Väsentlig anknytning
(Dnr 22-25/D)Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
Reglerna om etableringsfrihet i EG-fördraget har inte ansetts hindra Sverige från att vid beskattningen (avdrag för underskott respektive rätt till avräkning för
utländsk skatt) behandla ett svenskt moderbolags etablering i utlandet genom en utländsk filial annorlunda än samma etablering genom ett dotterbolag.
Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för
dotterbolagets underskott.
Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.
Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat
medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån
etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks &
Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att
Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför
inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller,
utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets
underskott.
Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om
fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det
utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en
följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva
lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr
EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes
och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).
I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Roupe
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Frågor om beskattning, avdrag, SLP m.m. vid avsättning enligt utländsk pensionsordning.