Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Förvärvet av fastigheten innebär inte att A blir obegränsat skattskyldig i Sverige.
A är svensk medborgare. Han har vid olika tillfällen varit utflyttad från Sverige, senast sedan 2001 då han tillsammans med sin hustru B flyttade till [land i Europa] där makarna fortfarande bor. De är idag endast begränsat skattskyldiga i Sverige.
Enligt A har hans hustru för avsikt att tillbringa mer tid i Sverige för att kunna umgås med barnbarn som är bosatta här. Hennes tänkta vistelser i Sverige kommer innebära att hon anses obegränsat skattskyldig här på grund av stadigvarande vistelse. Skatterättsnämnden har i ett tidigare förhandsbesked funnit att B:s stadigvarande vistelse inte kommer innebära att A är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit (dnr 126-23/D).
En av makarnas (…) vuxna söner har under 2025 förvärvat en fastighet i (…). Fastigheten har ett uppskattat marknadsvärde om ca (…) kr och en tomtareal om ca (…) kvm. Byggnaderna på tomten är byggda på (…)-talet respektive (…). De bedöms inte lämpliga att användas för åretruntbruk.
Makarna har för avsikt att förvärva fastigheten från sonen och bosätta sig där. Deras bosättning är tänkt att ske under 2026 efter att befintliga byggnader rivits och en ny vinterbonad bostad färdigställts. Kostnaderna för rivning och nybyggnation förväntas uppgå till ett inte obetydligt belopp. Under rivningen och byggnationen på fastigheten tänker makarna bo kvar i sin nuvarande permanentbostad i [land i Europa].
Förvärvet av fastigheten kommer att vara villkorat av att A inte anses som obegränsat skattskyldig redan till följd av förvärvet.
A vill veta om makarnas förvärv av fastigheten, som de vid en senare tidpunkt tänker bosätta sig på, innebär att han får väsentlig anknytning redan vid förvärvet.
Varken sökanden eller Skatteverket anser att detta blir fallet.
Av 3 kap. 3 § första stycket 1 och 3 inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att en person är obegränsat skattskyldig om den är bosatt i Sverige eller om den tidigare har varit bosatt här och har väsentlig anknytning hit.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bland annat beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet varför alla omständigheter av betydelse måste beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).
Beträffande bostäder i Sverige framgår av praxis att om en tidigare permanentbostad behålls efter utflyttningen medför det normalt väsentlig anknytning hit (se t.ex. HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger däremot i regel inte väsentlig anknytning (se t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27).
Skatterättsnämnden har tidigare funnit att B:s stadigvarande vistelse i Sverige inte medför att A blir obegränsat skattskyldig här (dnr 126-23/D). I den bedömning som nu ska göras tillkommer ett förvärv av en fastighet där en bostad ska byggas som på sikt är tänkt att användas av makarna (…) som permanentbostad.
Innehav av en permanentbostad i Sverige har i praxis bedömts ha stor betydelse vid prövningen av väsentlig anknytning. Detta gäller emellertid situationen då någon behåller en tidigare permanentbostad efter att ha flyttat ut från landet. Personen anses då på ett påtagligt sätt ha visat att man inte är beredd att bryta banden med Sverige. Denna omständighet har utgjort en tungt vägande faktor vid den samlade bedömningen av anknytningen till Sverige (se RÅ 2009 not. 84).
I en situation som den nu aktuella gör detta resonemang sig inte gällande. A är vid förvärvet av fastigheten begränsat skattskyldig här. Det finns då inte skäl att lägga motsvarande vikt vid ett förvärv även om det på fastigheten i framtiden ska finnas en bostad som ska användas som permanentbostad.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna i detta fall kan A inte anses få väsentlig anknytning till Sverige redan vid köp av fastigheten.
I avgörandet har deltagit Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
