Dotterbolags (internbank) vinst eller förlust på swap-avtal avseende aktier i moderbolaget.
Realiserad värdeförändring på swap-avtalet ska inte beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning.
Det svenska bolaget X AB är s.k. internbank i Y-koncernen. Bolaget ägs av [bolag], som i sin tur innehas av [bolag]. Sistnämnda bolag ägs av Y AB, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen.
X AB:s uppgift är att stödja koncernbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor i syfte att reducera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten, såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. Verksamheten består i huvudsak av likviditetskontroll, hantering av valutarisker, koncernintern utlåning och factoring, netting/cash management för koncernbolagen samt administration av koncernens internationella kassahantering.
För sina tjänster får X AB marknadsmässig ersättning av koncernbolagen.
I sin ordinarie verksamhet innehar X AB ett stort antal finansiella instrument, främst lånefordringar och instrument avseende valutasäkringar. Inga instrument är aktiebaserade utom ett swap-avtal avseende aktier i Y AB.
Swap-avtalet har på uppdrag av Y AB ingåtts mellan X AB och en bank. Syftet med avtalet är att säkra Y-koncernens framtida utgifter för ett program avseende personaloptioner som ger anställda rätt att teckna aktier i Y AB till i förväg bestämt pris.
Swap-avtalet är en s.k. total return swap, vilket främst innebär att X AB — relaterat till en viss bestämd börskurs på Y-aktien — bär hela risken för kursnedgång på ett visst antal aktier i Y AB samtidigt som en eventuell vinst av en kursuppgång tillfaller X AB. Som framgått kommer emellertid vinsten de anställda till del när de utnyttjar optionerna.
X AB får ingen ersättning av Y AB för att vara part i swap-avtalet. X AB står hela den ekonomiska risken för avtalet utan att ha säkrat sig. Denna risk ligger alltså utanför X AB:s ordinarie verksamhet. Det finns inga andra avtal mellan bolagen i koncernen avseende swap-avtalet än X AB:s uppdrag att stå för avtalet. X AB bokför swap-avtalet som en omsättningstillgång men särredovisar resultatet av det.
Frågan i ärendet är om vinst eller förlust på swap-avtalet ska beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning. Parterna är ense om att så ej ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Finansiella instrument innehavda av en internbank är på motsvarande sätt som gäller för "vanliga" banker typiskt sett lagertillgångar i inkomstskattemässigt hänseende (jfr RÅ 2004 not. 58). Av praxis framgår emellertid att en bank vid sidan av den "ordinarie bankrörelsen" kan inneha kapitaltillgångar (RÅ 2007 not. 162). Det torde gälla även för en internbank eller ett annat bolag som bedriver värdepappershandel (jfr RÅ 2001 ref. 11). Med hänsyn härtill, till att swap-avtalet avser aktier i moderbolaget Y AB och till de villkor som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att avtalet ska hänföras till inkomstslaget kapital.
Härefter återstår att bedöma om vinst eller förlust på avtalet ska beaktas vid inkomstbeskattningen av X AB.
Enligt 48 kap. 6 a § första meningen inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett (marknadsnoterat) aktiebolag som avses i bl.a. 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) avyttrar egna aktier inte tas upp. Detsamma gäller enligt den s.k. derivatregeln i andra meningen för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalförlust på angivna tillgångar är i enlighet härmed inte avdragsgill (jfr 44 kap. 2 § IL).
Bestämmelserna i 48 kap. 6 a § IL gäller endast det bolag vars egna aktier avses. Det innebär att ifrågavarande swap-avtal skulle omfattas av derivatregeln om det innehades av Y AB (jfr t.ex. RÅ 2007 ref. 3). Däremot är bestämmelserna inte direkt tillämpliga på X AB:s innehav.
I praxis har emellertid i vissa fall helägda dotterbolags innehav av derivat vars underliggande tillgång består av aktier eller egetkapitalinstrument som utgivits av moderbolaget setts som ett led i moderbolagets (koncernens) anskaffning av eget kapital (jfr RÅ 2001 ref. 55, RÅ 2002 ref. 92 fråga 6 och RÅ 2003 ref. 16). Med hänsyn härtill och till de omständigheter som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att motsvarande synsätt är tillämpligt i förevarande fall. Vid inkomstbeskattningen ska därför realiserade värdeförändringar på det av X AB innehavda swap-avtalet inte beaktas.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
