Ett bolags innehav om ca 0,5 procent av aktierna i ett annat bolag har med hänsyn till de affärsmässiga relationer som förekommit mellan bolagen ansetts som ett näringsbetingat aktieinnehav.
En kapitalvinst vid avyttring av aktierna i Z AB (Z) ska inte tas upp till beskattning.
X Kraftaktiebolag (bolaget) ägs i sin helhet av Y kommun. Bolaget äger marknadsnoterade aktier i Z motsvarande 0,56 procent av kapitalet.
Inför en planerad avyttring av aktierna vill bolaget få klarlagt om den kapitalvinst som förväntas uppkomma är skattefri enligt 25 a kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Frågan gäller närmare bestämt om aktierna är näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 14 § första stycket 3 samma lag, den s.k. utredningsregeln.
Det krav som uppställs i sistnämnda bestämmelse är att innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Av handlingarna framgår bl.a. följande. Bolaget förvärvade aktierna under åren 2001 och 2004. Huvuddelen förvärvades år 2001 som ett bidrag till en rekonstruktion av Z med hänsyn till det omfattande samarbete som redan då fanns mellan företagen. Bolaget är huvudleverantör av el till Z sedan ca 20 år tillbaka. För närvarande gäller ett 10-årigt elleveransavtal. Elförsäljningen till Z uppgick under år 2006 till drygt ... miljoner kr och motsvarade volymmässigt mer än ... procent av bolagets totala elförsäljning. Sett i förhållande till bolagets hela nettoomsättning svarade intäkterna från Z för ca ... procent. Företagen har även samarbete i andra avseenden. Bl. a. finns ett avtal om att ta tillvara spillvärme från verksamhet som Z bedriver för leverans till det kommunala fjärrvärmenätet samt ett projekt att för framtiden bättre återvinna den ånga och spillvärme som alstras vid pågående processer i verksamheten.
Skatterättsnämnden, som utgår från att aktierna ifråga är kapitaltillgångar, gör följande bedömning.
Med hänsyn till vad som upplysts om de affärsmässiga relationerna mellan företagen finner nämnden att bolagets aktier i Z utgör näringsbetingade andelar. En kapitalvinst vid en försäljning av aktierna ska därmed inte tas upp.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist (skiljaktig), Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Gäverth och Sjökvist är skiljaktiga och anför följande.
I ansökan uppges att bolaget förvärvade aktierna i Z i syfte att bidra till en rekonstruktion av Z. Av ansökan framgår dock inte varför bolaget numera planerar att sälja aktierna. I denna del framgår endast att aktierna har stigit kraftigt i värde. Vi utgår från att försäljningen sker av rent affärsmässiga skäl.
De redovisade avtal om leverans av el, tillvaratagande av spillvärme etc. som bolaget slutit med Z är, såvitt kan bedömas, ordinära affärsmässiga avtal mellan fristående parter. Mot bakgrund av den praxis som finns på området, bl.a. RÅ 1968 Fi not. 2036, RÅ 1969 ref. 1, RÅ 1970 ref. 52, RÅ 1971 Fi not. 160, RÅ 1972 Fi not. 940 och RÅ 2005 ref. 48 (se dock häremot RÅ 1979 Aa 122), är vår bedömning att enbart de redovisade avtalen inte räcker för att klassificera bolagets andelsinnehav om endast 0,56 % som näringsbetingat. Att företagen har ekonomiskt samarbete även i andra sammanhang förändrar inte denna bedömning.
Mot bakgrund av vad vi funnit beträffande åberopade avtal och samarbete mellan bolaget och Z och då vi inte kunnat utläsa annat än att den planerade försäljningen torde ske av rent affärsmässiga skäl — vilket i sig talar emot att innehavet numera betingas av bolagets rörelse — finner vi att ansökan inte ger stöd för bedömningen att aktierna är näringsbetingade.
En kapitalvinst vid avyttring av aktierna skall enligt vår mening tas upp till beskattning.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
