Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om skattskyldighet för entréavgifter till nöjespark.
X AB är skattskyldigt för resultatet av den omfrågade (...)verksamheten till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB bedriver en nöjespark (...) på fastigheten (...). På fastigheten finns ett flertal olika (...)anläggningar. Det finns också till en mindre del andra anordningar som (...). Byggnaderna hänförliga till (...)verksamheten är indelade som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande, dvs. som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, enligt 2 kap. 2 § FTL. Entréavgifter ger tillträde till [parken] och med vissa begränsningar fritt tillträde till de olika aktiviteterna. Försäljning av mat, glass m.m. ingår inte i entréavgifterna.
Bolaget vill veta om inkomster i form av entréavgifterna till [parken] är skattefria. Bolagets uppfattning är att så är fallet eftersom de är hänförliga till den användning av byggnaderna som vid fastighetstaxeringen medfört att de bedömts vara specialbyggnader.
Skatteverket anser att X AB inte är skattskyldigt för entréavgifterna i den mån de är hänförliga till fastighetsinkomst på specialenheten.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2005 ref. 9 tagit ställning till ett liknande fall. Två läkare ägde en fastighet där de bedrev vårdverksamhet. Fastigheten uppfyllde förutsättningarna enligt 7 kap. 21 § första stycket IL för att läkarna inte skulle vara skattskyldiga för inkomst från användningen av fastigheten som medförde att byggnaden ifråga hänförts till vårdbyggnad. De ansågs skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del det översteg värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Motsvarande verksamhet i förevarande fall är den av X AB bedrivna (...)verksamheten. Av rättsfallet följer att endast den del av resultatet av verksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten ska undantas från inkomstbeskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller den andra verksamhetsdelen. Inkomsterna i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara ett uppskattat marknadsmässigt hyresvärde minskat med de utgifter som belöper på användningen av de ifrågavarande specialbyggnaderna. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga (...)verksamheten.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst