Inkomstskatt: Stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning

Förhandsbeskedet meddelat: 2018-02-09 (dnr 63-17/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket.

Vistelser i Sverige har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse här. Ett indirekt aktieinnehav understigande tio procent i ett svenskt bolag och uppdrag för bolaget har inte ansetts medföra väsentlig anknytning hit.

Lagrum

3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A

Motpart

Skatteverket

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1, 3 och 4 a

                                                                                                                           A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.  

BAKGRUND

Omständigheterna i ärendet

                                                                                                                        Den svenske medborgaren A flyttade den [datum] 2017 till [utlandet] där hans hustru har köpt ett radhus för permanent boende. Sedan [månad] 2017 har han inte tillgång till någon bostad i Sverige.

A och hans hustru äger [mer än 30] procent vardera av aktierna i X AB och A är också styrelseordförande i bolaget. Resterande aktier ägs av hans två vuxna döttrar. X AB ägde tidigare aktier i Y AB och i Z AB som i sin tur ägde aktier i Å AB. Sedan [månad] 2017 är samtliga dessa aktier avyttrade och A:s uppdrag för de tre bolagen avslutade. Samtidigt omvandlades X AB till ett rent holdingbolag utan någon form av närings-verksamhet. Bolaget kommer främst att investera i [utlandet].

A ska bedriva näringsverksamhet i form av (…) i [utlandet]. Han kommer att samarbeta med ett antal svenska affärskollegor. Var och en kommer att ha sin egen firma men för att få enad marknadsföring, sälj, ekonomi och juridik bygger de upp ett gemensamt bolag, Ä AB. Bolagets verksamhet ska bestå av (…). De är [antal] grundare som initialt ska äga [mer än tio] procent vardera av aktierna i bolaget.

De aktier som A erbjudits i Ä AB ägs av X AB. Från den [datum] 2018 har X AB:s aktieinnehav i Ä AB minskat till under tio procent. Utöver innehavet i Ä AB kommer    X AB inte att ha något innehav i ett svenskt bolag som överstiger en procent av kapitalet eller rösterna.

A ska inte ha någon styrelsepost eller anställning i Ä AB. Han kommer att ha en egen firma registrerad i [utlandet] och ska utföra sitt (…)arbete i den egna firman. Arbetet kommer att vara på deltid och kommer att inkludera att mot ersättning marknadsföra, sälja och leverera Ä AB:s erbjudande till kunder i [utlandet] samt utveckla bolagets affärer globalt.

Han önskar att besöka Sverige av familjeskäl och för en årlig semester. Däremot har han inte något behov av att besöka Sverige för arbete.

Frågorna och parternas inställning

                                                                                                                           A vill veta om han anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter att X AB:s aktieinnehav i Ä AB har minskat till under tio procent (fråga 1).

Om fråga 1 besvaras jakande, undrar han om svaret ändras om han inte kvarstår i    X AB:s styrelse (fråga 2).

Han vill också veta om han anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas i Sverige under de tre sommarmånaderna och därutöver gör två besök per år om fem till tio dagar vardera med fyra månader emellan (fråga 3).

Vidare vill han få klarlagt om han anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas här enligt följande alternativ (fråga 4):

a) Maximalt 110 dagar per år, varav 90 dagars sommarsemester samt två besök om maximalt tio dagar vardera och typiskt sett minst 30 dagar mellan varje besök.

b) Maximalt 88 dagar per år, varav 72 dagars sommarsemester samt två besök om maximalt åtta dagar vardera och typiskt sett minst 30 dagar mellan varje besök.

c) Maximalt 72 dagar per år, varav 62 dagars sommarvistelse samt eventuellt ett besök om maximalt tio dagar typiskt sett under perioden november–februari, t.ex. varannan jul.

d) Maximalt 42 dagar per år, varav 35–42 dagars sommarsemester samt eventuellt ett besök om fem till sju dagar typiskt sett under perioden november–februari.

e) Maximalt 16 dagar per år vid anhörigas sjukdom, olycksfall eller dödsfall.

A anser att hans vistelser i Sverige inte ska betraktas som stadigvarande vistelse här och att han inte heller har väsentlig anknytning hit.

Vad gäller fråga 3 anser Skatteverket att A får anses vistas stadigvarande i Sverige med hänsyn till omfattningen och regelbundenheten i vistelserna här. Verket anser däremot att det inte längre föreligger någon väsentlig anknytning till Sverige vid den tidpunkt då aktieinnehavet i Ä AB understiger tio procent.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättsligt

Stadigvarande vistelse

Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs, förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader, att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige (se RÅ 1981 Aa 4). Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).

En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).

En läkare vars arbetstid vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och som på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens tid, omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).

Väsentlig anknytning

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är också obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 §).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).

Skatterättsnämndens bedömning

                                                                                                                      Fråga 3

Den fråga som först ska bedömas är om A ska anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas här under de tre sommarmånaderna och därutöver gör två besök per år om fem till tio dagar vardera med fyra månader emellan.

Frågan avser vistelser i Sverige om maximalt 112 dagar per år fördelat på tre tillfällen. Vistelsen här under sommarmånaderna kommer inte att både föregås och efterföljas av avbrott som är längre än vistelsen. De nämnda avbrotten kan däremot antas bli längre än de två vistelserna i Sverige om fem till tio dagar. Dessutom kommer det att vara ett förhållandevis långt avbrott mellan de två kortare vistelserna här.

Enligt Skatterättsnämndens mening kommer vistelsen i Sverige inte att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande.

Fråga 4 a

Nästa fråga som ska bedömas är om A ska anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas här maximalt 110 dagar per år, varav 90 dagars sommarsemester samt två besök om maximalt tio dagar vardera och typiskt sett minst 30 dagar mellan varje besök. Vad gäller den frågan anser Skatterättsnämnden att det saknas skäl att göra en annan bedömning än avseende fråga 3.

Fråga 1

Därefter ska bedömas om A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter att    X AB:s aktieinnehav i Ä AB har minskat till under tio procent.

Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i X AB kan aktieinnehavet och styrelse-uppdraget i det bolaget inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här i den mening som avses i 3 kap. 7 § (se RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). I och med att aktieinnehavet i Ä AB har minskat till under tio procent kan innehavet i sig inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Med hänsyn till de uppgifter som lämnats om uppdragen som han genom sin [utländska] firma ska utföra för Ä AB kan inte heller uppdragen tillsammans med aktieinnehavet anses ge honom ett sådant inflytande.

Skatterättsnämnden anser vidare att aktieinnehavet och de nämnda uppdragen inte innebär att det föreligger sådant ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden som medför väsentlig anknytning till Sverige (jfr HFD 2013 ref. 4 där den skattskyldige även hade ställningen som tidigare anställd och skulle kvarstå som ledamot av Sveriges Advokatsamfund).

X AB kommer inte att ha några andra innehav i svenska bolag som överstiger en procent av kapitalet. Sådana innehav får betraktas som rena kapitalplaceringar.

Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Frågorna 2 och 4 b–e

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2 och med hänsyn till svaret på fråga 4 a förfaller frågorna 4 b–e.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.

Prenumerera (RSS) | Om kakor (Cookies)