Valutahandel för annans räkning
(Dnr 11-23/D)Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om skattskyldighet för entréavgifter till nöjespark.
X AB är skattskyldigt för resultatet av den omfrågade (...)verksamheten till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB bedriver en nöjespark (...) på fastigheten (...). På fastigheten finns ett flertal olika (...)anläggningar. Det finns också till en mindre del andra anordningar som (...). Byggnaderna hänförliga till (...)verksamheten är indelade som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande, dvs. som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, enligt 2 kap. 2 § FTL. Entréavgifter ger tillträde till [parken] och med vissa begränsningar fritt tillträde till de olika aktiviteterna. Försäljning av mat, glass m.m. ingår inte i entréavgifterna.
Bolaget vill veta om inkomster i form av entréavgifterna till [parken] är skattefria. Bolagets uppfattning är att så är fallet eftersom de är hänförliga till den användning av byggnaderna som vid fastighetstaxeringen medfört att de bedömts vara specialbyggnader.
Skatteverket anser att X AB inte är skattskyldigt för entréavgifterna i den mån de är hänförliga till fastighetsinkomst på specialenheten.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2005 ref. 9 tagit ställning till ett liknande fall. Två läkare ägde en fastighet där de bedrev vårdverksamhet. Fastigheten uppfyllde förutsättningarna enligt 7 kap. 21 § första stycket IL för att läkarna inte skulle vara skattskyldiga för inkomst från användningen av fastigheten som medförde att byggnaden ifråga hänförts till vårdbyggnad. De ansågs skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del det översteg värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Motsvarande verksamhet i förevarande fall är den av X AB bedrivna (...)verksamheten. Av rättsfallet följer att endast den del av resultatet av verksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten ska undantas från inkomstbeskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller den andra verksamhetsdelen. Inkomsterna i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara ett uppskattat marknadsmässigt hyresvärde minskat med de utgifter som belöper på användningen av de ifrågavarande specialbyggnaderna. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga (...)verksamheten.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om vilket beskattningsår en person kan få skattereduktion för hushållsarbeten respektive installation av grön teknik.
Uttag från en brittisk s.k. personal pension policy har ansetts utgöra skattepliktig inkomst av tjänst. Även fråga om beräkning av spärrbeloppet när viss del av uttaget är skattefritt i Storbritannien.
Uppförande av fritidshus har inte bedömts medföra väsentlig anknytning. Om det också sker ett förvärv av en större aktiepost i ett svenskt bolag får personen väsentlig anknytning till Sverige men bedöms inte ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En anställd har erbjudits att förvärva teckningsoptioner till marknadspris. Optionerna ger rätt att under en femårsperiod etappvis förvärva aktier i bolaget. Fråga om förvärvstidpunkten samt om förmånsbeskattning aktualiseras.
En person har ansetts bedriva byggnadsrörelse. Även frågor om underprisöverlåtelse och skatteflyktslagen.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Fråga om resultatfördelningen i ett kommanditbolag kan godtas vid inkomstbeskattningen
Fråga om svensk beskattningsrätt vid utbetalning av direktpension när den skattskyldige har hemvist i Italien. Även fråga om en viss typ av schablonbeskattning omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Italien.