Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Vinst vid vinstdragning på obligation utställd i annat EU-land har inte ansetts inkomstskattepliktig.
Fråga 1
Obligationen utgör inte en premieobligation enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 3
En vinst vid vinstdragning på obligationen ska inte tas upp till beskattning.
Sökanden överväger att förvärva en obligation utställd i EU-landet B av en B-lands-filial till det i EU-landet C hemmahörande företaget Y. Obligationen, som ges ut i svenska kronor, kommer inte att ge någon garanterad avkastning. I stället kommer varje år ett belopp motsvarande ca 2 procent av det totala lånebeloppet att lottas ut genom vinstdragningar.
A frågar om obligationen utgör en premieobligation i inkomstskattelagens mening (fråga 1) och i så fall om en vinst vid vinstdragning är skattefri även om den överstiger 100 kr (fråga 2). Vid nekande svar på fråga 1 önskas besked huruvida utgivandet av obligationen utgör ett anordnande av ett utländskt lotteri där en vinst på obligationen är skattefri (fråga 3).
Som förutsättning för förhandsbeskedet gäller att utgivandet av obligationslånet sker i enlighet med i B gällande lagstiftning och med erforderliga tillstånd.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria enligt 8 kap. 3 § IL. För svenskt lotteri betalas i stället lotteriskatt enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Eftersom lotterilagen (1994:1000) inte gäller för svenska statens premieobligationslån (2 § första stycket) omfattas sådana premieobligationslån inte av lagen om lotteriskatt (1 § tredje stycket). Vinst vid vinstdragning på utländska premieobligationer ska enligt 42 kap. 25 § IL tas upp till beskattning om vinsten överstiger 100 kronor.
Begreppet premieobligation finns inte definierat i vare sig IL, lotterilagen eller lagen om lotteriskatt. Regeringsrätten har emellertid i ett förhandsbesked som rörde en emission av Riksgäldskontoret avseende ett obligationslån, betecknat som ett premieobligationslån, uttalat att det vid tillämpning av bl.a. lotterilagen och lagen om lotteriskatt får förutsättas att premieobligationslån inte kan ges ut av annan än Riksgäldskontoret (se Regeringsrättens dom den 28 januari 1999 i mål nr 5742-1997). Uttalandet, som alltså avsåg ett obligationslån som skulle ges ut i Sverige, gjordes mot bakgrund av att det i 1 § i Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:978) om inskrivning i statsskuldboken med premieobligationer avses "obligationer vilka tillhör av staten genom Riksgäldskontoret utgivna lån, vars avkastning lottas ut genom vinstdragning".
Enligt Skatterättsnämndens mening bör en tolkning av begreppet premieobligation vid tillämpning av IL ges en innebörd som ligger i linje med Regeringsrättens uttalande. Härav får anses följa att med premieobligation i lagens mening avses endast obligationer av sådant slag som är emitterade av en stat. Den omfrågade obligationen, som inte är av sådant slag, utgör därför inte en premieobligation enligt IL.
Fråga 2 förfaller.
Fråga 3
Med lotteri avses enligt 3 § lotterilagen en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få. Att svenska statens premieobligationslån är ett statligt lotteri som kräver ett uttryckligt undantag för att inte omfattas av lagstiftningen om lotteriskatt har gällt sedan år 1939 (prop. 1939:76 s.15 och SOU 2006:11 s. 231).
Härav följer att det omfrågade obligationslånet omfattas av lotteridefinitionen.
Beskattningen av vinster i utländska lotterier regleras i 42 kap. 25 § IL. I förevarande fall aktualiseras en tillämpning av paragrafens första stycke. Av bestämmelsen framgår att vinst i ett utländskt lotteri ska tas upp om vinsten överstiger 100 kr.
Det innebär att vinst på obligationer av aktuellt slag ska tas upp till beskattning om de överstiger 100 kronor medan motsvarande vinster på svenska premieobligationer alltså är skattefria.
Frågan är om denna skillnad i beskattning strider mot EG-rätten. EG-domstolen fann i det s.k. Lindman-målet (C-42/02, REG 2003 I-13519) att det inte är förenligt med artikel 49 i EG-fördraget att inkomstbeskatta vinnaren av en utländsk lotterivinst när vinster i lotterier som anordnas i den egna medlemsstaten är skattefria. Skatterättsnämnden anser att motsvarande bedömning ska göras i förevarande fall (jfr Finansdepartementets promemoria Fi2004/2095 och betänkandet SOU 2006:11 med förslag om att vinst i utländskt lotteri som anordnas i ett EES-land ska vara fri från inkomstskatt i Sverige).
Med hänsyn härtill ska vinst vid vinstdragning på den obligation som ska ges ut i B inte inkomstbeskattas.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe (särskilt yttrande)
Föredragande: Alfreds
Roupe, som instämmer i förhandsbeskedet, anför.
Genom innehavet av obligationen kan sökanden anses få ränta i form av en rätt att delta i utlottning av ett visst belopp (lottsedel). Enbart den omständigheten att räntan inte betalas ut kontant utan omedelbart används för förvärv av lottsedeln utesluter inte att beskattning kan ske (jfr t.ex. RÅ 1989 ref. 44 och RÅ 1994 ref. 45). I ärendet har inte ställts någon fråga om sökanden skall beskattas för denna ränta.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.