En beskattning av 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst har inte ansetts utgöra ett sådant undantagsfall som gör att utomståenderegeln blir tillämplig trots att det utomstående ägandet inte har förelegat under hela den föregående femårsperioden.
Utomståenderegeln är tillämplig först när den tid som anges i 57 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) löpt ut.
Omständigheterna i ärendet
A ägde tidigare samtliga aktier i X AB där han varit och fortfarande är verksam i betydande omfattning. Under år 2012 överlät han [mer än 30] procent av aktierna i bolaget till (…) företaget Y. Överlåtelsen medförde en skattepliktig kapitalvinst för A på ca (…) miljoner kr varav 100 inkomstbasbelopp, motsvarande ca 5,5 miljoner kr, ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap. 22 §.
Y ägs (…)av [personer] som inte är närstående till A. De är inte, och har inte heller tidigare varit, verksamma i X AB eller i något annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
A vill veta om utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig redan fr.o.m. inkomståret 2013. Enligt hans uppfattning är så fallet eftersom han för beskattningsåret 2012 kommer att ta upp ett belopp motsvarande 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Det innebär att den vinstgenerering som hans arbete kan ha bidragit till därmed skattas av i enlighet med 57 kap. 22 §.
Enligt Skatteverkets mening kan utomståenderegeln inte anses tillämplig då det utomstående ägandet inte har varat under hela den i 57 kap. 5 § angivna tidsperioden. Omständigheterna kan enligt verket inte heller jämföras med dem i RÅ 2001 ref. 37 II då A inte har avyttrat samtliga sina aktier i bolaget.
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i det fåmansföretag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska enligt 57 kap. 5 § första stycket en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Bakgrunden till detta undantag är att risken för omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster blir mindre om utomstående äger minst 30 procent av aktierna i företaget, eftersom utdelning och kapitalvinst också tillfaller dessa ägare (prop. 1989/90:110 del 1 s. 468).
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2001 ref. 37 I uttalat att något oeftergivligt krav på att det utomstående ägandet ska ha förelegat under hela den angivna tidsperioden inte kan utläsas av lagtexten. Omständigheterna i det enskilda fallet kan därför undantagsvis vara sådana att utomståenderegeln är tillämplig trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden. En sådan omständighet ansågs föreligga när den vinstgenerering som en persons arbetsinsats i företaget kan ha medfört har realiserats genom en avyttring av samtliga hans aktier under perioden. Enligt domstolen finns inte anledning att vid tillämpningen innefatta tid som ligger före den tidpunkt då den skattskyldiges ägarintressen i bolaget definitivt har avbrutits genom avyttring till utomstående (jfr RÅ 2001 ref. 37 II).
Av den s.k. takregeln i 57 kap. 22 § framgår att en kapitalvinst på en kvalificerad andel inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för avyttringsåret.
A är verksam i betydande omfattning i X AB varför hans aktier i bolaget är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 om inte utomståenderegeln i kapitlets 5 § är tillämplig. Under år 2012 avyttrade han [mer än 30 procent] av samtliga aktier i bolaget till utomstående. Det innebär att han ska ta upp ett belopp motsvarande 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst.
Frågan är om den omständigheten medför att utomståenderegeln kan anses tillämplig redan fr.o.m. beskattningsåret 2013 trots att utomstående inte ägt aktier i X AB under hela den föregående femårsperioden.
Även om utomståenderegeln i undantagsfall ansetts tillämplig trots att det utomstående ägandet inte har förelegat under hela denna tidsperiod ger praxis uttryck för en restriktiv bedömning (jfr t.ex. RÅ 2008 ref. 58, RÅ 2007 not. 2 och HFD 2012 not. 52).
Omständigheterna i detta fall kan enligt Skatterättsnämndens mening inte anses vara av sådant slag att undantag bör göras. Frågan ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lohela, Påhlsson, Werkell (skiljaktig)
Sekreterare och föredragande: Alfreds (avvikande mening)
Werkell är med instämmande av Alfreds skiljaktig och anför följande.
Ett av motiven bakom takregeln i 57 kap. 22 § var att kapitalvinster inte skulle beskattas som arbetsinkomst i sin helhet när vinsten var så stor att den uppenbarligen inte kunde utgöra sparad arbetsinkomst (prop. 1990/91:54 s. 222).
På motsvarande sätt saknas, enligt motiven till utomståenderegeln, anledning att beskatta en kapitalinkomst som tjänsteinkomst när kapitalinkomsten tillfaller utomstående i en sådan omfattning att majoritetsägarens andel blir mindre än nettobehållningen av ett motsvarande löneuttag (prop. 1989/90:110 del 1 s. 704).
A kommer på grund av aktieförsäljningen år 2012 att beskattas för den vinstgenerering som hans arbete kan ha bidragit till fram till den tidpunkten och fem år framåt.
Den vinstgenerering som hans arbetsinsatser kan komma att medföra för tid efter aktieförsäljningen kommer att tillfalla de utomstående ägarna i en sådan omfattning att det inte innebär någon fördel för A att ta utdelning eller kapitalvinst i stället för ett motsvarande löneuttag.
Mot bakgrund av syftet med utomståenderegeln bör enligt min mening undantag från att beakta hela femårsperioden kunna göras i ett fall som det föreliggande där den vinstgenerering som härrör från tiden före det att utomstående blev ägare till aktier i bolaget har skattats av med maximalt belopp i inkomstslaget tjänst (jfr RÅ 2001 ref. 37).
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
