Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Fråga om fåmansföretag bedriver samma eller likartad verksamhet.
Fråga 1
A:s aktier i X AB är kvalificerade andelar.
A äger ett flertal olika fåmansföretag. Han har nu för avsikt att minska antalet bolag och överväger därför att sälja aktierna i sitt helägda X AB. X AB äger hälften av aktierna i fastighetsbolaget Y AB. Den andra hälften av detta bolag ägs indirekt av en annan fysisk person som inte är närstående till A.
Y AB äger en fastighet vars drift och skötsel, liksom administrationen av bolaget, ombesörjs av externa parter. A har inte varit verksam i betydande omfattning i X AB eller i Y AB.
Y AB, som bildades i februari 2015, har vid ett par tillfällen under 2015 i samband med förvärvet av fastigheten lånat sammanlagt (…) kr av Z AB med villkor om marknadsmässig ränta. Z AB ägs i sin helhet av A och hans aktier i företaget är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
En delåterbetalning om (…) kr av lånen gjordes i januari 2016 efter att Y AB erhållit ett banklån med fastigheten som säkerhet. På Y AB:s bolagsstämma i juni 2016 beslutades om utdelning om totalt (…) kr. Några andra överföringar har inte gjorts från Y AB till X AB. Det har inte heller i övrigt förekommit några transaktioner mellan X AB och andra bolag i koncernen.
A vill veta om utlåningen av medel från Z AB till Y AB innebär att hans aktier i X AB är kvalificerade andelar (fråga 1) eller om aktierna i X AB är kvalificerade andelar på grund av att andra av honom ägda bolag bedriver samma typ av verksamhet i form av fastighetsförvaltning (fråga 2). För det fall aktierna inte är kvalificerade enligt 57 kap. vill A att en prövning görs av om reglerna i lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) kan anses tillämpliga (fråga 3).
A anser inte att aktierna i X AB är kvalificerade andelar bl.a. eftersom det inte är detta bolag som mottagit medel från bolag där hans aktieinnehav är kvalificerat.
Skatteverket har motsatt uppfattning. Genom lån och efterföljande utdelning har kapital som genererats i verksamhet som kan hänföras till A:s arbetsinsatser överförts till X AB. Enligt praxis bedriver därmed X AB samma eller likartad verksamhet som Z AB.
Ingen av parterna anser att skatteflyktslagen är tillämplig.
Enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 IL är en andel i ett fåmansföretag kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
I förarbetena när bestämmelsen infördes sägs bl.a. att syftet är att karenstiden ska förlängas om den skattskyldige eller närstående fortsätter med samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag då det annars kunde bli möjligt att flytta verksamheten mellan olika företag och spara arbetsinkomsten i ett vilande företag (prop. 1989/90:110 del 1 s. 703 f.).
Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (jfr RÅ 2010 ref. 11 I–V).
Det är därvid tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (jfr HFD 2011 ref. 75). I tidigare avgöranden har bl.a. utlåning förekommit mellan de företag som ska jämföras och bedömningen har blivit att företagen ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet (jfr RÅ 2010 ref. 11 V). Villkoret har ansetts uppfyllt även om företagen bedriver verksamheter av skilda slag (jfr HFD 2012 ref. 67 I).
Enligt Skatterättsnämndens mening bör i dessa sammanhang mot bakgrund av bestämmelsernas syften någon skillnad inte göras mellan kapital som förs över i form av lån och kapital som förs över i form av utdelning eller tillskott.
Även om lånet i sig inte innebär att utrymmet för utdelning ökar bidrar lånet till vinstgenerering som i sin tur möjliggör vidareutdelning. Det innebär för bedömningen i detta fall att kapital som genererats i Z AB, där A varit verksam i betydande omfattning, förts till Y AB genom lån och därefter till X AB genom utdelning. Av praxis följer då att samtliga dessa bolag anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda är A:s aktier i X AB kvalificerade andelar. Fråga 1 ska således besvaras jakande och frågorna 2 och 3 förfaller.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell (skiljaktig mening).
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop (avvikande mening).
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Ulla Werkell är skiljaktig och anför med instämmande av Krister Rentrop följande.
Såsom majoriteten anför följer av praxis att det är tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga. I två tidigare avgöranden har dessutom utlåning förekommit mellan de företag som ska jämföras och bedömningen har i dessa fall blivit att företagen ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet (RÅ 2010 ref. 11 V och HFD 2012 ref. 67 I). Frågan är emellertid vilken betydelse som själva utlåningen haft för utgången i målen eftersom kapital tidigare hade överförts mellan bolag på annat sätt.
Enligt förutsättningarna i detta ärende har det inte förekommit några andra transaktioner mellan Z AB och Y AB än de aktuella lånen. Y AB har visserligen efter man upptagit lån delat ut medel till X AB och på så sätt överfört kapital vilket i dessa sammanhang kan innebära att fråga är om samma eller likartad verksamhet. Om utlåningen av medel ska bedömas på annat sätt än t.ex. utdelning kan X AB och Z AB emellertid inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet vid en prövning av 57 kap. 4 § första stycket 1.
En utlåning av medel innebär till skillnad mot exempelvis utdelning inte någon förmögenhetsöverföring och lånet i sig skapar inte något utrymme för utdelning hos låntagaren. Utdelningsutrymmet är lika stort före som efter utlåningen.
Ett lån kan vidare normalt sett inte heller innebära att långivarens verksamhet delas upp eller flyttas från ett fåmansföretag till ett annat. Lån bör i dessa sammanhang istället bedömas som vilken transaktion som helst mellan de företag som ska jämföras och sker en sådan transaktion på marknadsmässiga villkor kan det inte bli fråga om samma eller likartad verksamhet (jfr RÅ 2007 not. 66 och HFD 2012 not. 25).
Utifrån hur förutsättningarna i detta ärende måste uppfattas, att lånen i fråga är normala affärstransaktioner med marknadsmässiga villkor, gör jag bedömningen att utlåningen inte innebär att fråga är om samma eller likartad verksamhet. Utlåningen innebär således inte att A:s aktier i X AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 (fråga 1).
Av praxis följer vidare att enbart det förhållandet att de bolag som ska jämföras enligt normalt språkbruk kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet innebär inte att aktier kan anses som kvalificerade andelar av den anledningen (jfr RÅ 1999 ref. 28). Med denna utgångspunkt måste fråga 2 besvaras nekande.
I likhet med parterna anser jag avslutningsvis att skatteflyktslagen (fråga 3) inte är tillämplig.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.