel 131 i direktivet samt till artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och för fram att det finns ett materiellt utrymme för genomförandet av direktivet så länge det övergripande syftet uppfylls. Det finns inte något mervärde att beskatta och den svenska bestämmelsen är utformad i systemlojalitet med mervärdesskattens fundamenta. Inga skadliga effekter har påvisats, medan effektivitet och neutralitet tydligt främjas.

Bolagen bedömer att det inte finns några tvingande skäl att frångå ordalydelsen i den svenska bestämmelsen. Att tolka in ett krav på allmännytta vore oförenligt med legalitetsprincipen.

Skatteverkets uppfattning är däremot att undantaget från skatteplikt inte är tillämpligt eftersom bolagens verksamhet inte omfattas av allmänintresset. Skatteverket hänvisar till rättspraxis från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen samt menar att detta är ett krav som måste vara uppfyllt för att undantaget ska vara tillämpligt.

Skatterättsnämndens bedömning

Tillhandahållanden av tjänster är generellt skattepliktiga. Ansökan gäller ett undantag från skatteplikt i 10 kap. 19 § mervärdesskattelagen. Enligt denna bestämmelse kan personer som bedriver från skatteplikt undantagen verksamhet bilda en s.k. fristående grupp. Tillhandahållanden av tjänster inom en sådan grupp kan undantas från skatteplikt om vissa villkor är uppfyllda.

Den svenska bestämmelsen motsvaras av artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet. Enligt EU-domstolens praxis avser undantaget i artikeln endast fristående grupper av personer vars medlemmar utövar en verksamhet av allmänt intresse som nämns i artikel 132 (Aviva, C 605/15, EU:C:2017:718, p. 40 och DNB Banka, C-326/15, EU:C:2017:719, punkt 45).

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett tidigare avgörande funnit att motsvarande undantag från skatteplikt för fristående grupper i 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen (1994:200) ska tolkas i enlighet med denna praxis (HFD 2019 not. 40). 1994 års mervärdesskattelag har numera upphävts och ersatts av mervärdesskattelagen (2023:200).

Enligt förutsättningarna i ansökan är den verksamhet som bolagen bedriver inte av allmänt intresse i den mening som avses i artikel 132 i mervärdesskattedirektivet. Enligt rättspraxis kan undantaget för fristående grupper därför inte tillämpas på moderbolagets tillhandahållanden av tjänster till dotterbolaget.

Frågan är om det blir en annan bedömning enligt 2023 års mervärdesskattelag.

Bolagen anser att det finns anledning att göra en annan tolkning av undantaget från skatteplikt. Skatterättsnämnden delar inte denna uppfattning.

I förarbetena till 2023 års mervärdesskattelag bedömde regeringen att det inte var nödvändigt att i bestämmelsen ange att undantaget endast gäller verksamheter av allmänt intresse. Regeringen ansåg att detta följer av rättspraxis. I 10 kap. 19 § första stycket – som nu är av intresse – gjordes endast några språkliga ändringar. Det fanns inte någon avsikt att göra ändringar i sak (prop. 2022/23:46 s. 284 och 418).

Skatterättsnämnden anser därför att det inte finns anledning att göra någon annan tolkning av undantaget än den som följer av HFD 2019 not. 40. Undantaget från skatteplikt i 10 kap. 19 § är alltså inte tillämpligt. Med denna slutsats behöver Skatterättsnämnden inte pröva övriga villkor i bestämmelsen.

I avgörandet har deltagit Rolf Bohlin, Kristina Harmsen Hogendoorn (ordförande), Anna Sandberg Nilsson, Peter Segefalk, Madelaine Tunudd och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Camilla Sandström.

Senaste förhandsbesked inom Mervärdesskatt

Visa alla
Till toppen