Dotterbolags (internbank) vinst eller förlust på swap-avtal avseende aktier i moderbolaget.
Realiserad värdeförändring på swap-avtalet ska inte beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning.
Det svenska bolaget X AB är s.k. internbank i Y-koncernen. Bolaget ägs av [bolag], som i sin tur innehas av [bolag]. Sistnämnda bolag ägs av Y AB, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen.
X AB:s uppgift är att stödja koncernbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor i syfte att reducera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten, såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. Verksamheten består i huvudsak av likviditetskontroll, hantering av valutarisker, koncernintern utlåning och factoring, netting/cash management för koncernbolagen samt administration av koncernens internationella kassahantering.
För sina tjänster får X AB marknadsmässig ersättning av koncernbolagen.
I sin ordinarie verksamhet innehar X AB ett stort antal finansiella instrument, främst lånefordringar och instrument avseende valutasäkringar. Inga instrument är aktiebaserade utom ett swap-avtal avseende aktier i Y AB.
Swap-avtalet har på uppdrag av Y AB ingåtts mellan X AB och en bank. Syftet med avtalet är att säkra Y-koncernens framtida utgifter för ett program avseende personaloptioner som ger anställda rätt att teckna aktier i Y AB till i förväg bestämt pris.
Swap-avtalet är en s.k. total return swap, vilket främst innebär att X AB — relaterat till en viss bestämd börskurs på Y-aktien — bär hela risken för kursnedgång på ett visst antal aktier i Y AB samtidigt som en eventuell vinst av en kursuppgång tillfaller X AB. Som framgått kommer emellertid vinsten de anställda till del när de utnyttjar optionerna.
X AB får ingen ersättning av Y AB för att vara part i swap-avtalet. X AB står hela den ekonomiska risken för avtalet utan att ha säkrat sig. Denna risk ligger alltså utanför X AB:s ordinarie verksamhet. Det finns inga andra avtal mellan bolagen i koncernen avseende swap-avtalet än X AB:s uppdrag att stå för avtalet. X AB bokför swap-avtalet som en omsättningstillgång men särredovisar resultatet av det.
Frågan i ärendet är om vinst eller förlust på swap-avtalet ska beaktas vid X AB:s inkomstbeskattning. Parterna är ense om att så ej ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Finansiella instrument innehavda av en internbank är på motsvarande sätt som gäller för "vanliga" banker typiskt sett lagertillgångar i inkomstskattemässigt hänseende (jfr RÅ 2004 not. 58). Av praxis framgår emellertid att en bank vid sidan av den "ordinarie bankrörelsen" kan inneha kapitaltillgångar (RÅ 2007 not. 162). Det torde gälla även för en internbank eller ett annat bolag som bedriver värdepappershandel (jfr RÅ 2001 ref. 11). Med hänsyn härtill, till att swap-avtalet avser aktier i moderbolaget Y AB och till de villkor som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att avtalet ska hänföras till inkomstslaget kapital.
Härefter återstår att bedöma om vinst eller förlust på avtalet ska beaktas vid inkomstbeskattningen av X AB.
Enligt 48 kap. 6 a § första meningen inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett (marknadsnoterat) aktiebolag som avses i bl.a. 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) avyttrar egna aktier inte tas upp. Detsamma gäller enligt den s.k. derivatregeln i andra meningen för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalförlust på angivna tillgångar är i enlighet härmed inte avdragsgill (jfr 44 kap. 2 § IL).
Bestämmelserna i 48 kap. 6 a § IL gäller endast det bolag vars egna aktier avses. Det innebär att ifrågavarande swap-avtal skulle omfattas av derivatregeln om det innehades av Y AB (jfr t.ex. RÅ 2007 ref. 3). Däremot är bestämmelserna inte direkt tillämpliga på X AB:s innehav.
I praxis har emellertid i vissa fall helägda dotterbolags innehav av derivat vars underliggande tillgång består av aktier eller egetkapitalinstrument som utgivits av moderbolaget setts som ett led i moderbolagets (koncernens) anskaffning av eget kapital (jfr RÅ 2001 ref. 55, RÅ 2002 ref. 92 fråga 6 och RÅ 2003 ref. 16). Med hänsyn härtill och till de omständigheter som gäller för X AB:s innehav finner Skatterättsnämnden att motsvarande synsätt är tillämpligt i förevarande fall. Vid inkomstbeskattningen ska därför realiserade värdeförändringar på det av X AB innehavda swap-avtalet inte beaktas.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
