(X AB) ägs i sin helhet av (…) kommun. Bolaget är moderbolag i kommunens bolagskoncern och äger bland annat samtliga aktier i Y AB.

Y AB bedriver fastighetsförvaltning där bolaget på egen hand och i samverkan med andra aktörer tillhandahåller lokaler åt kommunala verksamheter. Lokaler som inte efterfrågas av kommunen kan hyras ut på den öppna marknaden.

I en ansökan om förhandsbesked anges bland annat följande.

Verksamheten i Y AB bedrivs på kommersiella grunder och bolaget ska bära sina egna kostnader. Såväl X AB som Y AB har under åren 2018–2022 redovisat skattemässiga överskott. X AB:s skattemässiga överskott uppgick till mellan ca (…) och (…) kr och Y AB:s överskott till mellan ca (…) och (…) miljoner kr. Y AB har under denna tid gjort avsättningar till periodiseringsfonder om ca (...) miljoner kr. Även för 2023 kommer X AB och Y AB att redovisa skattemässiga överskott.

(…) kommun har ett borgensåtagande för samtliga upptagna lån i X AB och Y AB men något åtagande har inte aktualiserats under åren 2013–2023.

Y AB har tidigare förvärvat fastigheter från (…) kommun. I samband med förvärven uppkom ett skuldförhållande mellan parterna som nu uppgår till ca 43 miljoner kr.

Y AB står inför betydande investeringar i sin verksamhet som bland annat avser underhåll av lokaler och hyresgästanpassningar. Enligt en investeringsplan, som gäller åren 2024–2033, uppgår tilltänkta investeringar för bolaget till sammanlagt ca 495 miljoner kr. Det finns ett behov av att låna ca 295 miljoner kr.

Y AB:s möjligheter till att få finansiering från externa långivare är bland annat beroende av bolagets soliditet. En högre soliditet ger en högre kreditvärdighet och bättre lånevillkor. Ett sätt att öka soliditeten i Y AB är att sänka bolagets nuvarande skuldsättning. För att uppnå detta överväger (…) kommun att lämna ett ovillkorat aktieägartillskott i form av den fordran som finns mot Y AB.

I ett sådant förfarande ska i så fall (…) kommun först tillskjuta fordran som ett aktieägartillskott till X AB. X AB ska därefter i sin tur tillskjuta fordran till Y AB som ett aktieägartillskott. Tillskotten ska lämnas vid ett sammanhängande tillfälle och efter att transaktionerna genomförts kommer det inte längre att finnas något skuldförhållande mellan Y AB och (…) kommun.

X AB vill veta om det tilltänkta aktieägartillskottet från (…) kommun kan anses utgöra ett skattepliktigt driftbidrag för X AB (fråga 1). För det fall det inte är ett skattepliktigt driftbidrag vill Y AB veta om det efterföljande aktieägartillskottet från X AB kan anses utgöra ett skattepliktigt driftbidrag för Y AB (fråga 2).

Sökandena anser att tillskotten är aktieägartillskott och inte driftbidrag. Kommunen kommer att lämna aktieägartillskott i egenskap av aktieägare. Tillskott kommer att lämnas för att möjliggöra framtida investeringar i Y AB:s verksamhet och syftet med tillskotten är att öka detta bolags soliditet. X AB:s och Y AB:s verksamheter är inte beroende av återkommande bidrag från kommunen.

Skatteverket delar sökandenas uppfattning om hur frågorna ska besvaras.

Vad som avses med aktieägartillskott är inte närmare reglerat i lagstiftning. Högsta förvaltningsdomstolen har dock uttalat att med aktieägartillskott brukar avses tillskott, i form av kontanta medel eller andra tillgångar, som inbetalas till ett bolag under sådana omständigheter att det kan tas upp som en tillgång hos bolaget utan att en motsvarande skuld ska tas upp (se RÅ 2009 ref. 41).

Högsta förvaltningsdomstolen har vid ett par tillfällen tidigare bedömt att bidrag från en kommun till av kommunen ägda bolag för att täcka förluster i bolagens verksamhet avseende kollektivtrafik (I) och idrotts- och badverksamhet (II) inte utgjorde aktieägartillskott utan skattepliktiga intäkter hos bolagen (se RÅ 2001 ref. 28). I målen uttalade domstolen bland annat att varje bidrag som en aktieägare lämnar till sitt bolag inte kan anses utgöra ett aktieägartillskott och att en förutsättning för att så ska vara fallet är att bidraget lämnas av aktieägaren just i dennes egenskap av aktieägare.

Utgången blev densamma i RÅ 2005 ref. 26 som gällde medel, som en kommun hade lämnat till ett av kommunen ägt aktiebolag och som detta bolag lämnat vidare till ett dotterbolag för att användas till att täcka underskott i kommunens kollektivtrafikverksamhet.

Frågorna 1 och 2

Frågan i ärendet är om de aktuella bidragen ska klassificeras som aktieägartillskott.

Av den praxis som gäller bidrag från en kommun till ett av kommunen ägt bolag följer att det vid denna bedömning inte är tillräckligt att se till hur bidrag benämns av givaren eller att givaren är aktieägare. Praxis bör uppfattas så att i dessa fall måste en bedömning göras av vad den faktiska innebörden av bidraget är. Vidare ska prövningen ske med beaktande av hur bidraget ska användas hos den slutlige mottagaren.

I detta fall gäller att varken X AB eller Y AB har redovisat skattemässiga underskott i sin respektive verksamhet under i vart fall ett antal år samt att bidraget syftar till att stärka soliditeten hos den slutlige mottagaren och inte ska användas för att täcka kostnader i en löpande verksamhet. Omständigheterna ger inte vid handen att tillskott lämnas som en form av ersättning för köp av tjänster eller dylikt som mottagaren ska utföra eller har utfört åt kommunen. Den faktiska innebörden av bidragen kan under sådana förhållanden inte anses utgöra något annat än aktieägartillskott.

I avgörandet har deltagit Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Olof Sundin, Ulla Werkell och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.