Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Ett förvärv genom nyteckning av aktier till underpris har ansetts vara av benefik karaktär och har därför inte föranlett någon inkomstbeskattning.
Ett förvärv genom nyteckning av aktier till underpris har ansetts vara av benefik karaktär och har därför inte föranlett någon inkomstbeskattning.
X AB är moderbolag för en koncern som är inriktad på tillverkning och försäljning av (...). Bolaget domineras ägarmässigt av familjen [namn], dvs. A, grundare av bolaget, hustrun B, barnen C och D med makarna E och F. Deras sammanlagda aktieinnehav uppgår till 62,1 procent av samtliga aktier. Aktierna ägs dels direkt, dels indirekt genom ett av föräldrarna och barnen till lika delar ägt bolag vars dotterbolag, Y AB, innehar 30 procent av aktierna och genom ett av A ägt bolag som innehar 2,5 procent.
Aktieinnehavet är fördelat så att A och B tillsammans äger 17,8 procent av aktierna. C:s innehav uppgår till 14,4 procent (hans hustru E är inte delägare). D och F äger tillsammans 29,9 procent av aktierna. D äger 7,5 procent indirekt medan F direktäger 22,4 procent.
Övriga aktieägare i X AB är G med 20 procent, den (...) trusten H med 17,3 procent, och J med 0,6 procent.
F är verkställande direktör i X AB och tillika koncernchef. C är verkställande direktör i det dotterbolag till X AB som står för (...) procent av omsättningen i koncernen. De har under år 2009 båda haft en månadslön som uppgått till ca 75 000 kr vartill har kommit vissa förmåner.
I syfte att åstadkomma en rättvis aktiefördelning inom familjen avseende de två barnen och deras makar samt för att förbereda ett generationsskifte planeras en omstrukturering av ägandet i X AB. A, som är rådgivare till H, kommer att företräda trusten i samband härmed.
I ett första steg ska X AB lösa in G:s och J:s aktier i bolaget för marknadsvärdet, beräknat till (...) kr per aktie.
Efter inlösen uppgår det direkta och indirekta ägandet i X AB för C:s del till 18,15 procent. F:s andel av aktierna ökar till 28,1 procent och han kommer då att tillsammans med hustrun D äga 37,55 procent. A och B:s gemensamma innehav kommer att uppgå till 22,45 procent.
Därefter ska X AB nyemittera samma antal aktier som lösts in, sammanlagt 34 335 st . Emissionen ska ske till underkurs, (...) kr per aktie. Den ska i huvudsak rikta sig till C som får teckna 27 450 aktier. Vidare ska F teckna 1 750 aktier och Y AB 5 135 aktier.
Till följd av nyemissionen kommer C ensam och D tillsammans med sin make F (vars innehav efter nyemissionen kommer att uppgå till 23,4 procent), vardera att äga 31,67 procent av aktierna i X AB. A och B:s gemensamma innehav kommer att uppgå till 19,36 procent.
C och F vill veta om någon skattepliktig förmån uppkommer för dem med anledning av nyteckningen av aktier till underpris.
Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är ett förvärv bl.a. genom gåva skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst kan ske när aktieförvärvet kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation som förvärvaren utför.
Inför nyemissionen har F som en följd av den ovan berörda inlösen av aktier i X AB ett aktieinnehav motsvarande 28,1 procent i bolaget. Han tecknar visserligen nya aktier i X AB till underpris men hans aktieinnehav minskar ändå till 23,4 procent. Med hänsyn härtill kan, enligt Skatterättsnämndens mening, någon skattepliktig förmån till följd av nyteckningen av aktier till underpris inte anses uppkomma för hans del.
Mot bakgrund av lämnade uppgifter finner Skatterättsnämnden vidare att den förmån som C erhåller genom att vid den riktade nyemissionen få teckna aktier till underpris i den avsedda utsträckningen, varigenom övriga andelsägares innehav minskar, i allt väsentligt får anses ha sin grund i föräldrarnas avsikt att de båda barnen, med respektive make ska äga en lika stor del av aktierna i bolaget. Det aktieförvärv till underpris som C gör genom nyemissionen får med hänsyn härtill anses vara av benefik karaktär. Med hänsyn härtill ska inte heller C inkomstbeskattas.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst