X är en ideell förening som har som syfte att (…). Det sker genom föredrag i historiska och allmänna ämnen, studiebesök (…) samt främjande av (…) forskning.

I samband med X:s (…)jubileum överväger man att i samråd med Y, som är (…) branschorganisation, utlysa en tävling. I tävlingen ska lag med studenter, med viss studieinriktning, från svenska universitet och högskolor pröva sin förmåga att lösa ett verkligt eller konstruerat problem. Frågeställningen ska inhämtas från ett företag inom i första hand (…), en vetenskaplig akademi eller offentlig förvaltning.

Tävlingen ska ske i Y:s lokaler, där lagen får ta del av det problem som ska lösas. Under en viss tid ska respektive lag komma fram till en gemensam lösning som sedan ska presenteras för en jury. Därefter beslutar juryn vilket lag som har kommit med den bästa lösningen. Juryn ska bestå av personer utsedda av frågeställaren, Y och X. Den som har formulerat frågeställningen får en exklusiv rätt till föreslagna lösningar.

För att en student ska få delta i tävlingen ska 60 procent av studierna till examen ha klarats av. Antalet lag i tävlingen är tänkt att begränsas till åtta stycken.

X, som inte kommer ha någon direkt kännedom om vem som har konstruerat det problem som ska lösas, ska lämna ett ekonomiskt bidrag i form av ett engångsbelopp om sammanlagt (…) kr till de tre lag som kommit med de bästa förslagen till problemlösning. Ett högre belopp ska gå till det vinnande laget och de övriga två lagen får ett lägre belopp. Beloppet är tänkt som ett bidrag till den utbildning som ägt rum och till mottagarens framtida studier.

Det vinnande laget ska senare bjudas in till det företag, den vetenskapliga akademi eller den offentliga förvaltning som lämnat problemställningen för att få tillfälle att förädla de tankar som ligger bakom det vinnande förslaget. De som har inbjudits att lösa problemställningen ska också erbjudas mentorstöd av X:s medlemmar.

Skälet till att X avser att utge beloppet är att man vill bidra till att studenter söker studieinriktningar som höjer kompetensnivån och kompetensförsörjningen inom verksamheter med anknytning till (…). X ska enligt sina stadgar inte använda sin förmögenhet till stipendier eller bidrag till studenter.

A har den studieinriktning och utbildningsnivå som krävs för deltagande i den tänkta tävlingen.

A vill veta om hon kan påföras skatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, på utbetalat belopp, om hon som student deltar i tävlingen och erhåller en kontant utbetalning från X för en bra lösning på ett verkligt eller konstruerat problem.

A anser att utbetalningen ska vara skattefri för henne. Den är tänkt att vara ersättning för annat än arbete eftersom utbetalningen ska ses som en gratifikation för ett bra studieval och ett gott studieresultat, vilket är vad som ofta stipuleras för stipendier. Hon har ingen anknytning till X eller Y och varken X eller Y har någon som helst nytta av de tävlingsresultat som de tävlande lämnar.

Skatteverket anser att A ska beskattas för utbetalningen som inkomst av tjänst. Stipendier eller bidrag som ges som belöningar för redan utförda insatser är i de flesta fall skattefria, eftersom det normalt inte finns något förvärvssyfte hos mottagaren. I detta fall anmäler sig studenterna till tävlingen i förhoppning om att där komma fram till den bästa lösningen på ett problem och sedan belönas för denna. Det finns alltså ett tydligt samband mellan den utförda prestationen och erhållandet av belöningen. Den kontanta utbetalningen är en ersättning för utfört arbete.

Enligt 10 kap. 1 § IL räknas till inkomstslaget tjänst inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning, uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Av 11 kap. 1 § framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Genom 1990 års skattereform utvidgades inkomstslaget tjänst till att omfatta alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation och som inte är att hänföra till inkomst av kapital eller näringsverksamhet (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 305 och 308). Det behöver inte föreligga något uppdragsförhållande för att en inkomst ska tas upp under inkomst av tjänst. Enligt praxis räknas t.ex. ersättning för lösta pristävlingsuppgifter och vinster i fisketävlingar m.m. till inkomst av tjänst (se a. prop. s. 307).

