Dotterbolags (internbank) vinst eller förlust på swap-avtal avseende aktier i moderbolaget.
Realiserad värdeförändring på swap-avtalet ska inte beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning.
Det svenska bolaget X AB är s.k. internbank i Y-koncernen. Bolaget ägs av [bolag], som i sin tur innehas av [bolag]. Sistnämnda bolag ägs av Y AB, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen.
X AB:s uppgift är att stödja koncernbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor i syfte att reducera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten, såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. Verksamheten består i huvudsak av likviditetskontroll, hantering av valutarisker, koncernintern utlåning och factoring, netting/cash management för koncernbolagen samt administration av koncernens internationella kassahantering.
För sina tjänster får X AB marknadsmässig ersättning av koncernbolagen.
I sin ordinarie verksamhet innehar X AB ett stort antal finansiella instrument, främst lånefordringar och instrument avseende valutasäkringar. Inga instrument är aktiebaserade utom ett swap-avtal avseende aktier i Y AB.
Swap-avtalet har på uppdrag av Y AB ingåtts mellan X AB och en bank. Syftet med avtalet är att säkra Y-koncernens framtida utgifter för ett program avseende personaloptioner som ger anställda rätt att teckna aktier i Y AB till i förväg bestämt pris.
Swap-avtalet är en s.k. total return swap, vilket främst innebär att X AB — relaterat till en viss bestämd börskurs på Y-aktien — bär hela risken för kursnedgång på ett visst antal aktier i Y AB samtidigt som en eventuell vinst av en kursuppgång tillfaller X AB. Som framgått kommer emellertid vinsten de anställda till del när de utnyttjar optionerna.
X AB får ingen ersättning av Y AB för att vara part i swap-avtalet. X AB står hela den ekonomiska risken för avtalet utan att ha säkrat sig. Denna risk ligger alltså utanför X AB:s ordinarie verksamhet. Det finns inga andra avtal mellan bolagen i koncernen avseende swap-avtalet än X AB:s uppdrag att stå för avtalet. X AB bokför swap-avtalet som en omsättningstillgång men särredovisar resultatet av det.
Frågan i ärendet är om vinst eller förlust på swap-avtalet ska beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning. Parterna är ense om att så ej ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Finansiella instrument innehavda av en internbank är på motsvarande sätt som gäller för "vanliga" banker typiskt sett lagertillgångar i inkomstskattemässigt hänseende (jfr RÅ 2004 not. 58). Av praxis framgår emellertid att en bank vid sidan av den "ordinarie bankrörelsen" kan inneha kapitaltillgångar (RÅ 2007 not. 162). Det torde gälla även för en internbank eller ett annat bolag som bedriver värdepappershandel (jfr RÅ 2001 ref. 11). Med hänsyn härtill, till att swap-avtalet avser aktier i moderbolaget Y AB och till de villkor som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att avtalet ska hänföras till inkomstslaget kapital.
Härefter återstår att bedöma om vinst eller förlust på avtalet ska beaktas vid inkomstbeskattningen av X AB.
Enligt 48 kap. 6 a § första meningen inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett (marknadsnoterat) aktiebolag som avses i bl.a. 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) avyttrar egna aktier inte tas upp. Detsamma gäller enligt den s.k. derivatregeln i andra meningen för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalförlust på angivna tillgångar är i enlighet härmed inte avdragsgill (jfr 44 kap. 2 § IL).
Bestämmelserna i 48 kap. 6 a § IL gäller endast det bolag vars egna aktier avses. Det innebär att ifrågavarande swap-avtal skulle omfattas av derivatregeln om det innehades av Y AB (jfr t.ex. RÅ 2007 ref. 3). Däremot är bestämmelserna inte direkt tillämpliga på X AB:s innehav.
I praxis har emellertid i vissa fall helägda dotterbolags innehav av derivat vars underliggande tillgång består av aktier eller egetkapitalinstrument som utgivits av moderbolaget setts som ett led i moderbolagets (koncernens) anskaffning av eget kapital (jfr RÅ 2001 ref. 55, RÅ 2002 ref. 92 fråga 6 och RÅ 2003 ref. 16). Med hänsyn härtill och till de omständigheter som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att motsvarande synsätt är tillämpligt i förevarande fall. Vid inkomstbeskattningen ska därför realiserade värdeförändringar på det av X AB innehavda swap-avtalet inte beaktas.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
