Ett bolags kostnad för utbetalning av ett engångsbelopp avseende avlösen av en livsvarig pensionsutfästelse har ansetts avdragsgill. Beloppet ansågs utgöra sådan inkomst som ska behandlas som pension eller liknande ersättning enligt artikel 19 § 1 i skatteavtalet med Schweiz.
Fråga 1
Pensionsutbetalningen utgör en avdragsgill kostnad för X AB.
Fråga 2
Utbetalt belopp omfattas av artikel 19 § 1 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182).
Enligt en utfästelse om direktpension från X AB till A ska livsvarig pension utgå med [ca 50] procent av hans slutlön med avdrag för annan utgående pension. Pensionen har betalats ut sedan år 2002 då A [slutade] i bolaget. (...). Sedan år (...) är han bosatt och har hemvist i Schweiz.
X AB och A är överens om att omvandla det livsvariga pensionsavtalet till ett tidsbegränsat avtal. Avsikten är att bolaget under året eller något av de närmast följande åren betalar ut resterande pensionsskuld till A som ett engångsbelopp. Per den 1 juli i år beräknades pensionsskulden uppgå till drygt (...) kr. Mot den bakgrunden frågar X AB om utbetalningen är avdragsgill som pensionskostnad för bolaget och A om mottaget belopp utgör sådan pension som avses i artikel 19 i skatteavtalet med Schweiz.
Parterna är i sak ense om att båda frågorna ska besvaras med ja. Skatteverket anser dock att A:s fråga i första hand ska avvisas med hänvisning till att det av 1 § första stycket 1 lagen (1998:189) om förhandsbesked följer att lagen inte är tillämplig på frågor om skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Beloppet som X AB ska betala ut till A avseende avlösen av ifrågavarande pensionsutfästelse får mot bakgrund av omständigheterna i ärendet anses utgöra en som pension avdragsgill kostnad för bolaget enligt 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 2
Av förutsättningarna i ärendet framgår inte annat än att A är att anse som bosatt i Schweiz i den mening uttrycket har enligt definitionen i 2 § SINK. Utfallande belopp utgör därmed skattepliktig inkomst enligt lagens 5 §. Med hänsyn till att A enligt 4 § kan begära att i stället bli beskattad enligt IL föreligger inget hinder mot att lämna förhandsbesked i den aktuella frågan (se RÅ 2007 not. 56).
Enligt artikel 19 § 1 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz ska pensioner och liknande ersättningar som i anledning av tidigare anställning utbetalas till en person med hemvist i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat. I förevarande fall aktualiseras en tillämpning av svensk lagstiftning för att tolka uttrycket "pensioner och liknande ersättningar" (jfr artikel 3 § 2 i avtalet). Någon anledning att göra en annan bedömning i fråga om utbetalningen än som redovisats i motiveringen till svaret på fråga 1 föreligger inte.
Vid tillämpning av skatteavtalet med Schweiz får utbetalningen av engångsbeloppet därför anses utgöra sådan inkomst som ska behandlas som pensioner och liknande ersättningar enligt artikel 19 § 1 i skatteavtalet för vilken inkomst Schweiz som hemviststat har beskattningsrätten.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
