Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Personer som övergått från att ha varit anställda till att via egna nybildade bolag bli underentreprenörer till den tidigare arbetsgivaren, har ansetts utöva självständigt bedriven verksamhet.
Frågorna 1 och 2
Inkomsterna ska beskattas hos sökandebolagen.
Fråga 3 avvisas.
[Bolaget] A AB med det helägda dotterbolaget B AB tillverkar (…) produkter. Verksamheten bedrivs i [ort] och i [ort].
[Verksamheten i A AB] kommer i fortsättningen att bedrivas i B AB. A AB kommer enbart att äga och förvalta den fastighet där produktionen i [ort] bedrivs.
B AB kommer att behålla en del av tillverkningen i [ort]. Bolaget kommer därvid att ha behov att anlita utomstående som underleverantörer.
Mot denna bakgrund överväger några tidigare anställda i A AB att via egna nybildade bolag starta viss (…) verksamhet och bl.a. uppträda som underentreprenörer till B AB. De nybildade bolagen benämns X AB och Y AB.
Av uppgifterna i ansökan om de verksamheter som ska bedrivas i de nybildade bolagen kompletterat med utkast till avtal om förvärv från A AB av bl.a. inventarier och hyra av lokaler från samma bolag samt leveransavtal med B AB, m.m. framgår bl.a. följande.
D avser att bilda X AB tillsammans med ytterligare (…) personer. Bolaget kommer att [hantera produkter] som B AB ska tillverka. B AB förbinder sig att under en period av tre år tillgodose sitt behov av dessa tjänster genom att köpa dem från X AB. Därutöver kommer X AB att dels erbjuda motsvarande tjänster till kunder fristående från B AB, dels köpa in [egna produkter och hantera dem].
E och några ytterligare personer avser att bilda Y AB. Bolaget kommer att producera [viss produkt]. [Produkten] kommer att säljas såväl till B AB som till andra köpare. B AB förbinder sig att under en tidsperiod av tre år köpa sitt behov av [produkten] från Y AB.
Alla avtal ska ingås på marknadsmässiga villkor.
X AB och Y AB vill veta om de ersättningar de får från B AB ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet hos bolagen eller om de kan anses utgöra lön till delägarna i X AB och Y AB (frågorna 1 och 2). B AB frågar om bolaget kommer att påföras arbetsgivaravgifter med ersättningarna till X AB och Y AB som underlag (fråga 3).
Båda parter anser att förutsättningar för att inkomsterna ifråga ska beskattas hos X AB respektive Y AB föreligger.
Frågorna 1 och 2
Hinder anses i princip inte föreligga att – med verkan även i beskattningshänseende – i aktiebolagets form bedriva verksamhet som i allt väsentligt bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Vid beskattningen har emellertid i vissa fall bortsetts från aktiebolaget och ägaren av bolaget har påförts de inkomster som härrör från verksamheten. Frågan huruvida beskattningen ska ske hos bolaget eller hos ägaren personligen har regelmässigt avgjorts på grundval av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter.
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. I ärendet aktualiseras främst självständighetsrekvisitet.
Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det enligt paragrafens andra stycke särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.
Av de uppgifter som lämnats om hur verksamheterna i X AB och Y AB ska bedrivas framgår att de under ett inledningsskede kommer att vara beroende av uppdrag från B AB och att de arbetsuppgifter som delägarna i de båda bolagen ska utföra till stor del motsvarar sådana de tidigare haft som anställda i A AB. Till det kommer att lokalerna hyrs från A AB och att inventarier m.m. övertas från samma bolag.
Med hänsyn till att alla avtal kommer att vara marknadsmässiga och att X AB och Y AB redan från det att verksamheterna startas kommer att erbjuda sina produkter på den öppna marknaden anser Skatterättsnämnden att kravet på självständighet vid en helhetsbedömning ändå kommer att uppfyllas (jfr RÅ 2001 ref. 25). Mot denna bakgrund och med beaktande av vad som anförts i övrigt finner Skatterättsnämnden att inkomsterna i fråga ska beskattas i aktiebolagen.
Fråga 3
Av 1 § första stycket lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor följer att förhandsbesked inte kan lämnas i frågor avseende arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.