Frågorna 1, 3 och 4 – samma eller likartad verksamhet?
Eftersom sökandena är verksamma i betydande omfattning i X AB är deras aktier i respektive ägarbolag kvalificerade andelar förutsatt att utomståenderegeln inte är tillämplig. Av praxis framgår att regeln även kan tillämpas på andelar i holdingbolag som i sin tur äger andelar i ett annat fåmansföretag där ägaren är verksam i betydande omfattning (jfr RÅ 2007 not. 1).
Utifrån förutsättningarna i ärendet har det efter utgången av beskattningsåret 2022 funnits ett sådant utomstående ägande i X AB som avses i 57 kap. 5 § för det fall samtliga aktier som familjen F äger beaktas. Vid den bedömningen är det av avgörande betydelse om Y AB kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet som X AB. En prövning av om X AB och Y AB ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet ska bedömas i förhållande till delägarna i Y AB och syftet med bestämmelserna i 57 kap. ska tillmätas avgörande betydelse.
Omständigheterna nu liknar till viss del omständigheterna i HFD 2023 ref. 11 eftersom ett fåmansföretag, med andelsägare som är verksamma i bolaget i betydande omfattning, genom nyemission har förvärvat aktier i ett annat fåmansföretag. I förevarande fall när en extern part erbjudits att investera i ett annat företag saknas anledning att beträffande nyemissionen ha en annan utgångspunkt för bedömningen än den som anges i domen.
Till skillnad mot HFD 2023 ref. 11 finns emellertid i detta ärende även ett direkt ägande i den krets som ska beaktas vid prövningen av utomståenderegeln och frågan är vilken betydelse detta har för bedömningen.
Utgången i det målet bör bl.a. ha sin förklaring i att inkomster med anledning av arbetsinsatser av delägarna till Å AB bedömdes komma att omfattas av bestämmelserna i 57 kap. För delägarna i Y AB gäller emellertid att en del av inkomsterna från X AB riskerar att inte beskattas enligt detta regelverk för det fall bolagen inte bedöms bedriva samma eller likartad verksamhet. Delägarna i Y AB är inte verksamma i X AB men har enligt utgångspunkterna för bedömningen tillförts vinstmedel som härrör från deras arbetsinsatser i Y AB.
Vid sådana förhållanden och vid en sådan struktur bör det generellt sett finnas en risk för den typ av inkomstomvandling som regelverket i 57 kap. har till syfte att förhindra. Att det direkta ägandet, som i förevarande fall, har uppkommit först efter en viss tid när det bara fanns ett indirekt ägande, kan sett till syftet med bestämmelserna inte ha någon betydelse. Eftersom det är ett schablonmässigt regelverk kan inte heller den omständigheten att omfattningen av det direkta ägandet i X AB är relativt litet ha någon betydelse.
Det ovan anförda innebär enligt Skatterättsnämndens uppfattning att X AB och Y AB bedriver samma eller likartad verksamhet. Vid en sådan slutsats går det enligt nämndens mening inte heller att skilja mellan ett direkt och ett indirekt ägande vid beräkning av det utomstående ägandet. Utifrån de redovisade omständigheterna i ärendet innebär detta att utomståenderegeln kan bli tillämplig först efter 2027.
Med ovanstående svar förfaller frågorna 2 och 5.
I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg (skiljaktig mening), Christina Eng (ordförande), Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell (skiljaktig mening)
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Skiljaktig mening
Mattias Dahlberg och Ulla Werkell är skiljaktiga och anför med instämmande av Krister Rentrop följande.
Såsom majoriteten konstaterat motsvarar omständigheterna i detta fall omständigheterna i HFD 2023 ref. 11 med den skillnaden att passiva delägare äger aktier såväl direkt som indirekt. Vidare ska beaktas att Högsta förvaltningsdomstolen i domen uttalar att prövningen av om företag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet ska göras i förhållande till delägare i det bolag som i detta fall motsvarar Y AB.
Det är emellertid enligt vår mening svårt att motivera att beskattningssituationen för de delägare som är verksamma i betydande omfattning i X AB ska bli olika beroende på om företagets passiva delägare äger aktierna endast indirekt eller såväl indirekt som direkt. Motivet till utomståenderegeln gör sig gällande i lika hög grad i båda situationerna och det är heller inte någon skillnad vad gäller risken för omvandling av arbetsinkomster hänförliga till arbetsinsatser i X AB i något av fallen. Om det vid en sådan struktur kan finnas risk för inkomstomvandling gäller det i så fall arbete som rör ett annat fåmansföretags verksamhet och ytterst andra delägares beskattning än sökandenas. Detta kan inte vara en omständighet som ska påverka bedömningen i nu aktuellt sammanhang.
En sådan slutsats är enligt vår mening förenlig med Högsta förvaltningsdomstolen bedömning i ovan angivna dom eftersom domen bör tolkas som att prövningen av vad som är samma eller likartad verksamhet i viss mån är en annan vid tillämpning av utomståenderegeln i 57 kap. 5 § jämfört med en prövning i övrigt enligt 4 §.
Det ovanstående innebär att samtliga aktier som ägs av familjen F ska beaktas vid beräkning av det utomstående ägandet.
Med detta svar förfaller frågorna 3 och 4 men det krävs en prövning av om sökandens andelar ändå ska anses som kvalificerade till följd av särskilda skäl (fråga 2).
Bestämmelsen om särskilda skäl syftar till att förhindra att utomståenderegeln kringgås och innebär att den skattskyldige ska redovisa omständigheter som på något sätt skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner trots att ägarförhållandena talar mot att sådana förmåner skulle uppkomma. Som exempel på vad som kan vara särskilda skäl nämns i förarbetena förekomsten av aktier som ger olika utdelning och inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet (prop. 1989/90:110 del 1 s. 468 och 704).
Enligt förutsättningarna i ärendet ger aktierna i X AB lika rätt till utdelning och det finns inte heller några inbördes avtal eller liknande som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet som kan föranleda otillbörliga skatteförmåner.
Omständigheterna i övrigt är inte heller sådana att det är fråga om något kringgående av utomståenderegeln gällande X AB.