Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Den s.k. Lundinregeln i 24 kap. 19 § inkomstskattelagen har inte ansetts omfatta det fallet att ett aktiebolag av sin ägare (fysisk person) till underpris köper aktier i ett skalbolag med en köpeskilling som ej överstiger säljarens omkostnadsbelopp.
Det nybildade svenska aktiebolaget (NYAB) ska inte ta upp utdelning från X AB.
A äger 9,6 procent av aktierna i X AB. Det av honom helägda Y AB äger 14,2 procent av aktierna. Övriga aktier i X AB ägs av tre fysiska personer och två aktiebolag. X AB bedriver fastighetsförvaltning och äger ... mark i .... Marken är lämplig för bostadsbebyggelse. Detaljplanearbete förestår, närmast med sikte på ... .
En avveckling av verksamheten i X AB och en omstrukturering av aktieinnehavet i bolaget ska ske enligt följande. X AB köper eller nybildar ett aktiebolag (Fastighetsbolaget), varefter X ABs hela näringsverksamhet förs över till det bolaget genom en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Därefter säljer X AB aktierna i Fastighetsbolaget till en extern köpare med en icke obetydlig (och skattefri) kapitalvinst. Sedan upplöses samägandet i X AB varvid i nu aktuell del följande gäller.
A köper alla aktier i NYAB. Efter X ABs avyttring av aktierna i Fastighetsbolaget överlåter A sina direktägda aktier i X AB till NYAB. Köpeskillingen vid den överlåtelsen överstiger inte As omkostnadsbelopp för aktierna och enligt bestämmelserna i 53 kap. IL uppkommer ingen kapitalvinstbeskattning för honom. Härefter kommer X AB att dela ut sina utdelningsbara medel till ägarna, däribland NYAB.
Fråga är om den utdelning som NYAB kommer att få från X AB ska beskattas enligt den s.k. Lundinregeln i 24 kap. 19 § IL.
Sökanden anser i första hand att regeln inte är tillämplig och i andra hand att den inte är förenlig med det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) och därför inte ska tillämpas. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Lundinregeln, som utformats som ett undantag från huvudregeln om att utdelning på näringsbetingade andelar är skattefri, lyder som följer.
Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget. Utdelning anses i första hand ske av annat än tillskjutet belopp och inbetald insats.
Bestämmelsen kom till år 1966 för att förhindra transaktioner varigenom en andelsägare i stället för ta ut utdelning från eller likvidera ett s.k. skalbolag med uppsamlade vinstmedel med högre beskattning (skatt på utdelningen eller utskiftningsskatt) kunde sälja andelarna i bolaget med lägre beskattning (skatt på realisationsvinsten på aktierna), prop. 1966:85 s. 49 och63 f . Sedan dess har beskattningen av kapital i nu relevanta delar blivit enhetlig och utskiftningsskatten avskaffats. Mot den bakgrunden har 2002 års företagsskatteutredning föreslagit att bestämmelsen avskaffas (SOU 2005:99 s. 156—167). Så har emellertid ännu inte skett.
Lundinregeln skulle åstadkomma att säljare av andelar i skalbolag med uppsamlade vinstmedel får mindre betalt än vad de skulle ha fått i frånvaro av en sådan regel eftersom förvärvaren skulle beskattas för utdelning av den vinsten. Även om bestämmelsen riktas mot förvärvare av skalbolag är den alltså tänkt att träffa säljaren. Bestämmelsen förutsågs främst få en återhållande effekt och därför komma att tillämpas i få fall (a. prop. s. 54 och 63).
Genom att kapitalvinster och utdelningar numera beskattas på ett enhetligt sätt kan Lundinregeln inte motiveras på samma sätt som tidigare. Vidare kännetecknades Lundintransaktionerna bl.a. av att andelarna i skalbolaget såldes till förvärvande företag till marknadspris. I förevarande fall ska överlåtelsen av skalbolaget ske till underpris i enlighet med bestämmelserna i 53 kap. 2—5 §§ IL. Det innebär att en beskattning av övervärdet på andelarna aktualiseras när andelarna i det förvärvande företaget överlåts.
Med hänsyn till det anförda finner Skatterättsnämnden att NYAB inte kan anses förvärva aktierna i X AB (eller dess tillgångar) i den mening som avses i Lundinregeln. NYAB ska därför och med de förutsättningar som i övrigt gäller för förhandsbeskedet inte ta upp utdelning från X AB.
Vid angivna utgång saknas anledning att ta ställning i fråga om Lundinregeln strider mot moder-dotterbolagsdirektivet. Det medför att frågan förfaller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist (skiljaktig), Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Gäverth och Sjökvist är skiljaktiga och anför.
Enligt vår mening omfattas det omfrågade andelsförvärvet av ordalydelsen i
24 kap. 19 § IL. Förutsättningar att som majoriteten inte tillämpa regeln saknas enligt vår mening. Överröstade häruti saknar vi anledning att ta ställning till hur nämnda bestämmelse förhåller sig till moder-dotterbolagsdirektivet.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst