X AB är ett bolag som inte är ett fåmansföretag enligt definitionen av sådana företag i 56 kap. 2 § IL. Bolaget har kvarstående underskott från tidigare beskattningsår om ca en miljon kr. Avsikten är att bolagets VD, som haft ställning som företagsledare i bolaget sedan år 2004, ska köpa samtliga övriga ägares aktier i bolaget.

Ägarförändringen medför enligt ansökan att 40 kap. 11 § blir tillämplig. Det innebär att avdragsbegränsning för underskottet i form av beloppsspärren enligt kapitlets 15—17 §§ inträder för bolaget. Av 40 kap. 13 § IL framgår att 11 § inte ska tillämpas i vissa situationer. X AB vill få klarlagt om undantaget i 13 § första stycket andra meningen är tillämplig dvs. om bolagets VD, som får det bestämmande inflytandet genom ägarförändringen, har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren i den mening som avses i bestämmelsen.

Bolaget gör gällande att det är fallet eftersom det enligt undantagsbestämmelsens ordalydelse inte krävs att företaget ifråga är ett fåmansföretag.

Skatteverket anser att undantaget vid företagsledares förvärv i 40 kap. 13 § IL bara avser den som har väsentligt inflytande i ett fåmansföretag enligt definitionen av företagsledare i 56 kap. 6 §.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

X AB är ett underskottsföretag enligt 40 kap. 4 § IL. Av kapitlets 11 § framgår att det inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av en fysisk person. Undantag från tillämpning av 11 § görs enligt 13 § bl.a. när den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under viss tid dessförinnan. Frågan i ärendet är om undantaget för företagsledares förvärv är tillämpligt även när som i detta fall bolaget inte är ett fåmansföretag.

Ordalydelsen i 40 kap. 13 § IL jämfört med definitionen av företag i kapitlets 3 § motsäger inte bolagets uppfattning att begreppet företagsledare i bestämmelsen inte är begränsad till att avse företagsledare i fåmansföretag.

Begreppet företagsledare är inte preciserat närmare i 40 kap. IL. Det innebär att det finns anledning att tolka begreppet företagsledare i enlighet med vad som gäller i IL i allmänhet. I 2 kap. IL finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Kapitlets 1 § innehåller också hänvisningar till definitioner och förklaringar som tagits in i paragrafer i andra kapitel. En sådan hänvisning är till företagsledare i 56 kap. 6 §. Enligt den bestämmelsen används företagsledarbegreppet i fråga om fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Av förarbetena till 2 kap. 1 § framgår att definitioner eller förklaringar som tagits in i andra kapitel har generell giltighet om inte annat anges. Hänvisningarna i paragrafen till andra lagrum är en vägledning för att läsaren ska hitta till definitionerna och förklaringarna ifråga (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 18).

Den aktuella undantagsregeln infördes år 1998 i 5 § andra stycket lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Där angavs uttryckligen att en förutsättning för bestämmelsens tillämpning var att den nya ägaren varit företagsledare enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 kommunalskattelagen (1928:370), dvs. enligt den bestämmelse som motsvarar 56 kap. 6 § IL. Det innebar alltså en begränsning i förhållande till hur företag definierades i 1993 års lag och numera i 40 kap. 3 § IL. Hänvisningen till bestämmelsen i kommunalskattelagen var nödvändig eftersom underskottsreglerna fanns i en särskild lag.

Att det var för företagsledare i fåmansföretag som undantaget tillkom framgår av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1998/99:7 s.27 f . och 30). I förarbetena till IL sägs inte något om att det fanns någon avsikt att ändra undantagsbestämmelsens innehåll (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 472).

Sammanfattningsvis kan Skatterättsnämnden konstatera att det finns en förklaring av begreppet företagsledare i IL i 56 kap. 6 § som har generell giltighet i lagen om annat inte anges. Det framgår inte av vare sig lagtext eller förarbeten att begreppet har en annan innebörd i 40 kap. Med hänsyn härtill finner Skatterättsnämnden att undantagsregeln i fråga ska läsas så att den bara avser företagsledare i fåmansföretag. Undantaget är därför inte tillämpligt vid det tilltänkta aktieförvärvet.

 
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Bergman