Tävlingsvinster är enligt 8 kap. 4 § skattefria om de
- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
- inte består av kontanter eller liknande, och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Med tävlingsvinster avses t.ex. vinster i idrottstävlingar och andra typer av priser som avser någon form av prestation och som inte är att hänföra till anställning eller uppdrag (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 649).

I 8 kap. 5 § anges att stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de
- inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
- inte betalas ut periodiskt.

I praxis har konstaterats att det i skattesammanhang inte finns någon i lag given definition av stipendium (se t.ex. HFD 2014 ref. 21). Med stipendium avses enligt en beskrivning i förarbetena ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som likställs med stipendier, s.k. liknande bidrag, hänförs bidrag till fysiska personer för att stödja en verksamhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar som ges för att premiera redan utförda prestationer. Uttrycket ”stipendier och liknande bidrag” omfattar inte vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag. När t.ex. en stiftelse delar ut ett stipendium sker det i normalfallet för att främja det ändamål som enligt stadgarna styr stiftelsens verksamhet (prop. 1990/91:54 s. 180 f.).

I RÅ 2004 ref. 33 beskattades inte ett stipendium från Svenska Fotbollförbundet. Som villkor för att erhålla stipendiet gällde att sökanden hade erfarenhet från internationell toppfotboll i landskampssammanhang och hade internationell konkurrenskraft och internationell utvecklingspotential. Stipendiaten förband sig gentemot förbundet att dels bedriva viss träning, dels genomgå vissa medicinska och fysiologiska tester. Fotbollsspelaren ansågs inte utföra något sådant arbete för förbundets räkning som enligt 8 kap. 5 § medförde att stipendiet inte var skattefritt.

I praxis har vissa priser och belöningar ansetts skattefria för mottagaren, se t.ex. RÅ 1912 ref. 145 (Nobelpriset i litteratur), RÅ 1956 Fi 1134 (Svenska Dagbladets litteraturpris), RÅ 1977 Aa 154 (stipendium för årets bästa skådespelarprestation i svensk reklamfilm) och RÅ 84 1:63 (Nordiska radiopjäspriset).

Frågan i ärendet är om ett belopp som betalas ut från X till A med anledning av den aktuella tävlingen utgör en skattepliktig ersättning.

Eftersom en sådan utbetalning kommer att ske på grund av en prestation av mottagaren kan först konstateras att ersättningen inte utgör en sådan gåva som är skattefri enligt 8 kap. 2 §.

Vid bedömningen av om det finns någon annan grund för skattefrihet enligt IL bör vidare beaktas att X enligt sina stadgar inte ska använda sin förmögenhet till stipendier eller bidrag till studenter. Enligt handlingarna i ärendet är visserligen anledningen till att X kan komma att betala ut ersättningen att man vill premiera viss studieinriktning men också för att det skulle främja ändamålet med X:s verksamhet. Det sistnämnda måste bl.a. uppfattas som om att en utbetalning från X är förenlig med dess stadgar, vilket är utgångspunkten för den fortsatta bedömningen.

Vid prövningen av hur ersättningen ska bedömas ska vidare beaktas att utbetalningen är en ersättning som är en direkt följd av en prestation i en tävling bland studenter och det saknas då anledning att bedöma ersättningen som ett sådant bidrag som liknar stipendier, s.k. liknande bidrag, och som också är skattefria. Eftersom den prestation som kan medföra en utbetalning inte hade utförts om inte tävlingen hade arrangerats skiljer sig vidare ersättningen från de priser och belöningar som i tidigare praxis bedömts som skattefria.

Eftersom ersättningen i fråga utgår i form av kontanter kan det heller inte vara fråga om en sådan tävlingsvinst som är skattefri enligt 8 kap. 4 §.

Det ovan anförda innebär att A ska beskattas i inkomstslaget tjänst om hon deltar i tävlingen och då erhåller en kontant utbetalning från X.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.