Ett indirekt innehav av en mindre aktiepost i en koncern har, sammantaget med bl.a. anställning och styrelseuppdrag i koncernen, inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga 1
A ska efter utflyttning till Danmark inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A, som är svensk medborgare, bor och arbetar i Sverige. Han är anställd i holdingbolaget X AB där han ansvarar för ekonomin inom X-koncernen. I anställningen ingår bl.a. att ansvara för konsolidering, hålla relationer med banker samt ombesörja vissa delar av administrationen inom koncernen.
I A:s anställning ingår även att inneha uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i bolag inom koncernen. Han har för närvarande (…) stycken sådana uppdrag där syftet är att verkställa de beslut som hans arbetsgivare fattar.
A äger samtliga aktier i Y AB, ett passivt kapitalförvaltande bolag där kapitalet uppgår till ca (…) kronor. Kapitalförvaltningen består av ett aktieinnehav motsvarande 0,5 procent av aktierna i ett bolag som ingår i den koncern där A är anställd, Z AB. Övriga aktieägare i detta bolag är X AB [drygt 95 procent] samt ytterligare en minoritetsägare (…) som inte är närstående till A.
Y AB erhåller en årlig utdelning med anledning av aktieinnehavet där likviden placeras på ett bankkonto. Några andra aktiviteter förekommer inte i bolaget och några andra tillgångar än aktierna och bankkontot finns inte.
A överväger att sälja sin permanentbostad och tillsammans med sin danska fru flytta till Köpenhamn. Han ska efter utflyttningen pendla till arbetet i Malmö och har ingen avsikt att flytta tillbaka till Sverige. Det fortsatta umgänget med hans minderåriga dotter från ett tidigare äktenskap, som bor tillsammans med sin mamma i [Sverige], kommer att ske i Köpenhamn.
A vill veta om han efter utflyttningen till Danmark ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed är fortsatt obegränsat skattskyldig här (fråga 1). Om väsentlig anknytning anses föreligga vill han veta om bedömningen blir en annan om han avsäger sig styrelseuppdragen (fråga 2).
A anser att någon väsentlig anknytning inte bör föreligga.
Skatteverket har motsatt uppfattning och menar att bedömningen inte förändras för det fall A avsäger sig styrelseuppdragen.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 7 § första stycket beaktas bl.a. om han är svensk medborgare, om han har sin familj här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar, som direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, och liknande förhållanden.
Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där samtliga omständigheter av betydelse ska beaktas. Enbart det förhållandet att någon av de omständigheter som räknas upp i 7 § är för handen behöver inte innebära att personen i fråga ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (se bl.a. prop. 1984/85:175 s. 13 samt RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 151).
Av förarbetena till bestämmelsen (a. prop. s. 13 f.) framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.
I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansett ge väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2002 not. 150 och RÅ 2009 not. 85).
För A:s del kan konstateras att han indirekt äger aktier i Z AB, ett bolag som i sin tur äger mer än 90 procent av fyra bolag som bedriver näringsverksamhet i Sverige. Hans indirekta aktieinnehav är emellertid i princip obetydligt och är inte tillräckligt för att ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. Inte heller hans anställning, där styrelseuppdrag ingår, kan i kombination med det indirekta ägandet anses ge honom ett sådant inflytande.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna, då även övriga anknytningsfaktorer beaktats, anser Skatterättsnämnden att A efter utflyttning till Danmark inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige och att han därmed inte är obegränsat skattskyldig här.
Med ovanstående svar förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
