Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Innehav av bostadslägenhet i Sverige har, tillsammans med övriga omständigheter, ansetts ge skattskyldig väsentlig anknytning hit efter utflyttning.
A ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit efter utflyttningen till [utlandet].
A och hans hustru B — båda svenska medborgare — var, med undantag för en [treårs]period, bosatta utomlands under tiden [slutet 1970-talet till början av 2000-talet]. Under utlandsvistelsen var A verksam inom [vissa företag]. Från [slutet av 1980-talet] var familjen bosatt i [ett visst annat land] där de (...) äger ett större bostadshus (...). [I början av 2000-talet] tillträdde A en anställning [i Sverige] och makarna flyttade tillbaka till Sverige. Uppdraget, som blev längre än vad som ursprungligen beräknats, upphörde [år 2009]. Makarna (...) avser nu att flytta tillbaka till sin bostad i [det andra landet].
A kommer efter utflyttningen [dit] att vara styrelseordförande i [X AB] och styrelseledamot i [Y AB] (...). Han kommer även att inneha ett antal styrelseuppdrag för bolag utanför Sverige (...). Den post aktier som A äger i X AB motsvarar mindre än en promille av aktierna och ger honom inte något inflytande i bolaget. Därutöver äger han aktier som kapitalplaceringar i ett antal andra svenska aktiebolag.
B har för närvarande inte någon anställning. Hon [utför viss verksamhet i Sverige]. Vidare är hon styrelseledamot [i utlandet].
I anslutning till utflyttningen avser makarna (...) att avyttra sin permanentbostad i Sverige, en bostadsrättslägenhet i centrala [viss ort], och förvärva en bostadsrättslägenhet i centrala [viss annan ort i Sverige]. En del av bohaget ska därvid flyttas till [den senare bostaden]. Den kommer att användas vid tillfälliga besök i Sverige. Vidare äger makarna (...) en fritidsfastighet [i Sverige] som de använder som sommarbostad. Utöver vuxna barn har de släkt och vänner i Sverige. De räknar med att tillbringa mer än "halva årets dagar" i [utlandet], "väsentligt mindre än halva årets dagar" i Sverige och övrig tid i tredje land.
A vill veta om han efter utflyttningen till [utlandet] ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Skatteverket anser att A får väsentlig anknytning hit.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Av ansökan framgår att A och hans familj varit bosatta i [utlandet] under en lång tid och att de behållit sin bostad där för att flytta tillbaka när A:s [uppdrag] i Sverige upphört. Det står alltså klart att A har en stark anknytning till [utlandet].
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska, enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. om han är svensk medborgare, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och om han har en fastighet här.
Av praxis framgår att den omständigheten att den tidigare permanentbostaden behålls efter utflyttningen från Sverige är tungt vägande vid en bedömning av om väsentlig anknytning föreligger hit (Regeringsrättens dom den 27 maj 2009 i mål 7204-08 samt där anmärkta rättsfall).
I förevarande fall kommer makarna (...) att avyttra den nuvarande permanentbostaden i [viss ort] innan utflyttningen sker. De kommer emellertid att i nära anslutning härtill förvärva en ny bostadslägenhet i centrala [viss annan ort i Sverige], som ska användas vid besök i Sverige vid sidan av sommarbostaden. Med hänsyn härtill och till vad som redovisats i övrigt om makarna[s] framtida förhållanden anser Skatterättsnämnden att den anknytning som bostadslägenheten i [den andra orten i Sverige] ger är att jämställa med att permanentbostaden hade behållits.
Vid en samlad bedömning av samliga omständigheter i ärendet finner Skatterättsnämnden att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till [utlandet].
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst