En indragning av samtliga aktier av ett slag har inte föranlett någon beskattning av aktieägaren. Kvarvarande gränsbelopp i form av sparat utdelningsutrymme går förlorat och omkostnadsbeloppet förbrukas avseende de indragna aktierna.
Fråga 1
Indragningen av A-aktierna föranleder inte någon beskattning av A.
Fråga 2
Vid indragning av A-aktierna efter att utdelning på aktierna skett samma beskattningsår går kvarvarande gränsbelopp i form av sparat utdelningsutrymme förlorat. B-aktierna påverkas inte av indragningen i detta hänseende.
Fråga 3
Omkostnadsbeloppet för A-aktierna förbrukas vid den kapitalvinstberäkning som ska göras med anledning av indragningen. Omkostnadsbeloppet för B-aktierna påverkas inte.
Fråga 4
En återbetalning motsvarande omkostnadsbeloppet för A-aktierna förändrar inte svaren på frågorna 1–3.
A äger samtliga … aktier i X AB. Aktierna är fördelade på … A-aktier och … B-aktier. De är kvalificerade andelar hos A.
A-aktierna har tio röster vardera medan B-aktierna har en röst. A-aktierna berättigar till tio gånger så hög utdelning per aktie som B-aktierna.
Den beskrivna uppdelningen på olika aktieslag har funnits länge. När det numera endast finns en aktieägare fyller uppdelningen ingen funktion utan föranleder tvärtom vissa negativa skatterättsliga effekter.
En utdelning fördelas med ca 46 procent på A-aktierna trots att de endast utgör ca 8 procent av antalet aktier i bolaget. Eftersom X AB historiskt sett har lämnat höga årliga utdelningar har A flera år fått ta upp viss del av utdelningen på A-aktierna som inkomst av tjänst trots att det funnits ett sparat utdelningsutrymme avseende B-aktierna.
Situationen upplevs som olycklig eftersom den effektiva skattekostnaden blir hög samtidigt som de olika aktieslagen föranleder merarbete vid beräkning av gränsbelopp och efterföljande redovisning i inkomstdeklarationen.
A planerar därför att efter en utdelning som kommer att rymmas inom det gränsbelopp som belöper på A-aktierna för det aktuella beskattningsåret låta bolaget genomföra en riktad indragning av samtliga A-aktier inom ramen för en minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551).
Minskningsändamålet kommer i första hand att vara avsättning till fritt eget kapital enligt första stycket 2. A kommer då inte att få någon återbetalning för de aktier som dras in. Hans förmögenhetsställning försämras dock inte eftersom han alltjämt äger 100 procent av X AB ….
Som alternativ kan minskningsändamålet i stället bli återbetalning till aktieägare enligt första stycket 3.
A vill veta om indragningen av A-aktierna kommer att föranleda någon beskattning av honom (fråga 1). Han vill också veta hur kvarvarande gränsbelopp (sparat utdelningsutrymme) och omkostnadsbelopp för A- och B-aktierna påverkas (fråga 2 respektive 3). Slutligen undrar A hur svaren på frågorna 1–3 påverkas om han får en återbetalning med ett belopp motsvarande hans omkostnadsbelopp på A-aktierna vid indragningen (fråga 4).
A anser inte att indragningen medför någon beskattning av honom. Sparat utdelningsutrymme och omkostnadsbelopp avseende A-aktierna förloras medan varken sparat utdelningsutrymme eller omkostnadsbelopp avseende B-aktierna påverkas. Frågorna bör besvaras på samma sätt även om han får en återbetalning motsvarande omkostnadsbeloppet på A-aktierna.
Skatteverket delar sökandens uppfattning om konsekvenserna av transaktionerna.
Frågorna 1 och 3
I 44 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster.
Vad som sägs om kapitalvinster i kapitlet gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster (2 §).
Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (3 §).
Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och omkostnadsbeloppet (13 §).
Bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster (23 §).
Bestämmelsen i 3 § omfattar även indragning av aktier (jfr prop. 1990/91:54 s. 312). När en nedsättning av aktiekapitalet sker genom indragning av aktier utan återbetalning anses aktierna normalt avyttrade för noll kronor (a. prop. s. 252).
Av RÅ 2000 not. 38 framgår dock att synsättet att aktierna avyttrats för noll kronor kan ha undantag. I målet hade ett dotterbolags samtliga aktier i moderbolaget dragits in. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att situationen var speciell och att det för dotterbolagets del var fråga om en avhändelse av värden som borde föranleda beskattning som om aktierna, i stället för att dras in, hade sålts till det marknadspris som skulle ha gällt om indragningen inte ägt rum.
I det här fallet ska samtliga A-aktier dras in. Det är dock inte fråga om någon avhändelse av värden för sökanden. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning saknas därför skäl att frångå synsättet att aktierna anses avyttrade för noll kronor.
För A:s del resulterar kapitalvinstberäkningen i en kapitalförlust motsvarande omkostnadsbeloppet för samtliga A-aktier. Med hänsyn till att hans förmögenhetsställning inte förändras genom indragningen är förlusten inte verklig och därmed inte avdragsgill. A-aktiernas omkostnadsbelopp får anses förbrukat medan B-aktiernas omkostnadsbelopp kvarstår oförändrat.
Fråga 2
Gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme beräknas för varje aktieslag för sig och fördelas på A- respektive B-aktierna utifrån denna beräkning (jfr 57 kap. 12 och 13 §§ samt RÅ 1999 ref. 70).
Ett eventuellt outnyttjat gränsbelopp eller sparat utdelningsutrymme avseende A-aktierna går förlorat när de aktierna dras in. Utdelningsutrymmet avseende B-aktierna påverkas inte av indragningen.
Fråga 4
Om A vid indragningen av A-aktierna får en återbetalning med ett belopp motsvarande de aktiernas omkostnadsbelopp får aktierna anses avyttrade för det beloppet. Kapitalvinstberäkningen resulterar då varken i vinst eller förlust. Indragningen föranleder alltså inte heller enligt detta alternativ någon beskattning av A.
Det sagda innebär att omkostnadsbeloppet för A-aktierna förbrukas. B-aktiernas omkostnadsbelopp kvarstår oförändrat.
Outnyttjat gränsbelopp eller sparat utdelningsutrymme för respektive aktieslag påverkas inte av återbetalningen i sig. Det förhållandet att A-aktierna dras in medför dock, som Skatterättsnämnden konstaterat i motiveringen till svaret på fråga 2, att ett eventuellt outnyttjat gränsbelopp eller sparat utdelningsutrymme avseende de aktierna går förlorat medan utdelningsutrymmet avseende B-aktierna inte påverkas.
Svaren på frågorna 1–3 ändras därmed inte om A vid indragningen av A-aktierna får en återbetalning med ett belopp motsvarande omkostnadsbeloppet för de aktierna.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Christina Eng, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Merja Lohela och Robert Påhlsson.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
